• Anonym (Knas)

    Jag som alltid trott mamman hade en fördel, men så fel jag hade?

    Jag har levt i tron om att mamman har en fördel vid en separation när det gäller barnen. Men det verkar som det är en förlegad myt.

    Har efter att ha hamnat i en tråkig sits läst på och blev helt skockad!!!!! Tyvärr finns det några mammor som vägrat pappan umgänge för att jävlas. I mitt fall är pappan arg på mig och har nu börjat hämnas på mig -med barnen. Från att inte ha tagit något ansvar så kräver han nu att ha barnen halva tiden. Barnen vill inte själva vilket jag kan förstå. Han har aldrig varit en trygg engagerad pappa av flera anledningar. Har en del dokumentation men inte tillräckligt "färsk". Barnen vågar inte säga längre till sin pappa att de vill hem för de tycker det är läskigt. Han blir så arg.

    Har läst om pappor som misshandlat både barn och mammor som fått fly till kvinnojourer. Då stämmer karljäven mamman på vårdnaden och får ensam vårdnad pga att hon gömt sig med barnen. Om hon vägrar lämna barnen till mannen så hämtar polisen barnen. I Sverige, det är ju inte klokt!!!

    Tydligen så har "barnen rätt till en NÄRA relation till båda föräldrarna". Det verkar gå över ALLT! Självklart skall det vara så om man båda är normalt bra föräldrar och ingen varken mamma eller pappa borde neka barnen den andre för sina egna syften. Men om den ene föräldern inte är lämplig? Vad gör man då? Det verkar som att ingenting räknas. Hur lätt är det att visa bevis? Pappan i mitt och andra fall förnekar ALLT! Och de dokumenten jag har med något år emellan är för gamla. Det är ju inte så att bara för att sista dokumentet för några år sedan så har allt vart lugnt....

    Är det någon av er som vill dela med er om hur det gick för er? Jag står i valet och kvalet att låta honom ha barnen hur mycket han vill(mot deras vilja) och hoppas han tröttnar så de bor mest hos mig till slut. Eller skall jag strida? Hur dömde rätten för er?

  • Svar på tråden Jag som alltid trott mamman hade en fördel, men så fel jag hade?
  • Anonym (...)

    Min sambo är i motsatta situationen. Hans ex håller undan barnet från honom för att hon vill vinna boendet, men inför socialen hävdar hon att han är farlig för barnet, och att barnet är rädd för honom. Dessvärre lider hon av en psykisk störning, och det skulle inte förvåna mig om hon till sist har börjat tro på sina egna lögner..

    Barnet utsätts inte för någon form av misshandel eller övergrepp hemma hos oss, och är definitivt inte rädd för sin pappa. Socialen har gjort en utredning och kan inte heller finna något oroväckande i hur han hanterar sitt barn.

    Jag förstår att det är tufft att vara i sitsen där man känner att man måste skydda barnen, men samtidigt kan jag tycka att det är vansinne att bara utgå ifrån moderns utsagor. Då är det bättre att försöka få fram bevis så att man har något att visa upp.

    Har du skaffat ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig? Jag tror det är svårt att klara av en sån här situation på egen hand.

  • KingOfKings

    Ja det har väl förändrats till det bättre. Men att ha hälften av tiden är ju inte att vinna. Galen kvinnologik (igen, suck). Självfallet har pappan full rätt till 50 % av sina egna barn. Det som inte spelar någon roll är din ståndpunkt kring pappan, den är helt irrelevant. Inte barnens ståndpunkt är speciellt relevant eftersom de bott hos dig och troligen "smittats" av din pappasyn.

    Rätten kommer inte ens ta upp ditt fall, eller om de tar upp fallet kommer de pumpa dig på så mycket pengar så att du får framfall av det hela till slut. Med all rätt skulle jag säga.

    Sedan får man ju undra som alltid, varför du skaffade inte ett utan två barn med samma pappa som du ogillar. Det låter inte heller logiskt någonstanns.

  • Anonym (Nikla)
    Anonym (...) skrev 2016-01-31 02:04:03 följande:

    Min sambo är i motsatta situationen. Hans ex håller undan barnet från honom för att hon vill vinna boendet, men inför socialen hävdar hon att han är farlig för barnet, och att barnet är rädd för honom. Dessvärre lider hon av en psykisk störning, och det skulle inte förvåna mig om hon till sist har börjat tro på sina egna lögner..

    Barnet utsätts inte för någon form av misshandel eller övergrepp hemma hos oss, och är definitivt inte rädd för sin pappa. Socialen har gjort en utredning och kan inte heller finna något oroväckande i hur han hanterar sitt barn.

