Hur lätt/svårt är det att få bli sjukskriven några dagar pga sorg?

Men ge dig.

Man kan reagera hur man vill när någon man känner hastigt tagit sitt eget liv, det är väldigt extremt att begå självmord. Klart att man kan bli väldigt tagen av situationen. När en vän hänger sig i rep och mamman hittar sin dotter död är det inte det lättaste för vännerna heller. Man kan gå och grubbla tänk om....jag borde ha ringt, frågat hur hon mådde, träffats osftare osv.

Det med sorg och chock går hand i hand. Ts är nog väldigt tagen och det är mänskligt faktiskt och en väldigt sund reaktion. Vi är inga robotar, det är då man ska undra när folk inte reagerar eller bryr sig det är bla då dessa borde söka psykhjälp.

Även om du inte är fysisk sjuk så är du psykiskt sjuk och då kan du ansluta sjukanmäla dig. Döden kan berörs många på olika sätt även om det inte är någon nära. Jag tycker absolut du ska sjukanmäla dig.

Men hur kan det vara vidrigt att säga att du verkar reagera väldigt starkt på att en person som inte var närstående går bort och att om man reagerar så så kanske man behöver hjälp med sitt allmänna mående? Det är ju liksom allt jag har skrivit.

Och ja, jag förstår att självmord kan uppröra på ett annat sätt en ett vanligt dödsfall, jag skrev ju dessutom att jag tidigare har förlorat en nära vän efter en överdos. Jag tror att de flesta har haft erfarenhet av självmord på ett eller annat sätt.

För övrigt så behöver du inte förklara dig för chefen eller kontakta läkare för att sjukskriva dig i ett par dagar, det är din ensak om du anser dig för sjuk för att jobba och du har ingen skyldighet att förklara din situation då det handlar om färre än 7 dagar.

Du kan ju inte säga en sak till dina kollegor och en annan sak till din chef. Då kan din chef ogiltigförklara din sjukskrivning. Däremot kan du sjukskriva dig direkt till din chef och denne får inte säga varför du är hemma.

Det där stämmer inte alls. Ts kan ge ska kollegor vilken anledning som helst, om hon nu väljer att säga något till dem.

Till chefen kan hon berätta sanningen eller låta bli. Blir ingen ogiltig frånvaro.

Du vill inte det, och du har inte lust med det... Nä, då kanske du får bita ihop och gå till jobbet iallafall. Du nöjer dig inte med nått svar du får från någon. Du har fått tips på hur du kan lösa din situation, men du bara älter.

Ja, det stämmer. Du kan skylla på feber och sedan berätta sanningen för chefen om du vill, eller hålla fast vid feber även när det gäller chefen. Behöver inte bli mer komplicerat än så.

Jag var magsjuk senast förra sommaren och fick då ringa natten och förklara att jag spytt under natten och inte kommer kunna jobba. Vad är problemet? Du har lösningen, den passar bara inte dig.

Fast hur menar du egentligen att du ska kunna sjukskriva dig när nu inte chefen är på plats?

Jag menar nu inte de första karensdagarna,utan de följande dagarna efter!

Ja,om om hon behöver vara hemma bör hon tycker jag åtminstone vara ärlig med varför till sin chef.

Du kanske själv börjar komma till insikt att du är en bekväm liten fröken och hur man än vrider och vänder på det så är det ingenting som passar? Kanske dags för även dig att dra täcket över huvudet. Du verkar aldrig komma fram till punkt.