Första barnet BF juni 2016

Illamåendet fortsätter, dock liiiite bättre än igår. Imorse var det extremt jobbigt att ta ut hunden men jag överlevde.

Eftersom jag mår så illa funderar jag på att berätta för min chef. Jag sitter i en kontorslandskap med 4 andra inklusive min chef. Igår sprang jag på toaletten hela tiden och det snart känns det för uppenbart. Av någon anledning så är jag nervös även om jag har en riktigt bra chef. Någon som redan har berättat för sitt jobb?

Jag är extremt sugen på saltlaktrits (har däremot inte ätit det än), pommes frites samt creme fraiche. 

Jag som äter ganska mycket kyckling i vanliga fall klarar inte av det alls just nu. Kött är jag också känslig mot just nu så har inte försökt att tillaga det ens. 

Idag tycker jag synd om mig själv. Mitt illamående har äntligen blivit bättre men det har bytts ut mot yrsel och kräkningar.

Fick ställa in en fika med mina närmsta vänner idag, hade tänkt berätta om min graviditet. Men jag orkar inte ta mig dit. Känns verkligen jättetråkigt.

Mitt illamående har äntligen blivit bättre. Men det har däremot bytts mot rapningar och kräkningar. Eftersom jag inte mår så illa längre kommer kräkningarna utan förvarning. Otroligt jobbigt.

Kvällspromenaden med man och hund slutade med att jag stod och kräktes i en buske.

Jag mår bara bra. Mitt illamående är inte lika illa, eller så har jag vant mig. Däremot är jag mer trött och mina bröst är enorma. Gick in i vecka 9 i tisdags. Har lite molvärk men inte så att det är jobbigt.

Hur är det själv?

Vi har samma här i Uppsala Län där jag bor. Men efter att ha pratat med barnmorskan så känner jag mig lugn. Så länge jag inte har någon blödning eller någon konstig smärta så känns det bra. Jag har en otroligt bra barnmorska som kan lugna mig väldigt. 

Men jag håller med om att det känns långt till vecka 18. Vi ska träffa bm den 4 november för inskrivning samt boka RUL. Jag hoppas få RUL innan jul men inser att det kanske kommer bli svårt. 

Idag berättade jag för min chef. Jag har mått så himla illa så det kändes bra. Min chef blev jätteglad för min skull och kommer fixa en massa för mig för att underlätta på jobbet. Det känns så himla bra och det var en stor lättnad.

Imorgon går jag in i vecka 10. 2 veckor till sen är den mest kritiska perioden över.

Tredje kvällen i rad som jag spenderar kräkandes på toaletten. Usch jag orkar inte kräkas mer.

Känner mig som världens tråkigaste fru och får lite dåligt samvete för min man. Jag orkar inte / kan inte ens ta ut hunden.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att detta blir bättre efter vecka 12, 12 dagar kvar.....

Idag var vi på inskrivning hos barnmorskan. Hon passade på att ta blodprov och min värden såg bra ut. Vi bokade även ultraljud som blir den 5 januari, då kommer jag vara i vecka 19 (om jag räknat rätt). Längtar så! Vi kommer inte göra något innan dess så nu är det bara att vänta. 

Men jag har en väldigt bra känsla över det hela. 

Idag är första dagen på ca 5 veckor som jag inte vaknar illamående och spyfärdig. Jag är i vecka 12 (11+2) och många säger att det brukar bli bättre runt denna tid, jag hoppas verkligen på det! Jag har spytt dagligen senaste 5 veckorna och jag hoppas det är över nu. 

Även min trötthet känns bättre, jag känner mig lite piggare efter en heldag på jobbet. 

Vår var planerad. Vi hade försökt i 4 månader innan vi lyckades. Vi började prata om barn för flera år sedan men ville ha mer saker gjorda innan vi började försöka. Bland annat att jag ska ha fast jobb, bröllop + bröllopsresa samt flytta.

Idag går jag in i vecka 13 (12+0) Det känns otroligt skönt! 

Jag har dessutom hamnat i de så kallade spökveckorna och njuter av att må precis som vanligt. Jag kan äntligen äta igen och vågar umgås med folk. Efter att ha mått illa och spytt i så många veckor så känns det så skönt. 

