Majbebisar 2016

Min bm sa att förlossningsbrev bara behövs om det är något utöver det vanliga, som att man avskyr beröring eller är extremt rädd för nålar/sprutor och sådant. Allt det vanliga som att man tycker att det är viktigt att få upp barnet på bröstet direkt eller att man inte vill klippas/spricka och så vidare är självklart för personalen.

Och allt medicinskt och vilka bedövningar man kan vara öppen för osv skrivs ned av din bm i din journal.

Jag tycker att det känns jätteskönt att slippa skriva ett sådant brev, man vet ändå inte vad som händer^^ Sist skulle jag absolut inte, under några omständigheter ha en nål i ryggen (tyckte jag innan) men med facit i hand så var eda fantastiskt vid den förlossningen;)

Åh vad ledsen jag blir av att läsa om era oförstående män! Jag ska genast uppskatta min ännu mer än vanligt, han gör allt han kan för att underlätta för mig. Skulle jag säga kl 23 att jag är sugen på juice så åker han och köper det, fast han är redo för sängen, ska upp tidigt och vi har 3 mil till en affär som har öppet så sent. (Därför säger jag inte det, jag vill inte att han ska åka, men för honom är det självklart.)

Jag har varit sjukskriven för foglossning sedan v 8, det är hemskt. Mina bästa tips är att använda bältet under dagtid, om inte annat för att det hindrar en från att ta ut steget (bältet ska sitta lågt!). Sitt med rak rygg och kryp inte upp i soffan utan sitt med kuddar bakom ryggen så att båda fötterna når golvet. Undvik alla trappor om möjligt, måste ni så gå som barnen med samma fot först. Sov med stora fasta kuddar under/mellan benen. Sedan ska man i största möjliga mån undvika alla lyft, dammsugning/våttorkning av golv och att torka av bord som alla är hemska mot fogarna men som man gör omedvetet mest hela tiden, framförallt om man har små barn. Jag äter citodon men vaknar ändå av smärta de flesta nätter..

Prematura förvärkar har jag haft sedan v 20, de är dock hittills overksamma men smärtsamma. Har fått bricanyl men vissa dagar kan jag ha uppemot 1,5 minut långa med 2 minuters mellanrum i många timmar :/ Skitjobbigt! Där har jag därimot inte så många tips. Det ända som hjälper är att göra så lite som möjligt (som att jag gör så mycket med foglossningen liksom).

Nu känns det mycket mer av allt men jag är så otroligt glad och tacksam för livet i magen! Ännu mer sedan min barnlösa syster ringde igår i tårar och berättade att hon har livmoderhalscancer och måste operera bort hela livmodern och äggledare nästa vecka :'( Det är så otroligt sorgligt och hemskt...

Var hos bm idag, bebis har fixerat sig och mina förvärkar var visst inte så ofarliga som jag trodde. Blev direkt skickad till förlossningen (jag hade inte ens så jobbiga förvärkar som jag kan ha) och fick bricanyl subkutant. Fick åka hem om jag lovade sängläge och bricanyl varje dag tills 36+0, annars skulle jag bli inlagd! :O

Jisses.. Jag är 32+5 idag och tar det redan superjättelugnt varje dag!

Magen hade inte vuxit heller så det blir tillväxtul första bästa tid de har, det kan dock bero på att han sjunkit ned i bäckenet. Det är tydligen väldigt tidigt att han fixerat sig redan då det är andra barnet..?

Ska in och ta prover imorgon och ny ctg kurva.

Skönt att allt är klart utom amningsbharna som är beställda men inte kommit än (en har jag fått och blev så nöjd att jag beställde flera). Jag kan verkligen rekommendera Evas underkläder, jättefina amningsbhar (och andra fina underkläder) i många storlekar.

Jag har tänkt att eftersom jag har kollat ett par gånger och inte börjat öppna mig så var det ingen fara. Bm och förlossningen höll dock inte med om det. Förvärkar ska man inte ha så här tidigt och sammandragningar gör inte ont!

