BF Mars/April 2016 - för oss som vill prata här på FL! :)

Åh vad härligt :) Grattis :)

Hej allihopa :) Här spenderas dagen med att städa inför första advent och göra fint gör advent pyntet :) Så mysigt jag verkligen älskar julen :) Men det tar på en att försöka hinna städa så snabbt och på det sätt jag brukar vilja. Började i torsdags för att de inte skulle bli för mycket. Men ändå massa kvar idag. Men men får bli som det blir. Idag får jag hjälp av mannen. Men säger bara aj vad ont det gör i ryggen och fogarna. :( Fick lite smått typ ont i magen som lätt lätt mensvärk. Vet inte om de var en sammandragning så nu vila en stund och se om dottern vill somna. Sen får vi fortsätta. Denna veckan har det varit så mycket. Så bara rusat iväg. Jobbat en hel del,sen umgåtts med mamma och vänner och städat. Så knappt hunnit reflektera över denna veckan. Snart slut ju,vecka 21 försvann. Snart vecka 22 :) Idag är det 20+ 5 <3
Känns som det bara är jag som inte har gått så många veckor. Känns som vecka 22 snart 23 inte är så mycket jämfört med en del här inne. Är det jag som skall ha "väldigt" sent i gruppen? :p har vi någon bf lista? :) vore skoj och ha tycker jag. Någon mer som tycker det? :)

Ser att ni pratat mycket om vikt och förändringar igår. Jag har väl haft väldigt tur. När jag var gravid med dottern så vägde jag lite mer än när jag blev gravid denna gången men inte farligt mycket. Jag har haft problem med maten som yngre pga mobbning som ledde till dåligt självförtroende och dålig självkänsla,som i sin tur gjorde att jag fick ätstörningar. Maten var det jag kunde kontrollers liksom. Men det blev sen bättre med åren tack vare familj och vänner.
Men när jag vart gravid med dottern så tyckte jag inte alls att det var jobbigt att gå upp i vikt eller förändringarna som hände i kroppen just då. Jag längtade efter magen och allt,vart så nyfiken på förändringarna faktiskt :) Jag hade ju längtat så efter henne och var så "kär" i henne redan när hon låg i magen,hon var så efterlängtad och jag var så rädd om henne,efter mina 2 missfall brydde jag mig bara om hur bebisen mådde. Struntade helt i att jag kräktes och gick ner i vikt även om det var jobbigt,bara bebisen mådde bra. Sen pga min hyperimiss gick jag bara upp 10 kg ca med henne. Vilket för mig var helt okej,kändes nästan konstigt att det vart så lite. Däremot efteråt tyckte jag det var jobbigt hur kroppen hade ändrats. Då hade jag väldigt ont länge av att magen fanns kvar,över att jag hade fått så breda höfter och vart bredare över rumpan. Hade också väldigt ont över bristningarna. Kändes alltid jättejobbigt och träffs folk för de kändes som de alltid tittade på magen. Hade svårt för kläder och annat. Så för mig var faktiskt värsta tiden efteråt. Jag vet inte vad jag hade väntat mig egentligen,men kände många som blev sitt vanliga igen kunde ha gamla kläder och det för mig var så jobbigt att bli jämförd. Och få barn på sommaren när man då har mindre kläder på sig var lite kämpigt och då kom mitt dåliga självförtroende och de in. Men så tittade jag på min underbara tös och insåg att jag burit och fått det finaste i hela världen. Så då kändes allt bättre och lättare med tiden. Och ju större hon blev desto mer lek och utevistelse blev det och promenader. Detta gjorde nytta och då började jag tappa min vikt. Tappade vikten ifrån graviditeten med henne snabbt när jag försökte amma men gick upp en del efteråt igen. Så fick först bort mina graviditets kilon + lite extra kilon några månader innan vi började försöka och bli gravida igen. Jag hade bestämt mig för att gå ner i vikt innan vårt bröllop och innan nästa bebis. Och det gick :) Bara tänka på lite mindre portioner,bara äta godis och läsk en dag veckan,fredag eller lördag och så vart det massor av promenader. Det fungerade för mig. :) Denna gången har jag ju inte gått upp så mycket än,bara 3 kg ca en så länge. Och detta beror ju också på hyperimiss denna gången med. Nu kan jag ju iallafall äts och behålla maten,även om jag kräkts ibland fortfarande,men ett par veckor sen nu. Illamåendet är ju kvar och måste ha mina lergigan Comp. Men maten får jag ha ändå,vilket jag är tacksam för. Men tror det gör att jag inte går upp så mycket. Sen kom ju förändringarna snabbare denna gången men tycker det bara är mysigt med magen och så. :) Det jobbigaste är detta att höfterna och rumpan verkar bli breda på mig nästan direkt när jag blir gravid. Men det är så det är. Något jag har ont av denna gången som jag inte märkte med dottern är att brösten blivit större snabbt,har redan väldigt stora så större märker jag inte jättemycket så men märkt att bh:arna blivit tajta och även ryggen tar stryk. Sen att en del vänner och familj nästan kommenterar det så fort de ser mig,gör också att den förändringen blir tydligare. Så inte så ont av förändringarna när jag just är gravid men rädd och orolig för att jag kommer tycka det är jobbigt och må dåligt av det efteråt igen men det får vi ta då. Hoppas jag kan hantera det bättre denna gången,sen gå ner min vikt snabbare även om det inte kanske blir mer än ca 10-12 kg som med dotter. Så vill jag ändå få bort de snabbt. Då jag mådde bra och var nöjd med mig själv och mitt utseende och vikt innan jag blev gravid. Men med 2 barn och hund att ha koll på sen så hoppas jag att jag skall fixa det. Lär bli mycket promenader sen också. Såhär har det känts och varit för mig med vikt och förnedringar under graviditeterna. Kände att att jag ville skriva av mig kring hur förändringarna har påverkar mig mm,något jag annars helst inte pratar med någon om än med vissa vänner och min mamma typ. Så alls påverkas olika och alls går ju upp olika och får olika förändringar. Tycker det är intressant och höra hur ni andra känner och tänker och att vi är ett sånt härligt gäng så man kan dela med sig lätt och att vi stöttar och har förståelse för varandra. Underbart :)

