Vad läser ni just nu?

Vad bra att den var bra, även om den kanske bör läsas i lagom doser. En injektion dadaism här, en injektion surrealism där. Jag visste inte att den fanns på svenska, i så fall borde jag kanske läsa den. Tack för tipset och den svenska titeln!

Nej, jag har inte läst den ännu, men ser fram emot att göra det. Jag har läst Kallocain och 1984 och föreställer mig att det här kommer vara något liknande. Det blir spännande att se om jag har rätt eller fel!

Åh! Den låter väldigt fin, men lite sorglig också. Fast tur att hunden föds igen och igen och igen 🐶🐶🐶 När jag var liten var jag besatt av en bok som handlade om en katt som dog. Läsaren fick följa katten från födsel till död och av någon anledning fick jag för mig att det var min bok, så jag lånade alltid om den så ingen annan kunde låna den 😅 Med tanke på det så vore den där boken kanske något för mig!

Jag förstår att du blev tvungen att pausa om böckerna var tunga. Så gör jag också ibland.

Läser just nu Deborah Spungens ?inte som andra döttrar?. Den är nästan 40 år gammal och en frustrerande historia om Nancy Spungen och hennes uppväxt. Hon var en extrem utmaning för sin familj (psykiskt sjuk) och utvecklande ett tungt missbruk i tidig ålder.
sista Åren levde hon med Sid Vicious (sex pistols) och blev mördad 20 år gammal 1978. tänkvärd och läsvärd. 

Boken kvinnor av den isländske författaren Steinar Bragi.

Eva, en inte speciellt framgångsrik konstnär som har studerat i USA, återvänder till hemlandet Island. Dels för att följa efter sin ex-pojkvän som hon verkar lite besatt av samtidigt som hon föraktar honom, dels för ett lägenhetserbjudande. Genom en ytlig bekant har hon blivit lovad en fin lägenhet mot att hon matar en katt som knappt ger sig till känna, och vattnat de få blommor som finns där. Vi islänningar måste hålla ihop liksom.

Eva promenerar i regn och man får ta del av hennes tidigare liv och tankar. Hon är minst sagt glad i alkohol och dricker gärna ofta och mycket. Till Island väntas en kontroversiell konstnär som hon gärna vill träffa och vars utgjutelser om oss kvinnor inte är speciellt smickrande för att uttrycka det så.

Boken är genomgående regnig, mörk, klaustrofobisk, konspiratorisk och kanske även psykotisk. Konst är ett genomgående tema, vad som är konst, vad som får genomföras i dess namn och ur dessa tanketrådar framträder en sorts materialistisk cynism. 

Det visar sig att lägenheten blir omöjlig att ta sig ut ifrån och att många personer är inblandade i att upprätthålla det fängelse som den blir. De händelser som utspelade sig där, var så bisarra, hemska och även orealistiska att man ett tag funderade på om det var en psykotisk persons vanföreställningar. Men det är bara en spekulation, vet ingenting mer om ämnet. Våldet, rått och vidrigt, fick mig som våldskänslig att reagera, men ändå läsa vidare.

I slutet framgår det inte helt om det är ett konstprojekt genomfört av henne själv, eller någon annans projekt som hon varit en del av, eller bara hennes föreställningar. 

En märklig bok som ändå tog tag i mig. Speciellt som jag besökt ön en gång.

Vet inte riktigt vad jag ska läsa nu

Jag vet inte vad du gillar, men lite eventuell inspiration som du kan söka vidare på om du vill, utan inbördes ordning.