Inte redo att sluta med blöjan vid 3 år? En parallel.

Jag förstår inte riktigt vad du vill med denna tråd. Tror du inte att de allra flesta föräldrar försöker avveckla blöjorna så snart de kan? Är det verkligen så bekvämt för föräldrarna att hålla på med blöjor? Inte minst är det dyrt.

Jag önskar att mitt barn ville/kunde sluta med blöjor, men jag har insett att jag inte har så mycket talan där. Hon är den som måste bestämma detta själv.
Ja, hon är över 3 år gammal. Hon både kissar och bajsar i blöja. Aldrig någon annanstans. Aldrig. För att jag är lat?
Nja, jag uppmuntrar henne, sätter henne på toaletten, talar om att sluta med blöja osv. Det jag inte gör är att tvinga henne.
Vi började med potta redan strax efter att hon var 1, men hon fick panik. Gallskrek och mådde riktigt dåligt av att sitta där. Inte optimalt för resultat, så vi avbröt efter ett tag försöken.
Hon vägrar sitta ner när hon gör sina behov. Vill inte ens böja på knäna med blöjan på, utan skall absolut stå upp. Du får gärna komma med tips om hur vi skall övertala henne till att börja sitta ner.
När hon sitter på toaletten nuförtiden så funkar det bra. Förutom att inget händer. Det kommer inte en droppe. Hur skall vi manipulera fram detta?
Hon har trosor på sig nästan jämt, och är torr nattetid sedan ca 1 år tillbaka, men när hon behöver gå på toa så ber hon om en blöja. Instinkterna finns där, och hon är mycket väl medveten om när hon behöver kissa eller bajsa och hon kan hålla sig om hon inte får blöja direkt. Tvingas hon sitta på toa så blir det gallskrik, inget resultat, förstoppning, och hon håller även inne urinen ett dygn om hon måste.
Hon säger att hon skall sluta med blöja när hon är 4 år. Jag hoppas på tidigare, men vet inte riktigt hur vi skall nå dit. Hon har ett mycket stort kontrollbehov och är sannolikt "rädd att misslyckas på toa".
I övrigt är hon tidig på ganska många områden. Räknar till 100, kan lite plus och minus, kan alfabetet och läser några ord, skriver några ord, kan planeter, veckodagar, månader, hur kroppens flesta organ fungerar mm. Men vill inte vara utan blöja.
Vad är din poäng?

Ja, det kanske kan vara en idé att testa... att hon får bajsa och kissa hur och var hon vill, bara inte i blöjan. Skall jobba lite med att försöka vilja få henne att gå in på toaletten med blöja först. Hon ställer sig gärna i ett hörn av vardagsrummet, eller inne på sitt eget rum, men vill inte ens vistas i badrummet när hon har blöjan på. Som sagt, viktigt att få henne själv att vilja, för med tvång kommer vi nog ingen vart där (inte intresserad av att tvinga henne heller).

Men....? Vad vill du?
Du försöker på ett "komiskt" sätt visa att mat-manicken är en fånig idé som inte behövs och att barnen naturligt lär sig äta bäst utan den. Eller?
Hur jämför du det med blöjorna?
Behövs de inte alls enl dig? Är det kanske bäst att vi låter även 2-månaders bebisar bajsa och kissa fritt i soffan så att de verkligen kan känna av sina signaler? Eller är det kanske vid 9 månader vi skall skippa blöjorna? Vid 1,5 år? Eller.... vad är din poäng?
Du fick denna "idé" efter att ha läst många trådar om barn som inte är redo att sluta med blöjan.
Klarar du att föra en vettig diskussion istället för att hitta på trams som inte har med verkligheten att göra?
Menar du att de barn där det frågas efter råd i trådarna egentligen är redo och det är bara att ta bort blöjan? Eller menar du att de hade varit redo om man bara tagit bort blöjan vid 1 års ålder? Eller...?

Blöjor är mer än en bekväm grej.

Det fungerar inte i vårt samhälle att låta bebisar från att de är nyfödda vara utan blöja dygnet runt. En nyfödd bebis bajsar efter nästan varje mål mat. Det är ganska länge som de kissar en eller flera gånger i timman. Detta är reflexmässigt och det är inte förrän vid ungefär 1 års ålder de ens börjar bli medvetna om vad som händer. Jag hade inte velat plasta in hela hemmet tills de kan krypa till pottan, och har inget intresse av att köpa ny soffa en gång i veckan. Inte heller vill jag ha bilen eller sängen full med kiss och bajs, och jag är ganska säker på att mina vänner tycker detsamma när jag besöker dem.

När bebisen får krypa runt utan blöja händer det att det plötsligt blir en pöl på golvet helt utan förvarning (och då är jag noga med att ha bebisen just där kiss är lätt att tvätta bort). Jag väntar mig inte att min 7-månaders bebis skall klara av dessa "naturliga saker" själv och jag hade aldrig klarat att förutsäga när min bebis skall kissa/bajsa.

EC i all ära, men alla barns signaler är inte lätta att läsa av, samt det blir något svårt med de minsta barnen så fort man skall tex storhandla, innan de klarar att hålla sig.
Vi har aktivt valt bort EC även med tanke på förskolan. Jag tror inte att pedagogerna skulle vara överlyckliga att ha tex 12 ettåringar som alla har olika signaler för när de omedelbart behöver sättas på pottan. Jag skulle inte vilja att mitt barn visade att det behövde gå på toa, men ingen hade tid att lyssna, eller förstod vad hon sade.