Känner mig lite nojig just nu. :( Tog bild på magen idag då jag glömde igår och gärna tar en varje vecka för att de är kul och ha sen och se hur den växte. Man minns ju inte allt sen. Men tycker att magen ser mindre ut denna veckan än förra :( vad tycker ni? Behöver jag vara orolig?
Denna bilden är ifrån förra veckan 21 ( 20+0)

Magen idag vecka 22 (21+1)

Tack snälla för dina fina ord <3
När jag tittat nu tycker jag magen växt mer uppåt eller hur man skall säga och att den blivit rundare. Känt bebisen massor idag så känns riktgt bra och härligt och mysigt <3 Så att så sätt känns det bra. Men man blir ju lätt orolig och nojig över bebisen. Har inte varit så orolig denna graviditeten faktiskt,vilket varit så skönt. Så vill inte att det kommer nu med denna. Med dottern var jag sjukligt orolig som min bm sagt och som vi pratat och gått igenom denna gången mycket om varför jag var det och så. Så känns bra. :)
Men eftersom jag har känt bebisen så mycket och härliga sparkar och buffar så väntar jag med bm lite. Skall träffa henne den 18 nästa gång,så ca 2,5 vecka kvar. Så länge jag känner bebisen känns deg

Det okej

Nu skall jag lägga mig och njuta av hur bebis har världens träningspass i magen <3 :)
Sen hoppas jag att jag kan somna. Trött efter att ha jobbat över 12 timmer idag.
Sov så gott alla <3

Tack för era fina ord och er förståelse. Så skönt att bara få skriva av sig lite :) Idag känns allt bättre. Hade en lång och tuff arbetsdag igår som jag tror påverkade mig mycket hur jag mådde med. Men idag är det bättre :) Och tror ni har helt rätt i hur det är med magen och hade man tänkt till så hade jag ju kunnat listat ut det. Men så klok är man ju inte när det gäller sig själv :p Men man älskar ju de lilla smulan i magen redan så oron är ju redan här,känns som det hör till att vara mamma :) Men bebisen hade ju värdens gympapass igår kväll. Kände en del imorse,sen lugnt men varit på möte så inte kunnat fokusera men kände en spark under mötet. Sen vart på besök hos min mamma där jag med kände bebis en del och lite nyss. Men tror det kommer mera sen när jag sitter och kopplar av eller skall sova. För har hållet igång hela dagen så :) Sen än så länge så "måste" man ju inte känns bebis varje dag. Kommer inte ihåg från vilken vecka man alltid skall känna bebis,någon som vet? För märker att det känns mindre,svagare och inte liks tydligt ibland och tror då bebis ligger och sparkar mot min rygg. Men idag känns de mycket bättre tack och lov. Bara foglossningen som är hemsk idag :( Men skall till sjukgymnasten på fredag så.
Tack för att ni finns,ni är så Goa som lyssnar och stöttar. Helt enkelt är ni bäst allihopa!! :) <3

Tack snälla för dina fina ord <3 :)