Förstör jag för pappan och barnen?

Ojoj, impad jag blir!! Du känner alltså alla svenska par som separerat? Eftersom du vet så exakt hur man brukar göra?

Jag har ganska många bekanta som separerat genom åren, jag har själv gått igenom ett par separationer under mitt vuxna liv (är 40+), vet dock inte något par som valt denna lösning.

Du missade kanske den delen där TS skriver att det var ok att sambon bodde kvar tills han hittat något annat, men att han själv gjorde valet att flytta för att därefter ångra sej.

Jag tycker TS gjort en hel del för att deras uppbrott ska gå så smidigt som möjligt, finns ingen anledning att hon ska lämna sitt hem varannan vecka, speciellt som hon inte har någonstans att ta vägen.

Är du måhända sambon....

Och detta bråk från mannens sida skulle då gynna hans och barnens relation?

Hahaha, mmmm...du verkar ju veta hur man sköter en separation på bästa sätt!

Va???

Vet du vad! Vi tröga människor från Narnia har ofta något som du tycks sakna. Vi har förmågan att sätta andra individer (läs barnen) före oss själva, därför BEHÄRSKAR vi oss. Det är en del i att bli vuxen att göra så och vet du vad, du skulle kanska testa? Att leva sitt liv som en aggressiv och egocentrerade skitstövel kan ju inte vara så roligt och du är ju uppenbarligen bitter så det förslår!

Både omoget och bittert.

En vuxen som tycker det är normalt att det blir KAOS under en separation där barn är inblandade för att en annan vuxen bestämmer sig för att gå vidare i livet ska nog uppsöka någon slags hjälp med sina aggressionsproblem.

Det är ingen mänsklig rättighet att inte bli dumpad, däremot är det helt ok att avsluta relationer om man vill det. Utan att någon ska vara en dramaqueen.

Har man barn tar man sig samman och beter sig som folk, inte fan skapar man något "kaos" för att man känner sig "sviken och oälskad". Fjortisar kanske gör det. Vuxna bör inte göra det.

Ts kanske kan bo hos mannens bror varannan vecka? De lär ju känna varandra ganska väl antar jag?

Jodå, det kan vi. De flesta av oss är säkert gamla nog att ha blivit dumpade också, men vi betedde oss inte som du. Jag förstår ju att du har någon bakomliggande problematik, men då kanske det inte är den bästa idéen att sitta på ett forum och vräka ur sig förolämpningar till andra....

Men om jag inte har någonstans att bo då?

Jag har förövrigt svårt att se på vilket sätt det skulle gynna mitt ex att bete sig på sättet du föreslår. Om han betedde sig så illa att jag fann det outhärdligt att stanna kvar i samma hem som honom skulle jag väl knappast vilja lämna barnen ensamma med honom?