Förvirrad och totaldeprimerad.
Tack ska ta och göra det.
Inlägg från: Preimeg
|
-
-
Tack för alla svaren!
Ja Mamman är spanjorska och det är hon som vill skiljas.
Det svåra för mig här som ensam så kommer min ekonomi krascha om jag måste hyra lägenhet, betala ett privatlån,vatten,el,försörja två små barn osv med 9000 kr i månaden, det kan jag ju inte.
Därför så har jag mer förmåner i Sverige om jag finner Jobb och får mer betalt och någon sorts barnbidrag, pappaledighet för att träffa barnen.
Jag vet inte vad jag ska göra.
Stanna kvar här i Spanien kommer jag inte bli lycklig av men inte heller skulle jag vara lycklig utan mina barn, känner mig splittrad.
Här i Spanien så finns det ingen typ av bidrag så därför ser jag Sverige som en option. -
Det är väl 240 dagar per barn man får ta ut i pappaledighet ?
-
Du har så rätt!Hot Fuzz skrev 2015-11-26 15:06:53 följande:
hej
Jag förstår hur du känner dig, sviken av din fru och att hon nu kastar bort allt som ni byggt upp tillsammans. Kan dina barn svenska? Även om de inte kan det, så är det inga problem, det kommer massor av barn hit dagligen från fjärran länder som snabbt lär sig språket. Barn lär sig jättesnabbt!
Om jag vore du så skulle jag snarast åka till Sverige, ensam. Ta hjälp av din bror och börja jobba, skaffa en bra lägenhet eller ett radhus. Under tiden kommer ju din fru att få sköta om barnen ensam. Chanserna är goda att hon inom ett halvår kommer böna och be dig att ta dem... så kan hon fortsätta gymma, träffa väninnor och leva sitt liv.
Var inte rädd. Även tuffa tider har ett slut.
-
Ja det värkar ju lite tveksamt men där kommer ju EU rätten fram, som svensk medborgare måste man väll ha rätt till någonting.Gina43 skrev 2015-11-26 22:41:05 följande:Men hur kan man ha rätt till svenska socialförmåner om man inte har en inkomst och betalar skatt i Sverige? Då är man ju inte ens inne i systemet? Hur är det logiskt?
Jag måste ju först o främst finna ett jobb och börja jobba upp mitt SGI och sen då ta ut pappaledigheten. -
Om jag inte skulle vara svensk medborgare så skulle det vara en annan femma.Preimeg skrev 2015-11-26 22:47:31 följande:Ja det värkar ju lite tveksamt men där kommer ju EU rätten fram, som svensk medborgare måste man väll ha rätt till någonting.
Jag måste ju först o främst finna ett jobb och börja jobba upp mitt SGI och sen då ta ut pappaledigheten. -
Jag kan alltså få ut mammans mammaledighet eftersom hon inte kommer att utnyttja dom dagarna?Jasmin Karlsson skrev 2015-11-27 08:05:18 följande:Jo så är det, sen kan den ena föräldern avstå dagar till den andra.
Men hon är ju spansk medborgare.
Vet inte om de skulle godtas.
Tack för svaren. -
Jo det är det jag är orolig för, jag vet ju att den här tredje personen inte kommer att gå under hennes krav, jag vet vem det är och han är absolut inte den som skulle ta sådana ansvar. Det skulle hålla i två DAGAR!chokladspad skrev 2015-11-26 22:57:04 följande:fast risken finns också att människa nummer 3 kommer in i spelet och vips har hon en ny hushållsslav. Då kanske hon inte vill lämna bort sina barn till Sverige, utan du blir en långväga obekväm gäst.
Vart ska du bo i Spanien när du åker och hälsar på? Ska barnen bo hos dig då på något hotell eller ska de bo hos mamman och du träffar dem på dagarna?
En vuxen kvinna jag känner förstod inte förrän hon var vuxen att hennes pappa inte hade övergett henne vid skilsmässan när hon var tre, utan inte velat ta kontakt och lägga sig i hans exfrus nya familjeliv då hon träffat en ny.
Barn växer snabbt upp och ett halvår är en LÅNG tid i ett barns liv. När ni sedan ska träffas igen så kan barnet tycka att det känns konstigt och otryggt även om du är pappan, för det var så länge sedan ni sågs och det känns ovant.
Jag säger inte att du inte ska välja att åka till Sverige, men det är nog bra om du tänker både en och två gånger. Åtminstone så att du kan gå runt alla eventuella fallgropar.
Hur kommer barnen att må om du, som verkar vara en klippa i tillvaron, försvinner? De kanske snarare kommer att uppfatta att du lämnar, än att det är deras mamma som lämnar dig. Det kanske blir små sår i hjärtat av det som de upplever som ett svek.
Kommer de få prata i telefon och Skypa med dig? Det är inte bara du som kommer att sakna dem. Hur ska de bära sin saknad?
Och vid en eventuell vårdnadstvist framöver tror jag inte att det ser bra ut att du åkt iväg så långt bort. Tänk om person nr 3 inte är en bra person för dina barn och du känner att du måste ta över ansvaret helt för dem? Hur ska du då förklara att du stuckit?
Jag ska be för dig.
Styrkekram
Skulle jag bosätta mig i Sverige så skulle jag ha ständig kontakt med mina barn och skulle ta in på hotell såklart när jag då inte har något boende.
Vad jag är rädd för är att dem ska känna att jag svikit dem.
Jag är Klippan i deras liv men känner att om jag stannar kvar här under dessa omständigheter kommer Klippan att rasa.
Jag kommer att stanna i tiden med dålig lön, ha problem med att försörja barnen här med den låga lönen jag har, nästan helt omöjligt.
På andra sidan kommer jag känna att jag sviker dem att åka iväg men vad har jag för val.
Jag skulle ju så gärna ta med mig barnen med mig.
Nu kommer dem få vara med en mamma som stressar upp sig för allt och en mamma som måste stå i allt så som jag alltid har gjort, vet inte bara hur hon kommer att klara det.
Är så splittrad i mina tankar.
Tack för dom fina svaren, dom stärker mig att någon lyssnar. Kramisar! -
Tack alla som finns med på tråden jag skapat, ni är den enda tröstan som finns i min närvaro just nu kramisar till er alla.
Vill bara att allt ska gå väl. -
Ska ta och göra det.Monkii skrev 2015-11-27 15:15:32 följande:Ring försäkringskassan och förklara hela din situation så får du klara besked..