Vi som försökt 10 månader
miamarina84 skrev 2015-08-31 19:14:22 följande:
Hänger med ;) så mina tester visar varje månad på att jag har ägglossning, vilket enligt din gynekolog kanske man ibte har det ändå?
Inlägg från: lillskrutten
|
-
Självklart är det inte så för alla. Men skulle jag ta test skulle de ge utslag många dagar i månaden då det hormonet ligger högt. Så jag skulle antagligen inte sökt hjälp lika fort om jag trott jag haft äl. Nu var jag övertygad om att jag inte hade äl så känns just nu väldigt hoppfullt. Brukar hellre ha nått fel då jag har symptom än att gå därifrån och fått höra att allt är bra.
-
Någon här som använt/använder Provera?
-
Många tankar och känslor strömmar genom kroppen nu när jag fått veta att jag inte haft äl under våra tio månader av försök. Känns plötsligt som att allt varit förgäves. Att det inte kan räknas som försök då det aldrig funnits nån chans att lyckas. Att det är jag som förstört för min högsta dröm genom att stoppa i mig p-piller och nu behöver andra hormoner för att ens ha nån chans.
Nu vet vi vad som strular. Det jobbigaste nu är att vänta på rätt behandling. Vi måste stå i kö för utredning fast jag redan vet problemet.
Jag har en känsla att vi kommer få till pyret själva bara äggen får hjälp att släppa. -
Jag kanske skriver lite luddigt. Vi har försökt själva i 10 månader men jag sökte hjälp nu då min mens beter dig underligt. Var hos privat gyn och gjorde ultraljud plus lämnat blodprover. Jag har äggblåsor men ingen äl. Därför menar jag att det känns som all planering hittills inte gett nånting då det aldrig funnits nån chans.miamarina84 skrev 2015-09-05 23:06:30 följande:
Har du varit på utredning för att framställa att du inte har någon ägglossning? Du skriver att det inte ksn räknas som försökt, men du får väl hjälp nu för att framkalla den. Sen om två månader efter ett års försökande så har man rätt till hjälp :) jag lider verkligen med dig. Det enda jag vet är att testerna visar att jag hsr ägglossning, men finns ju inga bevis på att ägget släpper. Vi ska börja våran infertilutredning dem 26 september :)
Vi har ställt oss i kön redan nu då den är väldigt lång. Jag har misstänkt pco och då får man söka hjälp innan 12 månaders försökt.
Mycket som är osäkert nu därför mina inlägg blir lite otydliga kanske.
Fast vi vet att jag inte jag äl och att det är vad vi behöver hjälp med så kommer vi behöva gå igenom en vanlig utredning med diverse tester. -
Idag är det fjärde dagen på kur 1/3 av Provera. Även om det inte kommer hjälpa oss bli gravida så känns det skönt att göra nånting för att så småningom lösa problemet.
-
Jag känner att jag måste leva med tron att om tre månader har jag äl igång. Annars orkar jag inte. Att få en riktigt utredning och vidare hjälp känns för långt bort.emzerus skrev 2015-09-15 11:23:04 följande:
Ja det förstår jag, känns alltid bättre att liksom göra nåt iaf. Nåt man inte testat tidigare med tron att det kommer vara lösningen, eller en del av lösningen :) Håller tummarna! <3
-
Jag har en kompis som nyligt fått sin efterlängtade son efter även hon fyra missfall på ett år. När hon blev gravid femte gången fick hon progesteron och trombyl för att hjälpa förbi det kritiska skedet v 5-6.emzerus skrev 2015-09-15 16:21:14 följande:
Tror tyvärr att de flesta av oss är ungefär där :(
Jag o min man har försökt sen i september förra året o varit gravida 4 ggr men fått missfall i v 5/6 alla gånger. Senaste pågår just nu men med en gnutta hopp att det kanske kan vara nåt kvar trots alls... ska ta hcgprov på kvinnokliniken på torsdag.
Men det känns riktigt jobbigt o tungt o jag tycker att det kan vara skönt att få ventilera i den här tråden!
Har du/ni påbörjat någon utredning?
Självklart inte lösningen för alla men ville tipsa dig. -
Då du precis som min kompis uppenbarligen har lätt att bli gravid borde de kunna skriva receptet i förväg.emzerus skrev 2015-09-15 19:28:00 följande:
Åh va härligt att höra om någon det gått bra för trots upprepade missfall! Tack <3
Jag skulle ha fått progestron vid denna graviditet, läkaren sa att jag skulle ringa direkt när jag plussade o så skulle hon skriva ut recept på det. men jag ringde o ringde o ringde o fick aldrig nå recept, började sen blöda men testen fortsätter att öka o symtomen med o jag ska nu mäta hcg på torsdag o ev efter det få progestron utskrivet. kan ju inte annat än tänka "tänk om jag fått progestron direkt, kan det ha hjälpt till?". Nu vet jag ju inte än om hoppet är ute, hoppas ju så att vårt lilla mirakel kämpar på där inne trots blödning <3
Hon vet ju såklart inte om det var tack vare det men hon lever med den tanken då det plötsligt gick vägen.
Håller tummarna att lillen klarar detta, annars hoppas jag de gör på annat sätt nästa gång. -
Tänk om jag fick en slant varje gång nån frågade/hintade att det är dags att skaffa barn. Har lust att skrika rätt ut att jag inte kan bli gravid så sluta fråga!
-
Självklart är det ingen baktanke. De är nyfikna och tänker inte på att det kan finnas bakomliggande problem. Jag har fått frågan både av nära och av precis som du folk man inte känner.emzerus skrev 2015-09-16 12:44:50 följande:
Ja fy det är verkligen hemskt!! :( Man förstår ju att folk inte gör det för att vara elaka men samtidigt så förstår jag inte varför folk ens SKA fråga om en sån privat sak.
En gång fick jag den frågan av en vikarie på mitt jobb, en person jag knappt ens pratat med, som undrade om det inte var dags snart. Jag hade precis fått mens o den månadens försök var alltså misslyckad o jag var redan rejält nedstämd o då sa jag faktiskt till henne: " det kanske inte är så lätt för alla" och så gick jag därifrån. Kanske inte var det snällaste att säga men just det har jag god lust att få ur mig när man får frågan o just den gången bara kom det. Annars brukar jag svara i stil med " jo vi vill ha barn men det kommer när det kommer".
Kram!
Frågar man vill ni ha barn bör man va beredd på olika sorts svar.
Jag brukar prata bort det med att vi inte varit tillsammans så himla länge eller som du det får bli när det blir. Sambon har en fem åring så folk kan tycka att han ska få ett syskon.