Haha. Jag har alltid tyckt att det här med cravings är lite fjantigt och något av ett påhitt. Jag har blivit jättesugen på saker som gravid men liksom ändå inom nån form av rimlighet...
Idag vaknade jag dock och var bara tvungen att ha leverpastejmacka med smörgåsgurka och kommer på mig själv med att stöna av behag när jag känner smaken av gurkan. Hade nog inte hänt om jag inte varit gravid.
Jag äter också konstant. Kommer få hål i tänderna av allt småätande.
Försöker undvika flourtuggummin nu efter diskussionen om flourets vara eller inte vara är så stor så jag tänker att det räcker med det bebis får i sig via tandkrämen... Men jag försöker va noga med tandtråd i alla fall för att göra nåt bra för mina stackars tänder
Ni fantastiska mammor,
Jag är med i en facebook grupp där alla som fick barn i december är med i. Där har vi följtsåt från start. Jag tänkte skapa en sådan grupp nu.
Så ni som vill får gärna gå in och lägga till er som medlemmar i BF Maj 2016.
Ibland lite lättare att svara på varandras inlägg för då kan man svara på det direkt under.
Har gjort gruppen sluten för att inte utomstående skall kunna se vad som skrivs.
Kram på er.
Jag förstår er oro men jag skulle önska att mina symtom åtminstone minskade lite. Mår illa nästan hela tiden. Äter varannan timme och mår ändå illa och är yr...
Jättejobbigt då vi inte berättat för nån än...
Jag bara längtar efter att berätta för folk så att jag kan få dåligt offentligt snart! Börjar nog berätta i denna eller nästa vecka skulle jag tro.
Igår nådde vi gränsen då det var dags att berätta för min pappa (som även är min chef) och det var också enda anledningen att vi berättade för honom, sedan förra veckan har jag varit extremt illamående och kräkt regelbundet så det var helt enkelt för svårt aty dölja. Han blev glad iallafall vilket är väldigt skönt :) idag var vi även på hälsosamtal hos barnmorskan och bokade tid för inskrivning i november. Hon skrev även ut lite starkare medicin mot illamående så nu håller jag alla tummar att jag kan jobba imorgon :) en liten sådär halvt ointressant måndags uppdatering hehe :)
Idag på förmiddagen lekte jag och barnen (4,5 och snart 3 år) doktor i dotterns rum och jag fick vara patient och jag somnade i hennes säng. När lilla tjejen skulle sova middag efter lunch somnade jag också och nu somnar jag snart i soffan... Denna trötthet alltså!!
Tror inte lergigan finns som stolpiller. Då är det nog primperan som gäller och det är inte förstahandsvalet vid graviditet...
Precis så känner jag med. Alla tre graviditeterna har hittills varit likadana...
Jag som ofta va åksjuk som barn beskriver det på samma sätt som jag brukade känna när jag packade inför en lång resa. Då brukade jag liksom bli mentalt åksjuk innan vi ens satt i bilen/tåget/flyget och detta känns likadant. Ingen risk att jag kräks men måste äta hela tiden för att det ska släppa...
Jag mår mest "illa" när jag är hungrig. Första veckan efter jag plussat kände jag mig lite illamående även när jag ätit klart men det har lugnat sig. Det tror jag mest berodde på gaser och trög mage men det har rättat till sig med Dimetikon/Minifom