Anser du att public service (SVT, SR, UR) är opartiska?

om vi istället för att som du cherrypicka en liten del av texten i materialet du använder  - men inte vill refererat till -  skrivs hela stycket så här:

"Förflyttar vi oss till frågan om tolkningsmakten är en central fråga hur rapporteringen av de politiska partierna såg ut. Här visar resultaten att även om de rödgröna och Alliansen fick lika stor medieuppmärksamhet var i synnerhet bilden av Socialdemokraterna mer negativ. På så sätt gynnades Alliansen som regeringsalternativ helt klart i bevakningen av valrörelsen.

Även Sverigedemokraterna fick en mindre gynnsam behandling, och liksom för det största regeringspartiet kombinerades en stor medieuppmärksamhet med mycket kritik.En viktig aspekt att notera är dock att kritiken mot Socialdemokraterna och särskilt Sverigedemokraterna i första hand kom från andra politiska partier och handlade om politiska sakfrågor. Att dessa partier fick en mindre gynnsam bevakning beror därför inte på att journalister var mer kritiska mot dessa än mot andra partier. Däremot formulerades kritiken mot de borgerliga oftare av journalister, vilket hade att göra med diskussionerna kring regeringsbildningen och relationen till Sverigedemokraterna. De konfliktlinjer som framkom i den nyhetsjournalistiska bevakningen speglade dock i första hand vilka motståndare de politiska partierna själva valde att fokusera på, där de borgerliga drev ett tvåfrontskrig mot Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Detta var särskilt tydligt hos mittenpartierna Liberalerna och Centern. På liknande sätt bedrev de rödgröna ett tvåfrontskrig mot Alliansen och Sverigedemokraterna. Bilden av konfliktlinjerna ger inte vid handen att någon gynnades eller missgynnades av medierna när det gäller vem som målades upp som fiende eller vän."

Vidare skrier det i materialet du använder men inte vill referera till

"En given följdfråga, inte minst mot bakgrund av anklagelser mot nyhetsmedierna för att vara partiska, är om det finns några tecken på partipolitisk partiskhet. En sak är vilka partier som gynnas eller missgynnas av den nyhetsjournalistiska bevakningen, en annan är hur mönster i den nyhetsjournalistiska bevakningen ska förklaras. Handlar förklaringarna om medialisering och strukturell partiskhet eller om politisk partiskhet? Vår slutsats är att det är svårt att se några tydliga drag av politisk partiskhet. Om vi börjar med valfrågorna är det ganska klart att de är ett utslag av strukturell partiskhet och medialisering snarare än någon form av politisk partiskhet, det vill säga vilka frågor som sågs nyhetsmässiga eftersom partierna förde fram dem och människor såg dem som viktiga. Lika lite som att miljöfrågorna fördes fram för att gynna Miljöpartiet fokuserade medierna på bilbränder för att gynna Sverigedemokraterna. Det är ett tydligt exempel på att mediernas urvalsmakt ifråga om nyheter under valrörelser inte handlar om att medvetet gynna vissa partier. Det är andra faktorer – inte minst institutionaliserade nyhetsvärderingar – som styr"

jag ser det som att du försöker vilseleda och förfalska genom ohederlig argumentation och cherrypicking av enstaka rader text ur ett material som du dels inte anger och dels vill framställa som att vara från ett annat material.

Här är materialet du citerar valda delar ur och som du ger ett falskt innehåll.

http://mediestudier.se/wp-content/uploads/2019/03/Medialiserad-eller-politiserad-bevakning.pdf

https://mediestudier.se/publikationer/kampen-om-mediebilden/

Det stämmer att jag inte har något till övers för SDmedia eller annan alternativ media med kopplingar till fascism eller etnonationalism eller media som sprider alternativa fakta baserade på politiska agendor.

Metoden att  syna premisser och argument, peka på ohederliga argumentation och falska citeringar  är naturligtvis inget som är fel. 

Här har förepråkare för uppfattningen att PS är partiska och vänstervinklade referrat till material som stödjer uppfattningen att PS inte vänstervinklade och inte partiska och att det inte finns något partipolitisk bias eller politisk agenda i PS.

