EricaSE83

Äldre 16 Oct 20:12

56 svar

Missfall efter IVF - kan någon ge hopp?

Efter flera års försök och 2,5 IVF-omgångar (första gav inga befruktade ägg, men sedan har vi gjort ett ET innan sommaren och ett ET efter sommaren) testade jag äntligen positivt för en vecka sen. Starka, klarblåa streck. Såna där plus jag drömt om i flera år!

Några dagar efter BIM blev plusset svagare och svagare och till slut ringde jag IVF-kliniken pga den oron och de tog in oss på VUL och blodprov idag i vecka 5+1. I eftermiddags ringde dom och sa att HCG är 6. Dvs det finns ingen graviditet kvar och jag ska sluta med Lutinus för att få igång blödning.

Jag känner mig helt tom och så otroligt ledsen. Bara gråter och gråter. Hur tar jag mig vidare efter detta?

Finns det någon därute som fått missfall efter IVF och som senare fått ett barn?

Just nu känns det som att allt är helt hopplöst och att det aldrig kommer att bli något barn för oss. Och det gör så förjävligt ont :( :( :(

Vore så tacksam för era erfarenheter

amandawic

Äldre 16 May 19:23

#11

EricaSE83 skrev 2016-05-16 15:54:46 följande:

Tänkte bara skriva och uppdatera här om det är så att någon googlar fram den här gamla tråden.

Jag är nu gravid igen och väntar tvillingar efter sommaren. Allt ser jättefint ut med dem och det sparkar för fullt i magen. Så om någon annan nu är i samma situation som jag var i, det finns absolut hopp även efter många misslyckade försök och missfall på vägen!

Kram

Satt precis och läste din gamla tråd och när jag såg detta svar blev jag glad!

Jag och sambon genomgår ivf just nu. Felet är att jag har opererat bort en äggledare och den andra sitter sammanväxt med mina tarmar. Har alltså inget flöde där och rätt mkt sammanväxtningar i magen. Var rädd att jag aldrig skulle kunna bli gravid och var orolig för att vi gick igenom ivf förgäves. Men efter vårt andra ET blev jag gravid, men precis som för dig blev lyckan kortvarig då missfallet blev ett faktum..

Nu ruvar jag på en blastocyst som vi haft i frysen :)

Tack för att du delade med dig av din solskenshistoria, den gjorde mycket för mig!

Kramar till dig och dina pluttisar i magen <3

Gweny

Äldre 16 May 19:49

#12

EricaSE83 skrev 2016-05-16 15:54:46 följande:

Tänkte bara skriva och uppdatera här om det är så att någon googlar fram den här gamla tråden.

Jag är nu gravid igen och väntar tvillingar efter sommaren. Allt ser jättefint ut med dem och det sparkar för fullt i magen. Så om någon annan nu är i samma situation som jag var i, det finns absolut hopp även efter många misslyckade försök och missfall på vägen!

Kram

Åh stort grattis!! Är det en el tvåäggs?

För min del så fick vi ett otroligt oväntat besked att det inte alls var mf, utan fostret mådde bra...fast allt tydde på annat. Så om 3 veckor nu beräknas vår bebis komma till världen. Riktigt mirakel!!

EricaSE83

Äldre 19 May 20:16

#13

amandawic skrev 2016-05-16 19:23:37 följande:

Satt precis och läste din gamla tråd och när jag såg detta svar blev jag glad!

Jag och sambon genomgår ivf just nu. Felet är att jag har opererat bort en äggledare och den andra sitter sammanväxt med mina tarmar. Har alltså inget flöde där och rätt mkt sammanväxtningar i magen. Var rädd att jag aldrig skulle kunna bli gravid och var orolig för att vi gick igenom ivf förgäves. Men efter vårt andra ET blev jag gravid, men precis som för dig blev lyckan kortvarig då missfallet blev ett faktum..

Nu ruvar jag på en blastocyst som vi haft i frysen :)

Tack för att du delade med dig av din solskenshistoria, den gjorde mycket för mig!

