Kan farmors nya kärlek verkligen sova över?

Dels tycker jag ni ska vara övertydliga med att barnen kommer in på natten. Sen är det väldigt tungt att ta hand om barnbarnen så så konstigt är det inte att vilja ha med sig någon.

Dels tycker jag att ni ska försöka få till att träffas innan så barnen får en chans att lära känna den nya kärleken. Naturligtvis ger detta er en chans att kolla av hur han verkar vara ned barnen men det behöver ni inte säga.

Jag antar att det är ett barnfritt bröllop, så att barnen inte kan följa med?
Men har ni nu bestämt att farmor ska ha barnen så får ni väl göra det bästa av det. Prata med henne och säg att ni vill umgås mer intensivt med henne och mannen den närmaste månaden.

Ja, barnfritt bröllop tyvärr. Jag hade önskat att vi kunde ha umgåtts lite med dem i sommar när vi är lediga. Men både farmor själv och hennes kärlek har haft fullt upp hela sommaren. Resor, partyn och annat. Vi skulle gärna ses mer, jag skulle tycka det var härligt om vi kunde umgås oftare. Jag kanske låter bitter, men jag tror intresset saknas. Kanske därför jag stör mig onödigt mycket på detta. Vi får nog gilla läget denna gäng kanske.

Är det någon som tycker det känns lite konstigt detta att barnen ska "samsova" med en för oss främmande karl?

Hur gammal är farmor? Tycker faktiskt det är dåligt av henne att inte vara själv med barnbarnen. Och vaddå sitta o dricka vin tillsammans med en väninna när hon passar dom. Hoppas hon öppnar flaskan när barnen har somnat. Och varför släpa med nya kärleken?

Jag hade nog inte heller känt att det var okej. Men är det så att barnen kommer och vill samsova även när det är andra människor än mamma och pappa i sängen?
Kan du inte säga till farmor att det inte känns okej så länge ni bara har träffat den här mannen en timme. Fråga om hon inte kan tänka sig att barnvakta själv? Är hon väldigt gammal och trött, eller varför kan hon inte vara själv med barnen? Det är ju bara två nätter?

Farmor är 60 år och pigg nog att passa båda i vårt hem. Hon lever ett aktivt liv med resor, träning, etc. Jag tror att vinflaskan öppnas även innan barnen somnat. Jag brukar själv inte dricka när barnen är vakna, ifall någon tex slår sig (vi har fått besöka akuten ett par gånger vid olycksfall). Det brukar hon skratta bort, det finns ju ambulans/taxi, men då undrar jag hur det ser ut om vårdnadshavare dricker på blanka eftermiddagen när man har ansvar för barn....

Som sagt, hon får gärna ta med sig någon, även denna man, men jag gillar inte att hon inte fokuserar på barnen utan istället det vuxna "sällskapet". Och jag gillar inte heller att hon tar det för självklart att vi tycker det är helt Ok med vindrickande och samsovning och annat. Förhoppningsvis vill barnen inte ligga i sängen med dem.

Fast farmors liv och leverne kände ni väl till när ni bad henne vara barnvakt? Gillar ni inte hennes sätt att vara med barnen så ska ni väl inte be henne vara barnvakt?

Att barnens vårdnadshavare dricker vin ibland har jag ingen åsikt om. Det är gott att dricka lite vin. Men att farmor inte kan hålla sig ifrån flaskan de få gånger hon passar barnbarnen finner jag anmärkningsvärt. Och jag förstår dig ts om du känner dig besviken o ledsen över det.

Känner många som är äldre än 70 och inte har bekymmer att passa barn. Gör inte våra äldre skrutttigare än  de är.

Vad jag inte förstår riktigt är varför ni väljer farmor som barnvakt om ni känner att hon inte vill vara ensam med barnen utan alltid vill ha någon annan med? Jag hade inte velat lämna mina barn till någon som inte fokuserar på dem, som vill vara med dem och som ger dem 100%!!

Däremot kan jag förstå i sig att farmor vill ha en annan vuxen med, om inte annat för avlastningens skull, det är inte alltid en dans på rosor att ta hand om 2 små barn! Även om man KAN klara av det...

Nej, absolut, självklart är det väldigt jobbigt att ta hand om två små barn! Jag låter säkert onödigt hård, men utan att gå in på all "historik" så vet jag att jag har goda skäl att vara besviken på både det ena och det andra Men som någon skrev, många 70+ klarar detta galant. Mycket handlar om vilja och framför allt intresse. Vi vet hur hon är och jag frågar aldrig om det inte är absolut nödvändigt. (Detta är som sagt min systers bröllop och jag är enda släktingen) Hon tar inga initiativ till umgänge med barnbarnen längre, trots att jag försöker bjuda in. Min egen mamma lider av psykisk ohälsa och orkar knappt med oss, så kanske påverkar det också mina känslor. Tack för alla kloka svar! ????

De sista frågetecknen skulle vara en smileygubbe med hjärt-ögon, bara sånt vet!!!!