En käftsmäll till undergångsprofeterna

Bostadsbyggandet har havererat och unga människor får inte tag i en bra bostad, arbetslösheten har ökat till rekordnivåer, viktiga delar av välfärden såsom vård, skola och omsorg har fått mindre resurser så det är inte förvånande att barnafödandet minskar. 

Problemet med lågt barnafödande gäller alla västländer (även länder där det inte är lika vanligt att kvinnor förvärvsarbetar) så förslag som syftar till att kvinnorna ska tillbaka till spisen igen kommer inte bita på problemet. 

För att födslotalen ska öka igen måste i stället det bli enklare att att skaffa bostad och arbete och vi måste skapa en framtidstro i samhället där befolkningen tror att samhället kommer lösa problemen med miljöförstöring och klimat kris, vård och omsorg som inte fungerar, och ökande utanförskap och ökande kriminalitet.

Det mesta som du nämner är långt ifrån nya problem liksom det låga barnafödandet i Sverige.

Vad är problemet om diverse kvinnor och män väljer att stanna hemma med sina barn? - eller för den delen med att stanna hemma och ta hand om de äldre.

För mig är det bara en fråga om huruvida någon kan stanna hemma med barnen/de äldre eller inte och allra minst är det ett val som jag borde ha åsikter om/försöka diktera utfallet för.

Den mentala hälsan hos våra barn och ungdomar har sedan länge varit i ett fritt fall och vi hade inte lika stora problem med den förr - då familjen var en starkare enhet i både samhället och för individen.

Vi automatiserar för fullt och är på tröskeln till en guldålder för AI - jobb i allmänhet kommer inte vara någonting som kan garanteras någon och i en högst potentiell framtid.

Att beröva tid från föräldrar och barn - eller helt enkelt från medlemmarna i en 'familj' hur den än må se ut - för något slags högre syfte, blir bara svårare att motivera för var dag som går och var dumt redan från början. 

Är det vård av gamla och sjuka som du menar är det högre syfte samhället ska bortse från när det kommer till om kvinnan (för det är som du vet oftast kvinnan) ska stanna hemma vid spisen, föda barn och ta hand om familjen?

Det jag skriver är i kontrast med ett samhälle där vi lämnar över barnen till förskolor någonstans efter blott ett års ålder.

Lämnar vi exempelvis över barnen till förskolor någonstans efter tre års ålder istället så innebär det att vi skulle 'stanna hemma med barnen' tre gånger längre - 300% mer.

Är det inte dagens mönster som är det mest häpnadsväckande snarare än 'familjevänliga' förslag - när man formulerar det som ovan?

Vidare så lämnar vi över barnen och äldre till personal för att själva vara personal någon annanstans - personalen i det första ledet får alltså ett större utrymme för fler barn och äldre när vi själva tar hand om våra egna.

Det är möjligt att det drabbar någon part som blir utan personal under en period men frågan är enkel: ska vi fortsätta bygga på ett samhälle som lider av att vi skaffar barn och personligen tar hand om dem?

Vad är det för samhälle att bygga på?

Backa in i framtiden och försöka få kvinnor 'tillbaka till spisen'? Kvinnor har egen agens och det är en fråga om att göra det ekonomiskt enklare för dem som vill (kvinnor som män). Vilka trötta plattityder - en bild av att det är omodernt att personligen ta hand om sina barn.

Hela västvärlden har en födelsekvot lägre än två barn per kvinna så att använda Grekland som ett slags skräckexempel är tämligen poänglöst - inget västerländskt land har lyckats lösa det här problemet.

Självklart finns det mer att göra än vad jag nämnde som ett exempel på vad jag hade velat se. Annars är det inte svårt att rada upp problem som borde lösas - svårare är det dock att komma med lösningar.

Det är du som argumenterar för att sambeskattning skulle kunna vara lösningen på det låga barnafödandet trots det är känt att sambeskattning leder till att kvinnor (ja det är framförallt kvinnor) väljer att stanna hemma och ta hand om barnen.  Om du vill ha fakta som stödjer detta påstående så rekommenderar jag denna forskningsstudie. 

www.umu.se/nyheter/forskning-fran-umea-skapar-mer-jamstallda-skatter-i-europa_7564919/

Såhär uttryckte jag mig om specifikt sambeskattning:

"Vågar man hoppas på att tidigare familjevänlig politik återinförs som exempelvis sambeskattning eller vad kan man förvänta sig?"

Vad jag hoppas på och ställer en fråga om utgör inte ett argument.

Har jag argumenterat för någonting i sak så har det varit för att ge familjer bättre förutsättningar för att kunna vara hemma med sina barn - sambeskattning vore en del av den lösningen på ett ekonomiskt plan.

Jag undrar fortfarande vad problemet skulle vara med att specifikt kvinnor väljer att stanna hemma med sina barn en längre tid.

Varför problematiserar du kvinnors val som om de vore ett offer i sin egen agens?

Sambeskattning är en känd kvinnofälla men det är inget som du verkar se problemet med.  För övrigt är sambeskattning inget som skulle råda bot på problemet med låga födslotal. Ser man på det länder där där man tillåter sambeskattning så är födslotalen lägre än i Sverige. 

Anarkister har sällan problem med individens agens. Det enda jag ser är att du ideologiskt prioriterar ett visst utfall i statistik framför individens agens.
 
Att gemene kvinna skulle vara inkapabel till att förstå sitt eget bästa i sådana här frågor springer ur Simone de Beauvoirs teorier:

No woman should be authorized to stay at home to raise her children. Society should be totally different. Women should not have that choice, precisely because if there is such a choice, too many women will make that one. It is a way of forcing women in a certain direction.

Det går att förstå tankarna i dåtidens sammanhang - då social ingenjörskonst, tankar om att människor föds som 'blanka ark' och dylikt fick ett ordentligt momentum och i tider då frihet för kvinnor, inte var någon självklarhet i väst.

Men att året 2024 och med Sveriges progressiva historia i ryggen - fortfarande missunna kvinnor och deras agens ett myndigt förtroende - det är inte mycket mer än ett olyckligt spår av ideologier som har passerat sitt 'Bäst före'-datum med flera decennier.

Sådant här tankegods säger dock mer om dagens ägare än om dagens kvinnor i Sverige.