Kramar till dig och dina pluttisar i magen <3

Hoppas det tar sig nu!!!! STORT lycka till! En dag, förhoppningsvis jättesnart, så sitter du där med en stor mage och då har man nästan glömt allt slit som tog en hit :)

EricaSE83

Äldre 19 May 20:17

#14

cameleon skrev 2016-05-16 16:01:14 följande:

Stort grattis!!

Cyanea skrev 2016-05-16 16:19:03 följande:

Härligt att höra!!! Stort grattis och lycka till!!

Tack snälla ni <3

EricaSE83

Äldre 19 May 20:19

#15

Gweny skrev 2016-05-16 19:49:26 följande:

Åh stort grattis!! Är det en el tvåäggs?

För min del så fick vi ett otroligt oväntat besked att det inte alls var mf, utan fostret mådde bra...fast allt tydde på annat. Så om 3 veckor nu beräknas vår bebis komma till världen. Riktigt mirakel!!

Oj vilken glad överraskning! Stort grattis!!! Jag blödde faktiskt i början på denna graviditet också och var övertygad om att det gått åt skogen. Men testerna blev trots det bara starkare och starkare och på vårt återbesök på IVF-kliniken såg man att där fanns två små foster :)

Det är tvåäggs! Vi satte in två ägg som hör och häpna, båda tog sig!

Lycka till med förlossning och återigen ett jättestort grattis till er bebis. Tänk vilka mirakel vi bär på :)

celavie1

Äldre 19 May 20:47

#16

Vad härligt och läsa att det gått så bra för er efter era vedermödor. Jag sitter i den sitsen just nu. Efter 1.5 IVF behandling blev jag gravid. Stor lycka!!!! Sedan i vecka 9 blev det klart via vul att jag fått ett MA. Stor sorg............

Känns som hjärtat ska brista. Jag har varit svårstimulerad under ivf och fick bara ut ett ynka ägg som sattes in. Jag är 40 år så det stressar mig också. Måste orka tro att det ska kunna gå men var finner man styrkan?

EricaSE83

Äldre 21 May 16:24

#17

celavie1 skrev 2016-05-19 20:47:27 följande:

Vad härligt och läsa att det gått så bra för er efter era vedermödor. Jag sitter i den sitsen just nu. Efter 1.5 IVF behandling blev jag gravid. Stor lycka!!!! Sedan i vecka 9 blev det klart via vul att jag fått ett MA. Stor sorg............

Känns som hjärtat ska brista. Jag har varit svårstimulerad under ivf och fick bara ut ett ynka ägg som sattes in. Jag är 40 år så det stressar mig också. Måste orka tro att det ska kunna gå men var finner man styrkan?

Det är ett jättebra tecken att du blev gravid!!!! Vet att det känns som en klen tröst, men din kropp har bevisat att det går. Läkarna på vår klinik tyckte att våra chanser ökade efter att vi fått missfallet eftersom det visar på att det faktiskt kan gå. Sedan är det tyvärr ren och skär otur att få ett missfall när man äntligen lyckats.

Det är svårt att orka precis efter att man fått så tråkiga besked, men orken kommer åter! Jag tror också att det hjälper att lämna över kontrollen till läkarna och lita på dem. De utför inte behandlingar de inte tror ska funka, så de gånger du själv inte orkar tro - lita på deras tro!

Vet inte alls om det var det som hjälpte mig men jag åt 500mg q10 om dagen och åt melatonin 2 mg per natt innan mina sista tre stimuleringar. Första försöket fick vi fem ägg som var av sisådär kvalitet, men kvaliteten blev bättre för varje försök och sista två omgångarna fick vi ut 11 ägg. Vid sista försöket var samtliga ägg mogna. Vi bytte från Gonal-f 150 ie till Menopur 300 ie efter första misslyckade stimuleringen också. Som sagt, är ju omöjligt att veta vad som ledde till vad, men för min del kändes det som att det inte skadade att försöka med lite av varje.

Stor kram till dig! Jag vet verkligen hur tungt det kan kännas, bryt ihop och var ledsen och kom sedan igen när du orkar. Det finns hopp!