Det är ingen som är förvånad över att "bebisen inte springer (klarar sig utan blöja) jättebra" vid 3 års ålder, utan det är en del av barnets växande. De som söker hjälp i forum har oftast inte trott att det skulle funka problemfritt, men man kan vilja ha tips och råd ändå. De som klagar mest på att barn har blöja länge verkar vara de som själva avvecklat sina barns blöjor tidigt (eller de utan barn), men är det pga att de inte är "lata" eller pga att just deras barn tillhörde de som lättare blir torra?

I övrigt är det inte så att kroppens hormoner ändras pga blöjorna. Det har du fått om bakfoten.

Jag undrar fortfarande, liksom flera andra, varför du egentligen stör dig på att vissa barn använder blöjor länge. Tror du verkligen att det enbart är pga lata föräldrar? Tror du att alla dessa barn skulle skött toalettbesöken problemfritt om man helt enkelt plockat bort blöjan vid tex 1,5 års ålder? Och hur skulle vägen dit sett ut? 1-2 år med kiss och bajs överallt för vissa av barnen är kanske ok för dig? Tror du det är bättre för barnen?

(Lite av nyfikenhet undrar jag över vid vilken ålder dina barn var blöjfria dag och natt, samt hur du gjorde för att de skulle vara fria just då).

"Utan att föräldrarna märker det".... hur skall man göra då? När man som förälder inte fattar vad barnet signalerar? Hur gör man i de fall där barnet inte är så tydligt?

Vi introducerade potta vid ca 10-11 månaders ålder. Vilket resulterade i total panik och kvarstående skräck för potta och toalett flera år senare. Efter detta tidiga introducerande har vår dotter aldrig kissat eller bajsat utanför blöjan. Inte på glvet, inte i duschen, inte på toaletten eller pottan, inte i trädgården. Hon håller sig helt enkelt. Hon är inte någon småskvättare, utan kissar stora mängder varje gång det är dags.

Självklart var det inte tidpunkten i sig som gjorde det jobbigt för henne.
Du känner inte mig, så jag tar inte åt mig personligen, men jag funkar inte riktigt på det sättet att jag blir skrämd av att hon börjar gnälla, väntar mig resultat omedelbart, jagar upp mig osv.
Du har dock rätt i att det var annat som spelade in i att hon inte ville/kunde acceptera pottan, och sedan dess inte har kunnat kissa/bajsa utan blöja.
Hur som helst så är hon torr både dagtid och nattetid och har oftast ingen blöja på sig alls, utan ber om den istället för att sätta sig på toaletten när hon behöver. Att dagens blöjor är effektiva och torra gör ändå inte att hon är bekväm med en använd blöja. Då vill hon varken sitta ner, springa eller knappt gå. Detta är alltså inte bästa sättet varken för henne eller oss.

Jag försöker beskriva att barn är olika och många saker spelar in när det kommer till såväl sömn, mat, utveckling i övrigt, som potträning. Det går inte att skylla på vare sig lata föräldrar eller effektiva blöjor i de allra flesta fall där blöjan hänger med länge. Jag tror inte att man generellt kan anta att de med blöja vid 3,5 års ålder har föräldrar som "inte är lyhörda", "försöker tvinga barnet att prestera", "är slappa", eller gjort annat på fel sätt.
Jag tycker helt enkelt att din jämförelse med mat-manick, och andra av dina kommentarer saknar lite insikt och kunskap.

Du kanske är något nytt vetenskapligt på spåren... :)
Annars får du gärna länka till en artikel eller så som visar att blöjor hämmar tex antidiuretiskt hormon.

Tänk om det vore så enkelt att få barnen torra på natten... bara att sätta barnet på pottan på morgonen. Vad synd att alla de med enures inte testat detta.

I övrigt blev vår dotter torr hela natten helt av sig själv redan vid 2 års ålder. Jag kan inte ta åt mig äran av det på något sätt, och tror inte att hennes användningsmönster av blöjor gjorde varken till eller från.

Vad tänker du att familj A skall göra?
Fortsätta att ta bort blöjorna med följd att barnet kissar på sig hela tiden? Är det verkligen bäst för barnet?

Jag har två döttrar. En på 7 månader och den stora är 3 år och snart 5 månader nu.

Att vara torr dagtid har inget med att vara torr nattetid att göra. Det styrs på olika sätt. Många barn blir torra dagtid först, men är ändå inte redo att sluta med blöja på natten innan de har tillräckligt med hormon för det.
Vi har som sagt en del problematiska upplevelser i samband med att kissa/bajsa utan blöja, och hur "redo" dottern än var vid 2 år så vägrade hon. Jag kan inte tvinga henne att kissa i toaletten, bara erbjuda möjligheten.

Tack för din berättelse. Det låter som rätt normal toa/pott-träning.
Tyvärr håller sig inte vår dotter bara några timmar, utan kan hålla sig mer än ett dygn, tills hon ligger och gråter av buksmärta och inte längre vet hur hon skall börja kissa ens när hon får blöja på sig. Det är inte bra för kroppen, och jag vill helst undvika detta.
Inte alla skulle hålla med dig om att mutor är en bra väg att gå när det gäller att uträtta naturliga behov. Man skall inte bli belönad för att man existerar, liksom. Vi har alla olika metoder, och bör inte vara så snabba att döma varandra.

Menar du att orgasmen är en muta för att vi skall skaffa barn?
Nja, jag skulle vilja säga att viljan att få barn är helt skild från viljan att ha sex, och evolutionen har dessutom gjort så vi lärt oss att ha sex med skydd så att inga barn blir till, medans det å andra sidan är fullt möjligt att få barn utan att ha haft sex.

De flesta av oss äter inte "när vi kan" utan när vi inser att vi behöver det, eller som ett socialt samspel med andra.