    Jag förstår att det är tufft att vara i sitsen där man känner att man måste skydda barnen, men samtidigt kan jag tycka att det är vansinne att bara utgå ifrån moderns utsagor. Då är det bättre att försöka få fram bevis så att man har något att visa upp.

    Har du skaffat ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig? Jag tror det är svårt att klara av en sån här situation på egen hand.


    Vad är det för psykisk störning hon sagt att hon har?
  • Anonym (...)
    Anonym (Nikla) skrev 2016-01-31 08:05:03 följande:
    Vad är det för psykisk störning hon sagt att hon har?
    Tycker inte det är relevant för tråden. Men den kan innefatta paranoida tankegångar och psykoser.
  • Anonym (mmm)
    Anonym (...) skrev 2016-01-31 10:32:05 följande:
    Tycker inte det är relevant för tråden. Men den kan innefatta paranoida tankegångar och psykoser.
    min parter har ett sånt ex också, dock har hon aldrig krävt hela boendet. Utredning pågår just nu pga orosanmälan mot henne, av skolan. Men då blev ju han indragen också eftersom de utreder barnens båda boenden. 

    Hennes psykiska ohälsa tär oerhört på alla inblandade men ingen kan direkt göra nåt eftersom hon mår bättre ibland. Oerhört svårt att bevisa hur skadligt det är för barnen att vara där. Det fungerar bättre vissa veckor men samtidigt är hon aldrig helt frisk och barnen är så stora att de börjar fatta det nu. Han funderar på att ev ta det till rätten men risken är rätt hög att de bara skulle döma till fortsatt v.v eftersom hon inte är lika "konstig" hela tiden.  
  • Anonym (Klassiskt)
    Anonym (Nikla) skrev 2016-01-31 08:05:03 följande:

    Vad är det för psykisk störning hon sagt att hon har?


    Klassisk FL-standard; enligt pappans nya så har mamman alltid en psykisk störning.

    När de själva blir mannens ex, så kommer de också att få den stämpeln.
  • Anonym (...)
    Anonym (Klassiskt) skrev 2016-01-31 10:47:43 följande:
    Klassisk FL-standard; enligt pappans nya så har mamman alltid en psykisk störning.

    När de själva blir mannens ex, så kommer de också att få den stämpeln.
    Ja, man kan ju önska att det var så. Men i det här fallet så bekräftar kvinnan väldigt tydligt genom sitt beteende att hennes psyke in riktigt fungerar som normala människors... Och det är inte andra-hands-information från min sambo, jag har ju sett och hört henne själv.
  • Anonym (U)

    TS.

    Vad är det som gör pappan olämplig? Det enda konkreta du skrivit är att han inte varit en engagerad pappa. Det kan ändras om han får ta eget ansvar över barnen. Dvs när han har dom halvtid.

  • Anonym (Vet du)
    Anonym (...) skrev 2016-01-31 10:53:44 följande:

    Ja, man kan ju önska att det var så. Men i det här fallet så bekräftar kvinnan väldigt tydligt genom sitt beteende att hennes psyke in riktigt fungerar som normala människors... Och det är inte andra-hands-information från min sambo, jag har ju sett och hört henne själv.


    Säger inte att du har fel, men har du tänkt på om hennes beteende kan vara reaktioner på sådant din man gör och att du bara ser hennes beteende så att säga?

    Ett beteende som kommer från ingenstans kan verka helt irrationellt men som i ett sammanhang kan vara just rationellt. Psykiska misshandlare jobbar ofta så att de framkallar starka reaktioner hos offret för att sedan luta sig tillbaka, lugnt och låta offret verka galen. Passiv aggressivitet kallas det.

    Som sagt, säger inte att det är så i ert fall men många verkar omedvetna om detta, särskilt kvinnor som är tillsammans med män som har dåliga relationer med sina ex.
  • Anonym (Nikla)
    Anonym (Klassiskt) skrev 2016-01-31 10:47:43 följande:
    Klassisk FL-standard; enligt pappans nya så har mamman alltid en psykisk störning.

    När de själva blir mannens ex, så kommer de också att få den stämpeln.
    Exakt! Det var därav jag frågade vilken psykisk diagnos kvinnan ifråga har, men som alltid finns ingen diagnos utan det är mannens nya kvinna som TYCKER så.

    Med 100% säkerhet kommer även den kvinnan ha en psykisk störning när mannen har gått vidare till nästa kvinna!!!
Svar på tråden Jag som alltid trott mamman hade en fördel, men så fel jag hade?