Cyanea

Äldre 21 May 16:50

#18

celavie1 skrev 2016-05-19 20:47:27 följande:

Vad härligt och läsa att det gått så bra för er efter era vedermödor. Jag sitter i den sitsen just nu. Efter 1.5 IVF behandling blev jag gravid. Stor lycka!!!! Sedan i vecka 9 blev det klart via vul att jag fått ett MA. Stor sorg............

Känns som hjärtat ska brista. Jag har varit svårstimulerad under ivf och fick bara ut ett ynka ägg som sattes in. Jag är 40 år så det stressar mig också. Måste orka tro att det ska kunna gå men var finner man styrkan?

Jag instämmer helt och fullt med EricaSE83. Det känns förstås inte särskilt tröstande, men bevisligen kan du bli gravid och era ägg och spermier kan bli fungerande embryon som växer och fäster :) Sen är det ju tyvärr vanligt att något går fel, men så är det ju för alla människor, så inget tyder på att det inte kommer gå vägen för er i slutänden :)

Jag är inte så säker på att det är just styrka man finner alla gånger, framförallt inte när man är på botten. Då handlar det nog mer om att bestämma sig för vilken stig man ska ta och bara låta fötterna göra jobbet. Sen kommer ofta hoppet någonstans på vägen igen. Man behöver "bara" vänta tills det kommer, för man orkar inte tvinga sig till att hoppas och tro.

Ta dig tid att sörja ordentligt. Var ledsen. Var arg. Var bitter. Var besviken. Försök inte stressa på i det här läget, för sorg måste få ta sin tid. Det är ok att vara riktigt, jävla ledsen. En dag är det plötsligt bättre. Det är kanske inte idag, men det gör inget.

Nästa försök är ett helt annat försök. Mängden ägg är egentligen inte så betydelsefullt. De plockade ut kanske 15 ägg på mig varav 7 blev embryon. Av dem blev 1 till min dotter. Det handlar om kvalitet - inte kvantitet.

Stor styrkekram, ge inte upp!!

celavie1

Äldre 22 May 09:59

#19

Tack så mycket för era svar. Hade en tuff kväll igår med blödning och kramper I magen. Känns bättre nu så det mesta har nog kommit ut nu. Skönt att kroppen tog tag i det som måste göras.

Har perioder under dagen då jag sörjer svårt men det finns även perioder då jag tänker framåt. Tar en dag i taget och njuter av det gröna ute. I höst tänker vi försöka igen om läkaren håller med. Vill trampa den stigen och hoppas lyckan kommer

Cyanea

Äldre 22 May 12:00

#20

celavie1 skrev 2016-05-22 09:59:51 följande:

Tack så mycket för era svar. Hade en tuff kväll igår med blödning och kramper I magen. Känns bättre nu så det mesta har nog kommit ut nu. Skönt att kroppen tog tag i det som måste göras.

Har perioder under dagen då jag sörjer svårt men det finns även perioder då jag tänker framåt. Tar en dag i taget och njuter av det gröna ute. I höst tänker vi försöka igen om läkaren håller med. Vill trampa den stigen och hoppas lyckan kommer

Du har en toppenkropp som verkligen fattar. Den kan vara gravid men den kan även stöta ut det som inte blir något. Jobbigt för dig förstås, men kroppen verkar fungera som den ska.

Jag vet att det är jobbigt när sorgen slår till, den är en liksom övermäktig på alla sätt och vis, men det är ju trots allt väldigt positivt att du har stunder som det är bättre. Små andningshål liksom så du håller dig vid liv en stund till. Det låter som att du gör det absolut bästa av det genom att ta det dag för dag och njuta av det som finns att njuta av.

Skönt också att du verkar veta vad du vill. Är man för ambivalent är det ännu ett hinder att ta sig över, så bara att veta var du siktar är något som förmodligen kommer hjälpa dig något enormt. Jag håller tummarna för att läkaren håller med om att försöka igen och att det går ännu bättre den gången :)

Missfall efter IVF - kan någon ge hopp?

INNEHÅLL