Jag hamnade i en diskussion idag ang psykopati. Är psykopati en diagnos eller en personlighetsstörning. Eller både och? Själv anser jag inte det är en diagnos utan just en personlighetsstörning. Men hur tänker ni?
Jag lade detta i känsliga rummet av två skäl: dels att man kan vara anonym i diskussionen, dels att jag inte hittade nåt lämpligt ställe att lägga det på.
Personlighetsstörning skulle jag säga.
Ja vad är det man säger numera, sociopat?
Personer som passar perfekt för militära uppdrag och ändamål. 
Därmed inte sagt att alla militära är psykopater, en del är det andra inte.
Ps jag är inte vare sig psykopat eller militär.
Fred
Varken eller, "psykopati" är inte en medicinsk term
Termen anses föråldrad, men man kan prata om sociopati vilket - så vitt jag vet - är samma sak eller ungefär samma sak. Sociopati är en personlighetsstörning som man kan diagnostiseras med.
Vad menar du förresten med att du inte anser att det är en diagnos? Det är ju ingen åsiktsfråga.
Jag hamnade i en diskussion idag ang psykopati. Är psykopati en diagnos eller en personlighetsstörning. Eller både och? Själv anser jag inte det är en diagnos utan just en personlighetsstörning. Men hur tänker ni?
Jag lade detta i känsliga rummet av två skäl: dels att man kan vara anonym i diskussionen, dels att jag inte hittade nåt lämpligt ställe att lägga det på.
Personer med antisocial personlighetsstörning har ofta psykopatiska drag. Skillnaden mellan de båda begreppen ligger i att man vid konstruktionen av kriterierna för personlighetsstörningen betonade kriminellt och asocialt beteende.
I psykopatibegreppet betonas istället det hänsynslöst exploaterande förhållningssättet gentemot andra människor, vilket inte nödvändigtvis är olagligt. I det följande beskrivs personer som uppfyller kriterierna för båda begreppen.
Antisociala och psykopatiska personlighetsdrag förekommer hos uppskattningsvis 3% av männen och mindre än 1% av kvinnorna. Bland de som döms till fängelse är dock andelen över 50%.
Personer som ofta brusar upp och tar till våld, eller hänsynslöst utnyttjar andra människor, utan att känna skuld eller ånger, kan antas ha antisociala och psykopatiska drag.
Betecknande är också den starka dragningen till äventyrligheter som är riskabla både för personen själv och för omgivningen.
Självbilden är störd på så sätt att personen uppfattar sig själv som stark och överlägsen. I följd med detta tycker man sig ha rätt att utnyttja andra, antingen för att man annars själv skulle bli utnyttjad, eller för att de andra är svaga och därför föraktliga.
För att diagnosen antisocial personlighetsstörning ska ställas ska de typiska dragen kunna iakttas redan i barndomen/ungdomen. Den bygger rentav på att diagnosen ?Uppförandestörning? ska ha funnits före 15 års ålder.
Skillnaden gentemot vanligt kriminellt beteende är just bakgrunden i barndomen, samt sättet att relatera till en partner, till eventuella egna barn, och till andra människor överlag.
Man ska också skilja personlighetsstörning från sådana antisociala och kriminella beteenden som är en följd av missbruk och beroende.
Barn med ADHD löper risk att utveckla antisociala drag, på grund av bristerna i uppmärksamhet och impulskontroll. Det anses att risken ökar mycket påtagligt om omgivningen inte korrekt bedömt tillståndet, utan bestraffar barnet för sådant han eller hon inte kan hjälpa.
Skuld, skam och ånger är starkt motiverande affekter som personer med antisocial personlighetsstörning i stort sett saknar. Istället domineras känslolivet av vrede. Av det skälet är behandlingen sällan inriktad på själva personlighetsstörningen utan på de komplikationer som en sådan livsstil orsakar, t ex i form av missbruk och beroende.
Trots detta är det givetvis viktigt att bemöta även personer med sådana besvär korrekt och inte ta det avvikande beteendet till intäkt för ett avvisande.
Personer med antisociala och psykopatiska personlighetsdrag söker inte hjälp för dessa utan för oönskade konsekvenser som de kan drabbas av, t ex ångest eller sömnstörningar.
De kan också hamna i situationer där de söker eller tvingas till vård för beroende eller missbruk av olika slag.
Ofta brukar de mest utmärkande avvikande beteendena avta med åldern, men då finns det kanske inte särskilt mycket av normala sociala kontakter kvar. I sådana fall blir det ändå mycket svårt att uppnå en mer ?normal? tillvaro.
Om man tycker att någon man inlett en relation med verkar uppvisa sådana drag som ovan beskrivits gör man bäst i att snabbt avbryta kontakterna.
Om en nära anhörig verkar ha sådana drag kan man hjälpa genom att konsekvent stötta försök till mer ansvarstagande och socialt acceptabelt beteende.
Psykopati kan uppstå när man är för pedant och perfekt och plågar dem som inte är lika pedant och perfekt som man själv. De ska alltså straffas och ses ner på. Samtidigt kan psykopaten se sig själv som offer så att omgivningen också ska förakta psykopatens offer. Jag skulle kalla det för avancerad mobbning där förövaren inte inser att han agerar nedbrytande i andras liv. Ett personlighetsdrag kanske.
En diagnos är ungefär en sammanfattning av ett tillstånd och inte nödvändigtvis en sjukdom som medicineras. Antingen fastställs något som en diagnos eller så gör det inte det, det är liksom inte något för dig och mig att sitta här och resonera kring. Finns något som diagnos så finns det som diagnos, helt enkelt.
Asperger kan f.ö. inte medicineras (även om man kan medicinera vissa symptom), och är inte heller en sjukdom, utan ett syndrom som man kan diagnostiseras med om man uppfyller diagnoskriterierna.
En diagnos är ungefär en sammanfattning av ett tillstånd och inte nödvändigtvis en sjukdom som medicineras. Antingen fastställs något som en diagnos eller så gör det inte det, det är liksom inte något för dig och mig att sitta här och resonera kring. Finns något som diagnos så finns det som diagnos, helt enkelt.
Asperger kan f.ö. inte medicineras (även om man kan medicinera vissa symptom), och är inte heller en sjukdom, utan ett syndrom som man kan diagnostiseras med om man uppfyller diagnoskriterierna.