Längtar så till RUL 5 Januari. Jag verkar vara en av få som varken gör KUB eller något tidigt ultraljud. 

Detta är min första graviditet också. Jag är i vanliga fall en ganska otålig människa med väldigt stort kontrollbehov så jag är lite förvånad i mig själv att jag är så lugn. Min man sa det häromdagen att även han var förvånad över hur lugn jag faktiskt är. 

Men mycket har nog att göra med min otroligt lugna man samt min barnmorska som är helt fantastisk. Innan jag hade ett samtal med henne så var jag inställd på ett tidigt ultraljud. Men hon är otroligt bra på att lugna en och jag har en väldigt bra känsla över denna graviditet. 

Jag tycker också att det har blivit en sån hets/stress över tidiga UL/VUL. 

Men efter ett långt samtal med min BM så känner jag mig otroligt lugn i vårt beslut att inte göra KUB eller tidiga UL. Jag anser att det finns en anledning till att man inte erbjuder det till personer under 35. Hade jag varit äldre så hade jag kanske känt annorlunda. 

Hade vi velat göra KUB så hade vi behövt åka 45 min enkel resa samt bekosta det själva. 

Om det visar något fel vid RUL så får vi se vad vi gör beroende på vad som visas. Jag tänker inte oroa mig för det innan utan tar denna graviditet som den kommer. 

Jag har velat ha barn länge och vill kunna njuta av att vara gravid. 

Men alla har vi olika tankar och åsikter och det är helt ok! 

Jag har mått så himla bra den senaste veckan och det har varit så skönt men idag slog det tillbaka ggr 10. Jag har aldrig kräkts så mkt eller mått så illa under hela graviditet. Typiskt nog så hann jag ta mig till jobbet innan det slog till men fick lov att åka hem. Som tur är har jag möjlighet att jobba hemifrån. 

Hoppas det försvinner lika fort som det kom! 

Jag märker stor skillnad på min hund. Hon har alltid varit väldigt mattig men hon nu är hon extrem. Igår gick jag hem från jobbet för att jag mådde illa. När jag sedan kom hem så skulle hon prompt sitta i mitt knä när jag skulle spy, hon är en liten mops men samtidigt väldigt jobbigt att ha i knät just denna situation. Eftersom jag hela tiden puttade bort henne så till slut satte hon sig nära med en tass på mig. Hon har otrolig koll på mig hela tiden och är supergosig jämt. 

Kul att man märker sån skillnad så tidigt! 

Jag är i vecka 13 (12+4). Vi har berättat för alla vänner samt familj. Jag har även berättat för min chef på jobbet. Nu börjar magen även synas hela tiden så jag tror inte det tar lång tid innan jag får frågor på jobbet av kollegor.

Vi har berättat i den takt vi har träffat folk. Min bästa kompis fick veta redan i vecka 5 medans min mans familj fick veta i vecka 11 då vi inte träffade dem innan. Men vi kommer inte gå ut med något på Facebook eller liknande förrän efter RUL.

Jag gick in i vecka 14 (13+0) idag. Än så länge så har jag haft en spökvecka och det var vecka 12. Helt fantastisk vecka då jag kunde äta vad som helst och faktiskt umgås med folk.
Men sen i vecka 13 kom illamåendet tillbaka samt kräkandet. Nu har jag även fått halsbränna. Hade hoppats på fler spökveckor och hade hoppats på att detta mående skulle vara över. Har mått såhär sen vecka 7. 

Jag går in i vecka 17 idag och illamående har blivit lite bättre. Däremot kräks jag fortfarande även om det inte är varje dag. Upplever iaf att jag mår bättre än på länge. 

Idag är det även 3 veckor kvar till vårt RUL. Längtar otroligt mkt och hoppas tiden fram tills dess ska gå fort. Vi har inte gjort några ultraljud innan så det kommer bli vårt första! 

Jag är så nyfiken på vad som är därinne, om det är något därinne. Än så länge har jag inte känt bebis. Vi kommer ta reda på kön om det syns.