En käftsmäll till undergångsprofeterna

Den förskönande omskrivningen "utmaning" istället för problem kan vi också skippa.

Expressen fiskar i riktigt grumliga vatten:

www.expressen.se/nyheter/brottscentralen/qs/de-ar-mannen-som-valdtar-tillsammans/

Ebba Busch Thor (KD) har delvis rätt i att det nu finns no-go-zoner i varje större stad. Det visar SVT:s faktagranskning:

www.svt.se/nyheter/inrikes/ebba-busch-thor-kd-har-delvis-ratt-om-no-go-zoner

Bra att språket utvecklas och att vi får in nya utmärkta låneord som no-go-zon. Om folk börjar använda det med den betydelse som EBT gjorde häromdan i tillräckligt stor utsträckning kommer det bli etablerat och tas in i SAOL osv.

Tänk att ett litet ord på några få bokstäver kan väcka så mycket debatt

Skulle nog säga något liknande det som står på Wikipedia:

sv.wikipedia.org/wiki/No-go-zon

Ett utdrag:

De områden som polisen anser är de områden som är mest påverkade av kriminalitet går under benämningen särskilt utsatta områden. Denna typ av områden kännetecknas av att det i området ofta förekommer hot och våld som en konsekvens av ovilja att delta i rättsprocessen, försvårande för polisen att utföra sitt arbete, och organiserad brottslighet i kombination med våldsam extremism i området. Vanligt beteende som kan förekomma i ett utsatt område är exempelvis stenkastning, attack på räddningspersonal och räddningsfordon för att hindra räddningsaktioner i området, och en generell misstro gentemot polis och andra myndigheter. ...

Termen no-go-zoner kom att bli mer vanligt förekommande i svensk debatt efter att en ledarartikel skriven av Per Gudmundson med rubriken "55 no go-zoner i Sverige" publicerades i Svenska Dagbladet den 28 oktober 2014. I artikeln argumenterar Gudmundson för att no-go-zoner är en passande benämning för det som polisen kallar för utsatta områden, där "lokala kriminella nätverk anses ha en stor negativ påverkan på omgivningen". Exempel på de kriminella nätverkens påverkan är att ambulans vill ha eskort av polis och att polisen gör särskilda förberedelser kring ingripanden. Polisen och andra myndigheter använder sig själva inte av termen no-go-zon, utan detta myntades av Gudmundson.

Därför att jag svarade på det du frågade.

Som du ser på Wikipediasidan har ju no-go-zon en något annorlunda betydelse på svenska och avseende Sverige än vad begreppet har internationellt. Jag kör med den svenska versionen i en diskussion på svenska på ett svenskt forum.
Det som står där är i stort sett samma som på Wikipedia. Polisen åker ofta till områdena som du inte vill kalla no-go-zoner och en engelsk tidnings påstående att polisen inte gör det är därför fel.
Det är väl inte så viktigt. Dock kan det ju vara så att när "såna som du" reagerar så ilsket på att någon sagt no-go-zon och med gäll stämma förkunnar att ett sådant uttryck minsann inte ska användas så kan ju det få motsatt effekt, dvs att de säger no-go-zon lite extra för att de inte gillar att någon kommer med pekpinnar

Begreppet no-go letar sig så smått in i nyhetsrapporteringen:

www.svd.se/fyra-stationer-i-t-banan-no-go-for-ordningsvakter

Fyra stationer i t-banan "no go" för ordningsvakter

Fyra stationer i tunnelbanan har rödmärkts för biljettkontrollanter och ordningsvakter. Bara med stöd av polis får de utföra sitt jobb på stationerna Rinkeby, Tensta, Rissne och Hjulsta.

- Vi är ofta numerärt underlägsna och utsätts för hot och stenkastning, säger en ordningsvakt till SvD.

En solskenshistoria från sörgårdsidyllen:

www.expressen.se/nyheter/qs/last-night/last-night-in-alvesta/

www.svd.se/norrman-och-danskar-mer-kritiska-till-sverige-naiva

Naivt, politiskt korrekt och ett land med omfattande samhällsproblem.

Så ser norrmän och danskar på Sverige. Inte alla och inte i samtliga frågor, men när det handlar om Sveriges migrationspolitik är våra grannar mycket kritiska. 36 procent har ändrat sin uppfattning om Sverige de senaste åren, och hälften av de norska och en fjärdedel av de danska svarandes syn på Sverige har försämrats sedan flyktingkrisen 2015. Det visar Svenska institutets sammanfattande rapport av Sverigebildsstudier gjorda 2015 - 2017.

Att skepticismen finns just hos våra grannländer har att göra med att de tagit del av medierapporteringen i högre grad än länder på längre avstånd, menar Henrik Selin som är chef för avdelningen för interkulturell dialog på myndigheten.