Gravid efter IVF hösten 15
Jag vet inte om det bara är jag som känner såhär som jag gör.
Min man är väldigt social av sig och gillar att träffa människor, prata om allt och ingenting och liksom göra något hela tiden.
Jag känner nu att jag bara vill vara hemma i min trygga miljö liksom (har alltid varit så men det är ännu mer så nu). Jag får typ ångest så fort någon frågar om vi vill komma på middag eller nägonting och särskilt om det är till någon som har en ny partner eller liknande som vi inte känner.
Jag försöker förklara det här för honom men han förstår inte riktigt. Det har istället blivit att vi måste ljuga varenda gång istället för att snällt bara tacka nej. Och det här sätter mig i en sån konstig situation eftersom alla vet hur jag är som person och som min man är som person - totalt olika socialt. Då tar iallafall jag den slutsatsen att dom andra vet att det är JAG som tackat nej och att jag är tråkig osv. Sen slutar det med att jag blir deppig och får dåligt samvete fastän min kropp skriker efter att få vara hemma och vara tråkig. Jag säger till min man att han får åka och göra saker hur mycket han vill, att han ska passa på osv.