• Elenic

    Marsbebis 2016

    BM-besök igår, på 25+0. Glukos 4,3, Hb 112 (måste bli bättre på att ta järntabletterna? suck), sf-mått 23 (strax under normalkurvan, men helt ok). BM sa att det bara var att ringa till MVCs läkare om jag behöver partiell sjukskrivning för foglossningen, verkade inte vara några diskussioner om det. Rätt skönt att veta då det bara blir värre och värre (å andra sidan ska jag bara jobba 8 veckor till?). Förutom fogarna så tycks iaf allt vara bra med mig och bebis, härligt! Nästa besök om en månad, känns som att det börjar gå fort nu.. :) (Vilket känns både härligt och jobbigt. Jag är ju inte superförtjust i det här med att vara gravid å ena sidan, å andra sidan är det lite vemodigt att det garanterat är för sista gången..)

  • Elenic
    Smilla80 skrev 2015-12-07 10:56:21 följande:

    Usch vad kämpigt det låter Elenic! Så hemskt när man inte får sova. Har också sömnbrist, fy. Men annars mår jag bra så ska inte klaga, förutom dessa humörsvängningar.. Halsbränna börjar ge sig till känna nu, men jag trodde foglossningen skulle vara värre vid detta laget, peppar peppar... Stor kram till er som kämpar, hoppas ni finner energi till att kämpa vidare. Ni vill nog att tiden ska gå fort, för mig är det tvärtom, vill att den ska gå saktare. Vill vara gravid LÄNGE, älskar känslan...även om jag har svårt att hitta tid åt att ägna stunder av att bara njuta. Tänk att det är sista gången man är gravid! Lite vemodigt... Syter lite för alla vaknätter och konstant sömnbrist som väntar, puh. Men ska bli mysigt också förstås. :) kramar


    Tack söta för medkänslan! Ja, sömnbrist är verkligen något som tär... Men i övrigt mår jag ändå bättre den här gången än vad jag tidigare gjort - mycket mentalt ffa vilket gör allt lättare. Men att vilja vara gravid läääänge, det kan jag verkligen inte skriva under på. ;) Vad härligt det måste vara att känna så!
  • Elenic
    Carabellis kusp skrev 2015-12-07 16:16:44 följande:
    Usch, det låter kämpigt! Har du haft en lugnare helg i alla fall?

    Ang din bäckensmärta; börjar det inte bli befogat med en liten sjukskrivning så att du kan ta igen dig?
    Mmmm, kan vara så... BM igår sa att det bara är att ringa om jag känner att det behövs, på deltid iaf så att jag kan vila, sova lite dagtid och hinna med sjukgymnastik etc. Samtidigt känner jag att det bara är åtta veckor av jobb kvar. Fast det är klart, varför inte göra de till åtta bra veckor? Är iaf glad att jag har så otroligt bra stöd från jobbet.och att min chef tycker att min prio 1 just nu är att ta hand om mig och bebisen och att allt annat är sekundärt. (Han har fyra barn själv så han vet väl. ;) )

    Om helgen så var den tyvärr självvalt jättejobbig (sjöng tre 2-timmarskonserter) men i söndags gjorde jag verkligen inte många knop. SÅ värt!
  • Elenic
    Emzaan skrev 2015-12-07 21:15:03 följande:

    Va underbrt det låter med hawaii, vi är väldigt inne på att åka dit nästa vinter. Förra julen var vi i vietnam och thailand en månad och nu när det är vinter längtar vi bort igen. Vi funderar på att kombinera med stopp även i usa, typ san fransisco, men vi får se. Dyrt när man måste resa under jullovet för de äldre barnen. Har du nåt hawaii tips?


