BF Mars/April 2016 - för oss som vill prata här på FL! :)

Jag har "tur" på det sättet att jag mår illa eftermiddag och kväll. (Jag jobbar dagtid) så jag börjar bara bli lite illamående på jobbet och sen åker jag hem.

Min man har dock inte samma "tur" eftersom han får sköta precis allt hemma, inkl vårt barn, medan jag ligger på sängen och bara mår blä. Men bättre ändå att orka jobba tycker jag. Han gör det som måste göras, andra projekt har vi satt på paus.

Förstår hur det känns. Den sista meningen är en bra beskrivning av hur jag också känner mig. :-/ Känns som att alla går runt och tänker "nä men oj vad hon lagt på sig". Usch! Tycker rumpa o allt också blivit större... Längtar till den riktiga bebismagen kommer!

Haha känner igen det där men jag har det så jobbigt att jag tycker att min egen hud luktar fränt hahaha! Och min hårbotten, uuuh. Måste tvätta håret och kroppen exakt varje dag. :P

Jag fick reda på att jag fått ett missed abortion på kuben igår. Min bebis dog för fem veckor sedan men kroppen tror att den fortfarande är gravid. :( Har aldrig känt sån sorg. Fruktansvärt. Nu har jag fått en operationstid på fredag och hoppas på ljusare tider framöver. Lämnar denna tråd. Kram och lycka till allihop!

Beklagar till er som fått missfall. :( Ta hand om er och ta den tid ni behöver för att må bra. Stor kram till er båda!! <3

Här verkar de som lergiganen funkar,men får ta 3 tabletter om dagen men skönt att de funkar. Känner ju av illamåendet men hanterbart. Hoppas de funkat nästa vecka med när jag skall börja jobba igen. Fick ju ingen sjukskrivning så bara att hoppas på det bästa. Min mage har även fått någon knäpp. Haft 2 dagar i rad sjuk magknip och hinner ju bli livrädd innan jag känner att de är magknip. Men har ätit mycket broccoli och kålpudding 2 dagar i rad så förklarat en del. Just nu hoppas jag bara att illamåendet snart kan ge med sig. Imorgon går jag in i vecka 10 (9+0) och på måndag är det dags för ul men är så nervös och rädd för att de skall visa att hjärtat i slår och att jag fått ett MA. Vet inte varför men blir mer och mer rädd och orolig för det. Har ju mina symptom men ändå. Hoppas på det bästa bara. Har ju 2 missfall som jag fick innan dottern. Denna gången vill jag så gärna att allt skall gå bra ifrån början och att jag verkligen skall kunna få vara glad och njuta ifrån början. Vilket jag tyvärr aldrig gjorde med dottern. Så snälla om någon har lugnande ord tas de tacksamt emot.

Vi är ett gäng som mår riktigt risigt märker jag. Igår spydde jag upp allt jag försökte få i mig, idag har jag testat blåbärssoppa. Morgonen startade även den med kräks. Blir yr och mår dåligt så fort jag ställer mig upp så det blir mest att ligga i soffan. Ringde Mvc men hade inga läkare tillgängliga så har återigen ringt VC om förlängd sjukskrivning, måste ju få behålla maten och må bättre innan jag kan vara tillbaka på jobbet!

Annars har vi gått in i v 11 nu, det går galet fort ändå.