Har du förtroende för regeringen?

väl sammanfattat

Fel?

Vad är fel med att ta ett begrepp som är löst formulerat på en vetenskapsblogg och resonera om hur verkligheten ser ut just nu utifrån detta begrepp?

Felet ligger i att inte se begreppets innebörd och applicera detta på nutiden.

Släpp sargen och se hur verkligheten ser ut idag, här och nu.

Nejdå .. 

om du vill jämför med makroekonomi så ... finns det fler av varan även där...

https://sv.wikipedia.org/wiki/Makroekonomi

"Det finns många olika makroekonomiska tankeskolor som inte alltid direkt konkurrerar med varandra även om de ibland kommer fram till olika slutsatser. Makroekonomi är, som andra vetenskaper, ständigt föränderlig just eftersom den fortfarande är relativt ny. Målet inte är att ha rätt, utan att komma nära sanningen. Det är uppenbart att ingen av de nuvarande skolorna lyckats begripa ekonomins fullständiga funktion. Var och en bidrar dock till att lösa det stora pusslet. Det är också möjligt att kombinera de olika skolorna för att komma fram till kompletterande slutsatser."

Om du inbillar dig att jag tror att varje liten tänkbar konstellation av debatt vore en åsiktskorridor så har du missförstått det jag skrivit. Det är ditt egna påfund som jag inte alls stödjer.

Sen baserar du påståendet om makroekonomi och privatekonomi på dina egna fantasier om vad jag har skrivit - det är i sig förvirrat och felaktigt.

Javisst. Om du lade lite tanke och tid på att undersöka saken skulle du kanske upptäcka att jag inte är ensam om att använda begreppet - som inte alls är ett vetenskapligt begrepp, vetenskapligt avgränsat begrepp etc..  -  på det sätter jag gör, det är snarare så att mitt sätt att använda begreppet är lika vedertaget som ditt sätt att använda begreppet.

Låt oss vara överens om att vi inte är överens och istället fortsätta diskussionen om vad som får eller inte får sägas utan att att det ställs diagnoser etc

Toppen, bra idé.

ring.. ring .. ring...

Hej det är HEO.

- Tjena, jag snackar med skrikhögern på ett familjeforum, de vill att jag ska ringa och sätta dig på plats ang den vetenskapliga definitionen av åsiktskorridor

- #¤%&/YT%RTY& - det finns för h*lvete ingen vetenskaplig definition -  <klick>

Ingen bra idé - de verkar ha bättre saker för sig än att diskutera missuppfattningar av ovetenskapliga begrepp som inte har en vetenskaplig avgränsning
- 

Det kan ju svårt att uttrycka ironi  -  Det var för mig en direkt spegling av din uppmaning att sätta alla på plats.



Fram med publikationerna så läser jag dem  jag kommer ihåg du du bad mig titta på 4-5 timmar film med Hanif som skulle stödja din tes - vilket jag gjorde till din förtret, eftersom du sa att du inte kunde titta på allt det där...

Jag läser gärna vilka vetenskapliga definitioner och avgränsningar som gjort för begreppet i fråga. Hittills har inget sådant postats utan referensen har varit vetenskapsbloggen.

Ja, jag lät dumheten ta överhand och replikerade på samma nivå.. men det uppfattades alltså inte av respondenten

haha
Jag har uppriktigt inte sett en vetenskaplig definition eller avgränsning av begreppet. Utan det omtalas som ett begrepp som uppmärksammandes från HOEs blogg - det är ett löst hållet begrepp som inte definierats eller avgränsat i vetenskaplig mening - så vitt jag sett.

Men snart kommer en uppsjö av publikationer där begreppet är vetenskapligt definierat och avgränsat - jag undrar om skribenten som postar denhar läst dem och har bättre koll än med Hanif-filmerna som denne inte ville/orkade titta på  

Då har jag läst igenom "Åsiktskorridor och mediemisstro En kvantitativ studie om motståndet mot flyktingmottagande" - ingenstand finns det en vetenskaplig definition eller avgränsning av begreppet 'åsiktskorridor' - däremot verkar den slå fast att SDsvansen anser att det finns en 'åsiktskorridor'

  Studiens slutsatser stödjer så vitt jag kan se inte påståendet om att det ENS finns EN åsiktskorridor

