Har du förtroende för regeringen?

Hm, tror du att regeringen är marxister, då har du mycket kvar att lära i skolan.

Javisst. Jag menar att svenskar i allmänhet har en stark nationell självkänsla men att den tar sig uttryck som en obegåvad nationalist lätt kan förväxla med självförakt.

Jaha, så regeringen sitter och läser Kommunistiska manifestet och Kapitalet inför sammanträdena så de kan tillämpa teorierna i praktiken.

Kanske Lenins "Vad bör göras" som avslutning med tanke på att det idag, tror jag, är 100 år sen Lenin besökte Sverige.

Socialismen, marxismen, kommunismen är döda ideologier och världens största så kallade kommunsitland är ultrakapitalistiskt.

Nej, det finns inget svenskt självförakt. Däremot en svensk självbelåtenhet som säkert kan reta den som inte är svensk och som kan tolkas som självförakt av den som inte begriper sig på Sverige.

Ett exempel. I undersökningen World Values Survey så klassas Sverige som ett extremt land. Tror du att vi svenskar känner självförakt för detta, knappast va - utan ren och skär stolthet.

www.iffs.se/world-values-survey/

Javisst, jag är stolt över det svenska på ett svenskt sätt.

Det innebär bland annat att jag inte har behov av att skryta om det svenska, jag är liksom trygg i min svenskhet.

För mig är marxism ett sätt att se på vem som ska äga samhällsresurserna i en mycket bred mening. Det är därför språket har uttryck som socialisera, alltså i betydelsen förstatliga.

Det finns idag inget hus S-politiken som på något sätt sätt syftar till ett socialistiskt samhälle, knappast hos V heller om jag ska vara ärlig. Marxismen är en död ideologi, ingen tror längre på tankar om att uppnå det klasslösa samhället där folket äger produktionsmedlen och där var och en bidrar efetr förmåga och får tillbaka efter behov.

Inte ens utopin är särskilt gångbar som sagoberättelse. Mer än möjligen efter en partikongress då man pliktskyldigt eller traditionsenligt sjunger Internationalen, men versen där man sjunger "Vi skjuter våra generaler och sjunger broderskapets sång" är sedan länge borta om den ens funnits med i reformismens version av Internationalen.

S är en politisk hybrid där de ledande främst försöker betona det socialliberala inslaget.

Men det är klart. Vi kan ju alltid be Unesco, eller vilka det nu var som ville bevara speciella kulturinslag, att traditionen att regeringspartiet sjunger internationalen vid partikongressen och 1 maj borde bevaras och kanske att folket dansar rung en fallossymbom och lite då och då hoppar omkring och försöker utstöta grodliknande läten är två speciella pusselbitar i det enorma pussel som utgör den svenska kulturtraditionen som är särskilt värda att bevara.

Ja, det är möjligt, jag är inte så intresserad av försök att sortera kultur i små fack. Men jag kan ha missuppfattat det med, jag har inte läst en rad om det här utanför Familjeliv. Lite slarvigt av mig att utgå från att vilka det nu var kan beskriva något korrekt.

Så beskriv gärna dels hur du definierar Linnés kulturarv och dels hur du bevarar det om det inte bevaras av egen kraft när den svenska kulturen förändras.

Men utifrån min eventuella missuppfattning  eftersom den som tog upp det här tutade om ismam i vanlig ordning. Nej, jag tror inte att det svenska ointresset beror på att man egentligen skulle vilja kanonisera vad det nu var Flash antydde att man egentligen ville föreslå. Jag känner mig rätt säker på att det i stället beror på att man ser den svenska kulturen som något dynamiskt, levande och föränderligt - att vissa företeelser kommer att leva vidare för att de kommer att ha betydelse  även i framtiden, att andra kommer att bevaras som minnen av hur det kunde vara förr medan somliga kommer att förblekna, glömmas bort och bara finnas kvar i något arkiv.

Har du sett filmen om Mozart och Salieri. Ett samtida "Unesco" skulle givetvis ha valt att kanonisera den evige Salieri. Idag är Salieri musikaliskt ointressant och främst känd för att han förstod att Mozarts musik var så mycket mer än hans egen. Mozart behöver inte kulturmärkas - han kommer förmodligen att leva vidare i mänsklighetens minne av något levande så länge det finns en mänsklighet. (För övrigt så innehäll Voyger som skickades ut som en hälsning till främmande liv för kanske 40 år sen bland annat musik av Mozart och Bach, så deras musik har potential att bli äldre än mänskligheten).

Alltså, jag är glad att regeringen är så klok att den inte försöker kulturminnesmärka vissa företeelser som särskilt minnesvärda eller angelägna sådana.

Jag, däremot, kan ju roa mig med att göra det - nationalromantiker som jag är, enligt signaturen JTA

Skulle ha kunnat bli en intressant diskussion. 

Men vem vet. det kanske finns någon annan som är intresserad. 

Men du är lite för tyckmycken, Digestive, för att det ska vara meningsfullt..

Om man får svära i kyrkan så var det ett elände att de forna sovjetsatelliterna kom med i EU.

Staterna hade ingen demokratisk tradition.

Detsamma!

Det kommer i bästa fall att dröja ytterligare ett par år innan detta faktum fått fäste även i kretsar där man inte är så noga med att datera skeenden.

Dessutom är väl just det här med Sveriges vidöppna gränser central för den sortens retorik.

Vad återstår egentligen för den som förstått att Sveriges asylpolitik har anpassats till EU:s - eller i vissa fall blivit än mer restriktiv - annat är att antingen fokusera på integration eller också på deportation.

Överhuvudtaget så var det ju så att alliansen valde att utse MP till samarbetsparti avseende invandrings och asylpolitik.

Det innebar naturligtvis att politiken kom att bli mer liberal än om man valt S i stället.

Men när skrikhögern gör sina historierevisionistiska piruetter blir det mesta socialdemokratins fel.

Själv anser jag att socialdemokraterna skött sig riktigt väl sedan de kom i regeringsställning. 

Iofs har ju också S valt MP till samarbetsparti - men i och med att S är så pass skickligare som förhandlare så framstår ju politiken som helt S-dominerad.

Själv önskar jag att S kunde vara lite mer generösa gentemot MP, risken finns att de fått MP att blekna så mycket att dessa hamnar farligt nära fyraprocentsspärren vid nästa val.

Det var kanske enbart i samarbetet med alliansen MP framstod som inflytelserika och starka.

Hoppsan.

Så jag har blivit medlem i SAP också. I helgen var det någon tokskalle som gjorde mig till SSU:are.

En slags omvänd kollektivanslutning där det är kollektivet som lallar med SD som ansluter folk mot deras vilja till företeelser dessa inte har en aning om att de är en del av.

Synd att det inte går att ansluta SD-flocken till verkligheten - men den skyr de ju som pesten.