Försvaret för ett opartiskt PS mot de som vill politisera och vinkla PS för att stödja auktoritära partier och normalisering av alternativa fakta har inte med något annat än försvar av demokrati, yttrandefrihet och en sann verklighetsbeskrivning att göra. Den som vill motarbeta detta utgör ett hot mot Sverige, Sveriges befolkning och demokrati.

ser nu att  ett 'inte' försvunnit från texten som jag skrev i mobilen ..

Nej du har inte påstått det jag säger du påstår. Men om jag tar ditt argument och använder det och dess premisser på de inlägg du producerat på FL ser jag att
1. Du är partisk (vilket du medger)
2. En partisk person INTE kan RAPPORTERA opartisk
3. Din bedömning av PS opartiskhet är partisk.
4. Alltså kan du som partisk inte bedöma PS opartiskhet.
Sen till det intressanta om värdeord  - du verkar vilja dra växlar på att det används ord som extremhöger och extremvänster - där du menar att rapporteringen av viss eller all extremism inte skall rapporteras som extremism.  vad detta är väntar jag på att få höra..

Normaliseringen av högerextremism ses främst hos alt-right, Steve Bannon et al , nazister och fascister. Det är starkt representerat hos SDs svans och följare, SDnära media, neo nationalistik media och den identitra rörelsens alternativa media. Gemensamt för alla dessa är hatet mot media, journalister, politiker, det så kallade 'etablissemanget' tillsammans med retoriken som följer med detta. Det är ett eget universum som spinner runt alternativa fakta, auktoriträra uppfattningar, hat mot det de kallar vänsterliberala, kulturmarxism, främlingar och det starka demokratiska samhället. 

Du får nog läsa hela materialet du citerade från så begriper du bättre vad det står. Raderna finns i en kontext som tycks ha gått förlorad mellan papper och tangentbord

Här är stycket du plockar rader från utan källredovisning

"Förflyttar vi oss till frågan om tolkningsmakten är en central fråga hur rapporteringen av de politiska partierna såg ut. Här visar resultaten att även om de rödgröna och Alliansen fick lika stor medieuppmärksamhet var i synnerhet bilden av Socialdemokraterna mer negativ. På så sätt gynnades Alliansen som regeringsalternativ helt klart i bevakningen av valrörelsen.

Även Sverigedemokraterna fick en mindre gynnsam behandling, och liksom för det största regeringspartiet kombinerades en stor medieuppmärksamhet med mycket kritik. En viktig aspekt att notera är dock att kritiken mot Socialdemokraterna och särskilt Sverigedemokraterna i första hand kom från andra politiska partier och handlade om politiska sakfrågor. Att dessa partier fick en mindre gynnsam bevakning beror därför inte på att journalister var mer kritiska mot dessa än mot andra partier. Däremot formulerades kritiken mot de borgerliga oftare av journalister, vilket hade att göra med diskussionerna kring regeringsbildningen och relationen till Sverigedemokraterna. De konfliktlinjer som framkom i den nyhetsjournalistiska bevakningen speglade dock i första hand vilka motståndare de politiska partierna själva valde att fokusera på, där de borgerliga drev ett tvåfrontskrig mot Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna. Detta var särskilt tydligt hos mittenpartierna Liberalerna och Centern. På liknande sätt bedrev de rödgröna ett tvåfrontskrig mot Alliansen och Sverigedemokraterna. Bilden av konfliktlinjerna ger inte vid handen att någon gynnades eller missgynnades av medierna när det gäller vem som målades upp som fiende eller vän."

samma källa som ovan

Nejdå. men jag tycker inte att ett konstaterande att PS inte drivit SD eller MPs frågor gör att PS är opartiska

