Jörgen Huitfeldt har lämnat SR/Studio ett och skrivit en essä om sitt beslut i Kvartal.
[Jörgen Huitfeldt - Därför frågar jag om invandringen, Kvartal 2018-02-01 ( kvartal.se/essaer/drfr-frgar-jag-om-migrationen )]
Det finns inte så mycket nytt i texten utan den bekräftar bara bilden av en åsiktskorridor där etablerade journalister har dragit sig för att skriva om problem som hör samman med invandring. Det som är intressant för denna tråd är att när åsiktskorridoren eller beröringsskräcken blir så stor att den påverkar SR så påverkar den även SR:s opartiskhet.
Även om det nu mest handlar om invandring så kommer osökt frågan upp om hur det ser ut för övriga områden. Finns det fler ämnen än invandring som journalister undviker eftersom det riskerar att skada dem själva. Kan vi som väljare vara säkra på att vi verkligen får en balanserad bild av omvärlden och svenska problem då vi bara presenteras fakta som ryms inom åsiktskorridoren.
Kan vi lita på vad som sägs om försvaret och sjukvården eller finns det även för dessa områden så stora brister i rapporteringen att vi vid valdagen inte kan fatta ett beslut baserat på hur det verkligen ser ut.
Och utgörs den största faran verkligen av ryska trollfabriker och "fake news" från oseriösa källor eller är det i själva verket så att SR/SVT och övriga etablerade medias brist på opartiskhet är den stora faran då de lämnar fältet öppet för dessa trollfabriker.
Frågan är alltså om du uppfattar public service som opartiska. Opartisk är att man inte tar ställning för eller emot en vissa sida eller ett visst politiskt parti.
Ibland funderar jag över skillnaden i engagemang.
Det eviga tjatet om Palestinakonflikten jämfört med totala ignoransen kring brotten mot mäskligheten i Nirdkorea.
Är detta också opartiskhet från SVT?
Se hur debatten och uppmärksamheten kring olika frågor påverkat det politiska samtalet, i sociala medier, sökresultat och nyhetsrapportering? Mediemätaren görs av Sifo, för Ekot.