    Ja, Hawaii var verkligen underbart! När vi åkte var våra stora barn 7 och 10 och vi åkte över höstlovet och tog två veckor extra ledigt. Det funkade då de inte hade några nationella prov det året och de fick också med sig lite läxor av typen "skriva resedagbok" "träna engelska och skriva upp nya engelska ord" samt förbereda en presentation av Hawaii när de kom hem. Inte så betungande med andra ord utan bara roligt.

    Vi åkte just via San Fransisco dit, mycket för att fixa tidsomställningen. När vi var där var det ganska kallt i SF (typ 12-14 grader), men det var helt ok ändå. Och på Hawaii är klimatet väldigt stabilt över året så dit spelar det inte så stor roll när man åker. Det som dock var väldigt trevligt var att det var lågsäsong på Hawaii när vi åkte vilket gjorde att boende etc. var riktigt prisvärt.

    Vad man är ute efter när man åker avgör mycket vilken/vilka öar man bör besöka. Maui och Kauai om man vill ha vacker natur, lugn, sol och bad och mest naturupplevelser på utflykter (typ snorkling, vulkaner, regnskog, vattenfall etc.). Big Island om man vill ha tuffare äventyr med mer action, aktiva vulkaner etc. Oahu/Honolulu för shopping, Pearl Harbour, mer turistigt och attraktioner som vattenland etc. Det går också bra att kombinera för man flyger billigt mellan öarna (men i stora flygplan) - det går i princip ett flyg varje timme (!). För vår egen del blev vi jättekära i Maui och åker garanterat tillbaks dit, men vi skippar nog Oahu. Övriga tips är att på många av de små orterna på typ Maui och Kauai att hyra lägenhet i några av de semesterbostadskomplex som finns - allra billigast om man hyr direkt från ägarna via någon uthyressajt  och inte bokar via någon officiell sida. (Man får ändå samma service. Vi hyrde t.ex. en fullt utrustad (i princip lyxutrustad) lägenhet för fyra personer med tvättmaskin/torktumlare, lyxigt kök (finare än vi har hemma!), stor balkong, fyra bäddar, stort badrum för knappt 6000 för en vecka. Och då ingick städning varje dag, påfyllning av tvättmedel, diskmedel, kaffe etc. samt tillgång till en fantastisk trädgård och inte mindre än fem poolområden. (!) Hyra bil (gärna jeep) är också nästan en måste då det ändå är USA dvs. svårt att transportera sig utan bil. Det är också hyfsat billigt. Äta ute kostar en slant, men på de riktigt bra restaurangerna åt barnen gratis (!) vilket ändå gjorde det lika dyrt som att äta på billigare ställen, och med lägenhet kunde vi ju laga mesta maten hemma och mataffärerna håller grymt hög klass. (Bättre än hemma...)

    Skulle också säga att två veckor är minimum, vi reste tre och det kändes lagom. Resvägen dit är ju låååång, men det går att flyga t.ex. Sthlm-SF SF-Honolulu eller Sthlm-NY, NY-Honolulu. Våra barn var som sagt 7 och 10 och klarade både resa och tidsskillnad fenomenalt. Skulle inte tveka att åka med en bebis, däremot kanske mer med en 2-5 åring...
  • Elenic
    Carabellis kusp skrev 2015-12-07 22:13:34 följande:
    Jag tycker inte du är överkänslig, men alla män är nog olika. Jag läste Alex schulman gav amanda frukost på sängen varje dag under hela graviditeten; inget behov hos mig som är morgonpigg och hatar kladd med mat. Dock kan jag förstå att du blir ledsen av att inte få extra uppmärksamhet eller förståelse på någon front som det låter... kanske vore det bra att vara öppen och blotta dina känslor lite för maken? Man är ju lite skörare som gravid i allmänhet och du kämpar ju som sjutton!