PS har konstaterats förhålla sig till de frågor som gjorts aktuella av väljare och av partier. " - Om vi börjar med valfrågorna är det ganska klart att de är ett utslag av strukturell partiskhet och medialisering snarare än någon form av politisk partiskhet, det vill säga vilka frågor som sågs nyhetsmässiga eftersom partierna förde fram dem och människor såg dem som viktiga"

från tidigare citerad text igen

"En given följdfråga, inte minst mot bakgrund av anklagelser mot nyhetsmedierna för att vara partiska, är om det finns några tecken på partipolitisk partiskhet. En sak är vilka partier som gynnas eller missgynnas av den nyhetsjournalistiska bevakningen, en annan är hur mönster i den nyhetsjournalistiska bevakningen ska förklaras. Handlar förklaringarna om medialisering och strukturell partiskhet eller om politisk partiskhet? Vår slutsats är att det är svårt att se några tydliga drag av politisk partiskhet. Om vi börjar med valfrågorna är det ganska klart att de är ett utslag av strukturell partiskhet och medialisering snarare än någon form av politisk partiskhet, det vill säga vilka frågor som sågs nyhetsmässiga eftersom partierna förde fram dem och människor såg dem som viktiga. Lika lite som att miljöfrågorna fördes fram för att gynna Miljöpartiet fokuserade medierna på bilbränder för att gynna Sverigedemokraterna. Det är ett tydligt exempel på att mediernas urvalsmakt ifråga om nyheter under valrörelser inte handlar om att medvetet gynna vissa partier. Det är andra faktorer ? inte minst institutionaliserade nyhetsvärderingar ? som styr"

Det låter som att du vill att PS ska driva varje partis frågor - det är vad jag kallar att söka politisera PS - vilket är vad det alltid hittils kokat ner till då Ps påståts vara opartiska, dvs att PS driver inte mitt partis frågor och då är de partiska (miot mitt parti)  - detta trots att PS inte driver något annat partis frågor heller.  Det parti som vill att PS ska basunera ut deras politik är idag enbart SD - att deras svans vill detsamma är inte förvånande. 

Det som avhandlas på sid 60 är den strukturella partiskhet och medialisering, dvs vad olika media lägger för nyhetsvärde i olika händelser. Den partiskhet som enligt ovan inte är en politisk partiskhet eller partiskhet i förhållande till politiska partier och media finns värdera sakfrågorna på ett likartat sätt - ingen väsentlig skillnad i detta alltså.

citat från sig 60ff för att se vad som faktisk söägs istf lösryckta meningar

"En intressant aspekt om man utgår från teorierna kring strukturell partiskhet och medialisering handlar om hur likartad eller olikartad dagordningen var i olika medier. Om teorin om strukturell partiskhet stämmer kan det förväntas att dagordningen var tämligen likartad i olika medier. Här visar resultaten att den generella bilden är att nyhetsvärderingen de facto var ganska likartad. Om vi använder ett sammanfattande mått på likheten av dagordningar (ÖK)3 visar resultaten att kvällspressen och etermedierna gjorde den allra mest likartade nyhetsvärderingen av olika sakfrågor (ÖK=.82), medan den minsta likheten fanns mellan morgonpress och de övriga mediegrupperna (ÖK=.76 för båda). Skillnaderna mellan mediegrupperna är dock inte stora och i stort rangordnades olika sakfrågor på ett likartat sätt. Men några avvikelser finns då skolfrågan var mer synlig i morgonpressen, medan sociala frågor (läs pensioner), jämlikhet och skattefrågor tog en större plats i kvällspressen.

Går vi ner på enskilda nyhetsredaktioner varierar måtten på överensstämmelse mellan .61 (Dagens Nyheter och Aftonbladet) och .78 (Expressen och TV4 Nyheterna). De flesta parvisa jämförelser mellan nyhetsredaktionernas dagordningar visar en överensstämmelse med en ÖK-koefficient på antingen runt .70 eller .75 Likheterna är därmed uppenbara om än inte absoluta. De redaktioner som skiljer ut sig mest är Aftonbladet och Ekot. Dessa redaktioners nyhetsvärdering liknar i något mindre utsträckning de andras

Ser vi på likheten genom att jämföra hur redaktionernas topp-fem-lista ser ut är likheten än mer slående (tabell 4.3). Invandring, vård och miljö finns med på alla sju redaktioners topplista även om inte rangordningen är exakt densamma. Av de övriga frågorna finns polis och rättsväsende med på fem, skola och skatter på tre. Sedan finns det några frågor som bara en redaktion prioriterar högt, exempelvis ekonomi i Dagens Nyheter och sociala frågor i Aftonbladet. Ekot har som enda redaktion miljöfrågan högst upp på dagordningen under valrörelsens sista fyra veckor. 

