Jag som alltid trott mamman hade en fördel, men så fel jag hade?

Min sambo undviker i största möjliga grad att samtala med henne, så jag vet inte på vilket sätt han skulle trigga igång henne. De har nästan bara sms-kontakt (samtal sker numera bara när en socialsekreterare är närvarande), och sms-konversationen får jag ju följa.

Det som triggar igång henne är när hon får papper från försäkringskassan som säger att hon ska betala underhåll, och när hon inte får sin vilja igenom på olika sätt.

Det finns en diagnos (ett namn på hennes störning) men jag tycker inte att det är relevant för tråden.

Klassisk FL - standard. Biomamman (ja, jag använder det nu eftersom även nya kvinnan kan var mamma) kan aldrig göra fel och allt den nya kvinnan säger är hittepå och helt fel uppfattat..

Lustigt :/

Med all respekt så vet du inte all bakgrund, vilka knappar ditt ex trycker på osv. Även om du får följa konversationen.

Mitt ex gjorde likadant. Alltid korrekt och "trevlig" i mailen. Men han satte i system att aldrig svara på frågor som jag ställde om han inte kände för det. Om barnet givetvis. Svarade på vissa så det kunde verka som att vi hade en dialog men svarade som sagt aldrig på sådant jag tyckte var viktigt. Dubbla budskap var också vanligt och nåt som är svårt att se om man står vid sidan om.

Ert fall kanske är helt annorlunda men vill ändå flagga för att man som ny inte alltid "ser allt" även om det kan verka så.

Barnen var där vh och han hämtade dem en dag i veckan. Så mycket han gjort med dem en helg har han inte gjort i hela sitt liv fast jag försökt tvinga honom att vara med och göra något med barnen. Detta kan alla i vår omgivning intyga. Jag försöker inte ta barnen ifrån honom eller att de inte får träffa honom. Det är det han gör mot mig nu. Han tar barnen och vägrar lämna tillbaks dem och varken jag eller barnen får prata med varandra när de är där. Han har upptäckt att barnen är hans vapen och det enda som han kan hämnas med så det blir uppenbart kännbart.

Vad jag förstått så finns det en del mammor som försöker hålla pappan borta eller har psykiska problem. Men där anser varken jag eller min omgivning att jag tillhör den kategorin. Alla som vi båda känt och skolan/dagis tycker det han gör nu inte är bra för barnen. Och barnen berättar lite hemma hur dem känner men även för sina kompisars föräldrar. Så tro det eller ej, pappor kan jävlas också. Det var jag somrig beslutet så jag förstår att han är arg och bitter men jag trodde aldrig han skulle bli så insnöad på att skada mig så att han skadar barnen.

Jag har vart själv med barnen nästan hela tiden och vart rädd för att lämna honom. Av rädsla för att lämna barnen med honom. När jag stannade kvar hade jag någorlunda koll på läget även om det var jättejobbigt. Att jag blev gravid strax efter att jag träffat honom får jag ta stora konsekvenser av, även våra barn. Att jag kämpat tills det knappt fanns något av mig kvar var kvar har varit tufft. Dumt att stanna kvar? Kanske. Eller så hade jag fått lämna ännu mindre barn till honom. Jag har dokument på fängelsestraff, rattfylleri, andra alkoholrelaterade saker som visar på en problematik.

Hur länge räknas man som "ny" då? Efter 3 år borde jag väl ha märkt av ett liknande beteende från honom gentemot mig, om han nu är en manipulerande människa.

Hur som helst så handlar inte denna tråd om vårt fall. Det jag ville synliggöra var är att biomamman inte automatiskt har rätt till barnen bara för att hon är mamma. Och jag råder TS att skaffa ett juridiskt ombud. Det kostar, men det är skönt att få rådgivning och stöttning från någon som vet hur en domare kommer se på allt som sker.

Har aldrig anklagat dig för att göra fel. Och det är ju så, att både mammor och pappor kan ha psykiska problem, och både mammor och pappor kan använda sina barn som vapen i konflikten med sitt ex. Det är lika fel oavsett vem som gör det. Och just därför är det skönt att veta att domstolen inte automatiskt tar mammans parti bara för att hon är mamma. Och de bör inte heller ta pappans parti bara för att han är pappa. 

Jag tycker att du ska göra en orosanmälan till soc om du tror att dina barn far illa hos sin pappa, eller överhuvudtaget far illa över konflikten som finns mellan er.

Kan tillägga att jag aldrig haft någon kontakt med hans ex. Han har framställt henne som psyksjuk på alla sätt. Men idag ser jag det ur ett annat ljus kan man säga. För det som han berättat om råkar jag ut för nu. Och då förstår jag ju att det är inte hon som gjort saker för att jävlas utan det är han som har bettett sig som ett.....biip..... Men framställt henne som helt knäpp och han som Jesus själv. Samma visa nu. Så mitt tips är att inte förlita sig på vad folk säger om Aina ex. Finns alltid två sidor av myntet.

Nej, du behöver inte nödvändigtvis ha märkt det efter 3 år. Kan triggas av specifika situationer som en separation till exempel.

Men, som du säger, den här tråden handlar inte om ert fall och det finns givetvis situationer där bioföräldern på riktigt inte beter sig ok.

Och ditt råd att TS bör skaffa ett juridiskt ombud är ett bra råd.

Exakt det du beskriver har jag både upplevt själv och sett flera fall av. Givetvis kan båda sidor bete sig illa men i verkligheten har jag bara sett sidan där biomamman, aka exet, utmålats som en bitch och där den nya sväljer allt just för att hon bara ser reaktionerna, inte vad som triggar.