    Inga bra råd till dig, men känner ibland själv ett behov av att vara ynklig och bli lite klappad på axeln. Jag påminner min man om att jag gillar paket ibland, så får jag ett och sedan inget mer... Känns så trist att kräva omtanke liksom...
    Smilla80 skrev 2015-12-07 21:59:14 följande:

    Blir lite fundersam när jag läser mycket om blivande pappor som masserar sin gravida frus fötter, pysslar om dem lite extra, pressar apelsinjuice åt dem och åker iväg och köper cravingmat sent på kvällen osv... Gör era män det? Min man skulle ALDRIG få för sig att göra någonting sådant för mig. Idag efter en hel dags jobb och sedan timmar på stan kom jag hem sent med bla tre svintunga matkassar, jag sa att jag hade mkt sammandragningar för jag lyft dem in i bilen och var trött, slut och urhungrig efter att ha haft det allmänt körigt. Han lyfte in kassarna från bilen när jag bad honom såklart, men sen lät han mig inte sitta ner och vila o äta utan jag skulle packa in maten först... Alltså, jag packar gärna in maten - men varför inte bara ett enda litet ord av omtanke - typ "orkar du packa in maten efter allt detta, eller behöver du ha i dig lite mat först? Har du sammandragningar? Ja men sätt dig ner och vila nu gumman!" Eller något liknande... Ja, ni fattar. Då hade det varit lättare för mig att vara stark, känt att tack för omtanken men jag fixar detta! Förstår ni hur jag menar? Istället börjar han bara prata om hur mkt han haft o allt han gjort. Men han är ju inte gravid!! Blir så ledsen, var bara tvungen att skriva av mig. Han tar mkt ansvar för hem o barn, men jag skulle så gärna bara vilja få den där lilla extra kramen, klappen eller omtänksamma ordet... Att man får känna sig lite speciell, att han är stolt över att man bär hans barn. Ni vet, det där man kan se i en blick utan att ett ord ens behöver sägas... Bad honom i morse att under hela dagen skicka ett enda sms för att visa att han är rädd om mig, och kanske tala om för mig att han gläds lite tillsammans med mig åt den här graviditeten. Tror ni det har kommit något sms? Inte då. Är jag överkänslig? :(


    Tycker inte heller att du är överkänslig... Men tror också på rak och tydlig kommunikation. Min man är bra på mycket, t.ex ger han mig alltid (varje dag, sen vi träffades) kaffe på sängen. Han är bra på att hitta på romantiska överraskningar som hotellövernattningar, presenter, middagsbokningar etc. Däremot är han, om man ska hårddra det, rätt usel på avlastning i vardagen. Och det är mycket för att jag "skämt bort" honom med att ta huvudansvar för handling, planering, matlagning, barnens aktiviteter, städning etc. etc. Visst hjälper han till om jag ber honom, men det kommer inte spontant. Nu när jag är gravid och inte riktigt orkar som vanligt måste jag vara övertydlig och verkligen säga "jag kan inte åka och storhandla, jag orkar inte, gör du det imorgon efter jobbet tack?". Jag tycker också att det är trist att behöva be så tydligt om hjälp och saknar att han inte ser allt jag gör och klarar av att "förekomma", men tänker att han nog gör sitt bästa. Man sitter ju så lätt kvar i sina monster, och han känner ju inte hela tiden av graviditeten och påminns. Det är nog knepigt att se sin vanligtvis starka fru bli förvandlad till så här orkelös och hjälpbehövande... Att hänga med liksom. Med det inte sagt att det är ok att inte se det, att det är ok att inte hjälpa och stötta. För det tycker jag faktiskt att man kan och ska förvänta sig, så det så.

  • Elenic
    Reflexen skrev 2015-12-07 22:58:28 följande:

    Hoppas ni mår bättre nu, Aztec o Elenic ! Det är jobbigt när magen lever sitt egna lilla liv. Jag ser inte fram emot den där känslan av att livmodern trycker ihop lungorna så man varken kan äta eller andas.


