Måste jag gå på förhandlingen?

Så istället för att dyka upp på förhandling gällande nåt så viktigt som dina barn, så tänkte du skicka lite bilder istället.. Hahaha... Ja gör det du.

Av nån anledning misstänker jag att modern har all anledning att vara orolig för dina egenskaper som förälder... Av nån anledning....

Du raljerar bara. Men vad trodde jag om forumet.
Så.. skutta nu iväg och spy i någon annan tråd.

Klart du kan strunta i att gå på förhandlingen. Men jag tvivlar ju på att dom ser det som en fördel för dig. 

Så länge du inte ligger på sjukhus och inte har någon möjlighet alls att kunna ta dig dit är det såklart du ska gå på förhandlingen om du vill det bästa för dina barn.

Jag raljerar inte. Din kommunikationsförmåga verkar kraftigt nedsatt (skicka bilder till förhandling istället för att gå dit)

Kan ju föreställa mig hur denna bristande kommunikationsförmåga översätts till vardagen. Du ger antagligen fan i att meddela den andre föräldern om viktiga saker gällande barnet, så som tider eller om nåt inträffat som den andre föräldern bör veta. Du svarar kanske inte när hon ringer eller smsat gällande saker rörande barnet. Du använder säkert barnet som ditt språkrör till mamman istället för att själv kontakta henne etc. Allt detta med massa missförstånd och merjobb som i slutändan drabbar barnet...

Tack mammaåten.
Har läst på lite mer nu. Det som ligger i kommunikationsbristen är mammans ständiga hånande och utsättande av mig som jag tröttnat på. Men jag får väl gå dit, försvara mig och kasta lite skit tillbaka, för det är ju det det handlar om.

till Drottningen70. Jag tar inte längre mamman samtal, det är rätt, annat än om jag tror det är viktigt, men det gör inte mig till en olämplig vårdnadshavare.

Gå på förhandlingen för Guds skull. Eller för dina barns skull iaf. Du, vuxna människa, får allt lov att ta fighten för att behålla dina barn. Barnsligheter att inte gå, hur jobbigt och orättvist det än känns.

Jo

Jag tycker helt klart att du ska strunta i förhandlingen och istället skicka in lite foton ....

Går du inte till förhandlingen kommer de döma till mammans fördel oavsett hur många foton du skickar då det bekräftar att du har samarbetssvårigheter som inte dyker upp till något sådant här viktigt.

Kastar du skit tillbaka kommer de se en person som kastar skit. Ett dömande till din fördel blir troligare om du uppför dig. Oavsett vad mamman säger eller gör. Är hon "hysterisk" är det knappast till hennes fördel. Lyssna på vad som sägs och svara sakligt.

Jo, det är rätt olämpligt som vårdnadshavare att ignorera den andra förälderns samtal. "Annat än när du tror det är viktigt"? Tänk om hon tycker det är viktigt? Tänk om det är viktigt för dina barn? Kanske du inte ensam klarar att bedöma vad som är viktigt i alla lägen, och kanske du inte har en aning om vad hon vill när du ignorerar henne? Föreslå istället att kontakt hålls tex genom mail eller sms om du inte vill svara i telefon. I så fall får du ju i alla fall info från henne, och hon får chans att få svar på frågor/funderingar. Att du inte svarar henne kommer ligga dig till last då det tyder på att du har samarbetssvårigheter. Oavsett om hon snackar skit om dig eller inte.

Alla viktiga sms hanterar jag. Alltid. Är samtalet viktigt är det bara att grunda med ett sms först. Enkelt.
Frågor om barnvaktande ignoreras. Jag tar mitt ansvar, hon tar sitt gällande sånt. Det är inte längre varandras ansvar.

Snälla snälla berätta det i rätten.. Att du anser att du helt kan avsäga dig föräldrarskapet under den tiden som barnet är hos mamman.