Mina håller i sig 1-1,5 min och kommer som värst med 1-2 min emellan och som bäst med 20-30 min, även på natten. Magen blir liten och stenhård och det gör ont och smärtan går bak i ryggen/fogarna. Allt triggar, om jag går, böjer mig, står en stund, bebisen sparkar hårt osv..

Jag önskar att vår bebis vill stanna i magen till 36+0 minst (men inte jättemycket längre för det här är rätt jobbigt!). Kommer han innan dess måste vi ligga på ett sjukhus mycket längre bort:/ Huvudsaken är såklart att han mår bra när han kommer!

Idag ska jag in och ta prover och ta en ny kurva.

Hur ser det ut för dig? Jag fick lära mig att man alltid hellre ska kolla en gång för mycket!

Hu vad hemskt! Hur kan han säga så?! Även om han känner så borde han inte säga det, herregud vad det förstör.. Han kan ändra sig när bebisen kommer, men hans ord kommer alltid att finnas kvar hos dig och göra ont..

Varma tankar till dig!

Man ska alltid kolla blödningar sent i graviditeten, hellre en gång för mycket än för lite!

Vi är på förlossningen, har blivit stoppade så mycket de bara kan med bricanyl subkutant , tractocile dropp och smärtstillande. Nu har dygnet gått och jag har fått i mig bägge doserna kortison för lungorna.

Så om en liten stund tas droppet bort och så får han komma när han kommer. Hoppas att det kommer igång nu när de har bromsat och bromsat (med sådär resultat, har ändå haft värkar ca var 10:e minut).

Spännande!

Efter en snabb förlossning kom vår lille pojke igår 21:42. V 33+5, han vägde 1126g och är 45 cm lång. Han syresätter sig själv men får lite luft på näsan för att lungorna inte ska klibba ihop. Sond för att förebygga lågt blodsocker. Idag ska jag börja pumpa och försöka få igång amning.

Har sovit ungefär 3 timmar men nu måste jag upp till min bebis!

Förlåt! 2126g ska det stå!

Han är inte så stor vår Elias men ack så fin <3 Vi ligger kvar på neonatalen men i familjevårdsrum så vi får ta hand om honom själva.

Nu väntar vi på att han ska börja gå upp i vikt, hålla värmen själv och inte bli mer gul (än så så länge under gränsvärdet) så kan vi få åka hem sedan. Känns både jätteskönt och läskigt att åka hem om några dagar, han känns så liten och skör..

Vad skönt att han bättrat sig lamiette. Jag vet inte hur jag skulle klara mig utan min stöttande sambo! Och det gör ju inget om bebisen vill komma ut från 36+0 ungefär..

Vi skulle fått åka hem (tidigare hemgång) nu i helgen men Elias blev sjuk istället:( Nu ligger han med syrgas, orkar inte amma och får inhalationer med adrenalin var tredje timme. Sjukt jobbiga dagar med liten bebis som gick från att vara mycket vaken och amma kanonbra till en som bara sover och som får såna puls- och andningsdippar att han blir grå och lelös.. Tur att vi är kvar på sjukhuset!

Jag har nog inte gråtit så mycket i hela mitt liv som under de närmsta dagarna. Både för oro för Elias och för att saknaden efter storebror hemma blir så överväldigande. Som sagt, utan min sambo vet jag inte hur jag skulle hålla ihop..!

Vår bebis har rs-virus och blev så dålig att han blev lagd i respirator och fick åka ambulanshelikopter till Astrid Lindgrens barnsjukhus där han nu vårdas på biva.

Han har varit sövd i två dagar men har nu fått börja vakna upp, förhoppningsvis kan han kanske komma ur respiratorn under morgondagen.

Akta era barn från förkylda människor och undvik folksamlingar när de är små! Det här är så fruktansvärt nervslitande så ni förstår inte...!

Föräldrar kan och ska inte hållas undan sina barn om det inte finns särskild anledning, som att barnet är extra känsligt som för tidigt född eller har hjärtfel osv. Rs smittar "bara" ca 10 dagar så med lite tur är han smittfri tills bebisen kommer:)