    Tack! Ja, idag är det en bättre dag. :) Och huvva ja! Måste säga att jag blev förvånad igår när det visade sig att mitt sf-mått låg lite under det normala, hade förväntat mig tvärtom. Men jaja, kanske är förkylningen också som spökar och gör att andningen känns så tung.. Kram!
  • Elenic
    NellieMeja skrev 2015-12-08 16:45:23 följande:

    Tjhoo 100 dagar till bf. Nu så börjar nedräkningen. Fort har tiden gått sen man kom över v13. För innan där gick tiden i snigelslem fart.


    Tjohooo! Jag har 2 dagar kvar tills dess! =)
  • Elenic
    Madski skrev 2015-12-08 22:43:35 följande:
    Exakt samma lika här, främst på kvällstid.. Blir tokig.. Känns mycket bättre när jag smörjer in mig.. Dock har jag bara vanlig lotion, måste nog köpa olja snart.. Håller tummarna för att slippa bristningar *peppar,peppar* tips någon?
    Jobbigt!

    Iom att jag jobbar med hudläkemedel och forskning om hud måste jag dock vara jättetråkig och säga att lotion/olja inte fungerar alls mot bristningar. Bristningar uppstår mycket ?djupare? ner i huden och kan inte förebyggas med något man smörjer sig med. Det är dessutom väldigt genetiskt betingat om man drabbas av det eller ej. Däremot är lotion/olja jätteskönt för den kliande, växande magen ändå ? så det skadar verkligen inte alls att smörja. Men mot bristningarna har det ingen effekt. :(

  • Elenic
    Frida Li skrev 2015-12-08 21:05:03 följande:

    I två dagar nu känns min hud på magen väldigt trång! Känns som om jag har en skjorta på mig som är för tajt o jag kan inte andas! Känns som huden ska spricka o bara bli en massa bristningar! Fick lite runt navlen med dotter som jag inte såg förrän efter förlossningen då de var helt vita. Är så rädd att det ska komma mer nu...:( magen känns så spänd o hård, har så svårt att slappna av o andas! Hoppas att detta snart försvinner, nästan panik känslor! Någon mer som känner så? V, 25


    Är I vecka 26 och känner précis samma sak, ffa kävllstid. Jobbigt är det! Slapp bristningar vid de två tidigare graviditeterna och hoppas att jag gör det nu också. Men det gör inte att den utspända magen känns mindre jobbig...
  • Elenic
    Madski skrev 2015-12-09 13:12:03 följande:
    Då är det bara att hålla tummarna för att generna är bra ;) klarade mig utan bristningar förra graviditeten och min mamma klarade sig under sina två.. Slog till på att köpa weledas olja idag och hoppas att det känns bra med den, Har börjat tröttna på min lotion nu så lite kul med variation.. Blev även rekommenderad att köpa en olja "för de intimare delarna att börja med från och med vecka 34" jag var på väg att börja skratta när expediten sa det.. Hon försäkra vara så korrekt när hon sa det.. Skippade dock det köpet ;) för nu iaf, men vem vet, det kanske gör susen för M... Haha, Är sjukt trött och har sjukt dålig humor idag.. Over and out innan jag spårar..
    Hahahaha, underbart!! Ja, jag tycker också att det är skönt med hudolja på den torra magen. Men för bristningarna är det väl bara att hoppas på generna, och även min mamma är bristningsfri så jag håller tummarna. ;) Ang. "de intima delarna" la jag märke till för några veckor sedan att allt det intensiva kissandet/toapapprandet faktiskt lett till att jag blivit lite torr och skör och fick därmed investera (nja, hrm, hittade en på jobbet...) i en intimkräm - blev förvånad över hur snabbt det blev bra igen. :) Läste i en app att man kan be partnern om hjälp med att bli insmort på mage och "vulva" med olja, höll på att dö - skulle ALDRIG be min man om det på det grymt osexiga sättet. (Darling, smörj in mig med olja så jag slipper spricka under förlossningen. NEJ tack!)
Svar på tråden Marsbebis 2016