Jag har ingen lust att kasta skit, därav att jag hellre vill undvika allt sådant. Jag levde ihop med henne och älskade henne till det bittra slutet. Men grunden i en tvist är ju att kasta skit bäst möjligt hur ska man annars vinna? Annars finns det ju inga argument för att få ensam vårdnad, eller hur? Nej tack, inte om jag slipper, men det verkar som att jag får gå dit, jag har inga problem med uppförandet, inte alls.

Sedan en gång för alla, bilder är en del av en dokumentation, inte ett par bilder från påsk. Jag är inte korkad, möjligen naiv, men det har jag alltid varit. Som att tro på evig kärlek :)

Ensam vårdnad ges om föräldrarna inte kan samarbeta. Att kasta skit är inte grunden. Snarast viktigt att lugnt och sakligt framföra sina argument. Har hennes "skit" någon verklighetsförankring?Hur kommer det sig att du alltid ignorerar barnvaktsfrågor? Är det bättre för era barn att vara med en barnvakt än med dig? Har du aldrig lust att träffa dem när det inte är "din tid"? Visst handlar det om hennes och ditt ansvar, men också om era barn.

Ja kan förstå att du väljer att inte svara eller så alla gånger.

Min mans ex anser att ringa o berätta för oss om hennes dag är viktigt samtal. Hon har ett mobilnummer som hon får ringa på barnet är hos henne o det är akut. Annars är det mail som gäller.

Hon har hållt på o snackat skit, hittat på osv länge o hota med domstol om vi inte gjorde som hon sa. Tillslut tog vi (min man) tag i saken själv. Slutade med att han har ensam vårdnad, det är förre o fasta dagar enligt dom när de ska träffas för att barnet ska få rutiner o inte hoppa fram o tillbaka för hon inte orkar (ville ha barnvakt)

Domaren sa till henne att maila ej ringa om det ej va akut.

Det viktigaste - gå för tusan dit o säg din syn på det! Annars kommer du inte ha en chans. Du kan säga att du tycker gemensam vårdnad är bra, så avgör de vilket som är bäst för barnen.

Självklart ska du gå dit. Annars visar du, precis som andra skrivit, att du inte har någon som helst intention att samarbeta runt något så viktigt som dina barn. Och då är risken stor, överhängande, att du förlorar vårdnaden och inte helt omöjligt även får mindre umgänge.
Men jag tror, framförallt med tanke på att du själv benämner dig som aningen naiv, att du snarast ska ta kontakt med ett juridiskt ombud som kan hjälpa dig genom förhandlingarna.

Mammans "ständiga hånande" är kommunikationsbristen?
Inte att du inte svarar när hon ringer?
Om du inte TROR att det är viktigt... vad är det som får dig att "tro" att vissa samtal är viktigare än andra?
Är du synsk?

Jag undrar mest vad detta "hånande" är. Säger mamman kanske åt dig att du måste svara på saker som rör barnen/barnet, att du är vuxen och måste ta ditt ansvar eller är detta "hånande"? Är det riktiga hån?

Kort update.
Det löste sig, jag lyckades helt, vann kanske man kan säga. Visserligen fick jag gå dit på förhandlingen eftersom det var ett vite inblandat om jag inte var där personligen, men sedan var det bara att leverera några kärnfulla meningar, väl formulerade så var det klart.
Jag hade redan lämnat in materialet, de hade naturligtvis läst det, jag gick därifrån och fick senare besked att inget ändrats. Mitt ex fick tydligen en avhyvling av domaren för att hon slösade bort allas tid.

Det låter toppen ts men jag bli förvånad över domstolens arbetssätt. I normalfall har man muntlig förberedelse innan man kallas till förhandling och båda parter får lämna yrkanden, ofta blir det samarbetssamtal mm. Du menar att domstolen hoppat över allt, gett dig rätt och skällt ut den andra föräldern? Det låter rättsvidrigt.