Nyhetsmedierna gjorde med andra ord en ganska likartad värdering av hur nyheter ska bedömas under valrörelsen 2018. I stort sett var det samma frågor som värderades högt under valrörelsen, oavsett vilken nyhetsredaktion vi studerar. Det ligger i linje med teorin om strukturell partiskhet och att olika medier gör likartade nyhetsvärderingar. "


Det finns enligt dessa stycken du refererar till ingen partipolitisk eller politiks partiskhet - det som finns är en strukturell partiskhet och medialisering som bygger på nyhetsvärdering och vad de politiska partierna fört fram som viktiga för sina väljare. 

I materialet från GU som du länkat till men inte vill refera till - varför vet jag (inte) - sid 63 om ÖK-koefficienten.

Ingen slagsida med vänstervinkligt kan hittas där... det ensa som kan sägars ä väl att KD fick oproportionerligt mycket av sin agenda med på mediedagordningen - Men KD driver ju mycket av det som går hem i media som de populister de är  

"I figur 6.1 presenteras mer överskådligt med hjälp av ÖK-koefficienten överensstämmelsen mellan mediedagordningen och partiernas egna dagordningar – och alliansens och de rödgrönas genomsnittliga dagordning (se kommentar till tabell 6.1). Kristdemokraternas dagordning uppvisar den största överensstämmelsen med mediedagordningen. Därefter kommer moderaterna (= alliansens gemensamma valmanifest) och socialdemokraterna. Miljöpartiets dagordning har den sämsta passningen med mediedagordningen, därefter kommer sverigedemokraterna. Avståndet till vänsterpartiet och centerpartiet är dock inte stort. Slutsatsen blir att mediedagordningen var mer gynnsam för alliansen än de rödgröna. Och att den var ogynnsam för miljöpartiet och sverigedemokraterna. Kristdemokraterna, moderaterna och socialdemokraterna var de partier som främst gynnades av nyhetsmediernas sakfrågeprioriteringar."

Vänstervinkling i media? 

Det du pratar om är det som kallas demokratiparagrafen - Om JÅ kunnat knipa om sina och partiets odemokratiska politiska övertygelser om andra människors essens/egenskaper så skulle han klarat sig utan detta.  Men likt Dr Strangelove ryckte det i de bruna nervändarna....





"jag tror inte att man behöver vara orolig som vanlig medlem, om man bara använder det sunda förnuftet och försöker att inte kontinuerligt lyfta fram rasistiska, nazistiska, antidemokratiska idéer, tankar, artiklar och så vidare, säger Mattias Karlsson."





lite rasism, nazism och antidemokratiska tankar är OK enligt SDs chefsideolog - men just detta går inte hem i PS som har att förhålla sig till demokratiparagrafen.

Jimmie gjorde verkligen bort sig ordentligt - det begriper vem som helst 

Granskningsnämnden fällde mycket riktigt SVT-men har tidigare fällt SVT för att inte ha tagit avstånd från samma sak. Sättet det gjordes på kunde uppfattas som ett politiskt ställningstagande.

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/svt-falls-for-avstandstagande-i-slutdebatt

"Det sätt som SVT tog avstånd från ett uttalande av Jimmie Åkesson i förra årets slutdebatt kan tolkas som ett politiskt ställningstagande, enligt Granskningsnämnden. Programmet fälls för att strida mot kravet på opartiskhet.

Avpixlat

Hahahaa... det var ingen dålig kanon du tog fram

Det är att bekänna färg ordentligt - brunaste brun 

https://sv.wikipedia.org/wiki/Avpixlat

Bloggen har av svenska, finländska och internationella medier beskrivits som en rasistisk hatsajt, främlingsfientlig och högerextrem.[9][10][11][12][13][14][15][16][17][18]

Ekeroth är väl inget sanningsvittne  - 
">



Våldsam är han också   
">