Straff när barn beter sig illa

Det kallas uppfostran och jag tycker det är skönt att se att det fortfarande finns föräldrar som klarar av den biten.

Jag tror inte på straff i barnuppfostran. Visst, om allt annat är testat, så kanske man måste ta till andra åtgärder.

Vi har aldrig använt straff och ändå så har vår gemensamma och sambons två äldre blivit välartade ungdom och vuxna.
Men visst har det blivit konsekvenser, det har hänt att vi klivit av bussen och vänt hem igen när grabben har betett sig illa, med då motivieringen "eftersom du inte kan ta det lugnt och lyssna på vad vi säger, så förstår vi att du inte heller är intresserad av detta, så då gör vi det inte" (eller för trött, eller vill göra något annat)
Hjälper straffen, slutar de att slåss, slutar de bråkar, slutar de ta saker utan lov?

Nej, det är väldigt svårt att straffa fram ett bra beteende på det sättet. Kör mer med naturliga konsekvenser, ex om barnet upprepade gånger inte kom hem som avtalat eller det blev konflikter kring att gå hem från kompisar så skulle jag kunna säga att det inte blev något sånt på ett tag. Så får man ta ett omtag och se hur det kan bli bättre. Men utegångsförbud för att man slagits med ett syskon eller ljugit? Nej. Om jag vill ha ett barn som inte ljuger, slåss, svär osv. av rätt anledningar så krävs det lite mer jobb än en quick-fix i form av ett straff.

Däremot skulle jag aldrig ringa hem till folk och kräva att de redogjorde för hur/varför de väljer att göra i sin familj! Jättemärkligt beteende!

Skulle man vara dåliga föräldrar bara för att man på nåt sett straffar sina barn ja då är väl vi det då..

Här kan det bli spelförbud, tv-förbud eller inget lördagsgodis om dom bär sig jäkligt åt.

Och som sextioalist skriver så har vi många gånger vänt av hemåt om barnen inte lyssnar och bär sig illa åt.

Försöker undvika straff och använda konsekvenser, men visst blir det straff ibland. Dock försöker jag koppla det så gott det går till händelsen, typ tidigare hemgång om man inte passat tiden, teknikförbud om man kommit sent till skolan för att man fastnat vid datorn, kompisförbud om det varit uppstudsigt och rörigt när man hängt med kompisar, inte gå på träning om man skitit i läxor osv.

Jag tycker du ska fundera över om straffet fungerar som det är tänkt. Det verkar KU som om du behöver ge straff regelbundet å då är det ju inget som fungerar i längden. Barnet gör ju tokigheter ändå. Fundera över om du som vuxen skulle godta samma behandling. Tex om du kör för fort vet du ju om vad straffet blir antingen böter eller indraget körkort. Kör du för fort ändå? Ja då blir det konsekvenser. Är du beredd att ta dem? Ditt barn resonerar på samma sätt dina straff funkar inte eftersom hen är beredd att utmana dem. Då skulle jag som vuxen fundera över on mina uppfostringsmetoder funkar eller om jag skulle/borde göra på annat sätt...

Anledningen till att jag undviker regelrätta straff är för att jag inte vill att mina barn ska göra rätt för att de är rädda, utan för att de förstår varför det är viktigt