"Den första hypotesen handlade om personer som inte litar på medierna är sannolikt negativtinställda till att ta emot fler flyktingar. Modell 2 visar att sådant samband finns. Vad som är
orsaken till det är dock svårt att säga. Strömbäck (2001) menade att den moderna politiken är
medierad politik eftersom politiken förmedlas till människan via medier och inte i första hand
genom egna erfarenheter. Med det sagt, kan det möjligtvis vara så som Elliot (1997) menade
att varje individ har egna föreställningar och förväntningar på medier. Förtroendet för medier
kan grundas i att mediekonsumenter uppfattar som att någonting fattas och inte tillfredsställer
deras behov. Det kanske har något att göra med att den svenska offentliga debatten styrs eller
numera styrdes under lång tid av en mall där avvikande åsikter kring flykting- och
invandringspolitiken inte passade in och kom till tals, alltså det som menades med
åsiktskorridor (Holt, 2016a, s. 122-123). Det är viktigt att komma ihåg att enkäterna gjordes
och besvarades under året 2014 och det är innan den så kallade flyktingkrisen som har ägt
rum året efter och debatten i fråga har skiftat i en annan riktning sedan dess. Det vittnade de
flesta intervjupersoner om i Holts (2016s) studie, att det har skett en vändning i debatten under åren 2015-2016. Signifikansen i förtroendevariablerna försvinner dock när
”förtigningsvariabeln” lades till i nästkommande modellerna. Det indikerar på att
förtroendevariablerna enskilt inte är så inflytande.

Andra hypotesen behandlade personer som tycker att svenska medier inte berättar sanningen
om samhällsproblem förknippade med invandring är mer negativt inställda till att ta emot fler
flyktingar. Modeller 2-6 har tydligt visat det sambandet där ”förtigningsvariabeln” har knappt
ändrat sig när andra faktorer lades till respektive togs bort. Det indikerar på att den har en hög
förklaringsgrad. Det viktiga här är att det inte blir vilket förtroende som människorna har till
medierna som är avgörande, utan att medierna förtiger sanningar. Det är dock svårt att
förklara exakt vilka sanningar det handlar om eller vad är orsaken till det. Men möjligtvis kan
det vara så att uppfattningen om att medierna förtiger fakta och förvränger rapporteringen om
samhällsproblem kopplade till invandring av ideologiska skäl är mer utbrett än Holts (2016a)
intervjupersoner vittnar om. Det kan vara så att det är av den anledningen varför människor
söker sig till de alternativa medier och sajter (Harcup, 2016).

Den tredje och sista hypotesen handlade om personer som röstar på Sverigedemokraterna,
tycker att svenska medier inte berättar sanningen om samhällsproblem förknippade med
invandring och har lågt förtroende för svenska medier är sannolikt mer negativt inställda till
att ta emot fler flyktingar. Den här hypotesen kan delvis förkastas eftersom det som tidigare
nämnts, är det tydligen inte mediemisstron i sig som är det väsentliga, utan uppfattningen om
att medierna ”mörkar” sanningarna kopplade till invandring som är det viktiga. Men
partistödet och i synnerhet röstandet på Sverigedemokraterna i riksdagen har varit en stor
förklaring till varför en individ är negativ till att ta emot fler flyktingar. "

Nu har jag också läst den andra publikationen - och tro det eller ej . det saknas en vetenskaplig definition och avgränsning av begreppet åsiktskorridor.

Den första publikationen jag läste refererade ju till denna publikation så det är ... ja... samma smörja som utgör intervjumaterialet i bägge studierna.

HEOs begrepp som han definierade (ingen vetenskaplig eller vetenskapligt avgränsad definition) i bloggen är med i materialet och SDsvansens upprapning om varför de anser sig vara tyskade - intervjumaterialet uttryckte en besvikelse och kampvilja inte olikt den som 'man och nöjd' uttrycker då han kallar alla meningsmotståndare som dristar sig till att säga mot för kommunister mm..

"Någonstans i botten finns i alla berättelserna en motivation som är kopplad till en analys av det svenska offentliga samtalet som begränsat och styrt av en trång
”åsiktskorridor”.7
När de talar om en åsiktskorridor
så gäller det specifikt invandringsfrågor och frågor
som rör islam (ett par respondenter nämner även genus och HBTQ-frågor, samt klimatfrågan, men den
helt centrala frågan är den om invandring). Själva begreppet ”åsiktskorridor” används flitigt av så gott
som alla intervjupersoner. Ett återkommande tema i
berättelserna är olika former av försök att få artiklar,
insändare, inlägg eller genmälen publicerade i de etablerade medierna, eller i kommentarsfält. Efter att
upprepade gånger ha blivit refuserade, eller bortplockade från kommentarsfält har man vänt sig till
andra publiceringskanaler som bloggar eller att starta
egna tidningar. Sverige framhålls också som ett land
som skiljer sig från andra länder i detta avseende:
”Sverige är annorlunda och det är ju för att Sverige
har så väldigt extrem media. Som är så väldigt politiskt korrekt och väldigt trång korridor liksom, åsiktskorridor” (Vávra Suk).8

7) Av Henrik Ekengren Oscarsson definierat som ”den buffertzon där du
fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan behöva ta emot en
dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd” (Oscarsson, 2013).

8) Vávra Suk är chefredaktör och ansvarig utgivare för Nya Tider, som
främst ges ut i pappersform men även har material på nätet. Han var tidigare partisekreterare för Nationaldemokraterna och chefredaktör för
dess partiorgan Nationell Idag "

Det här är ju inga vetenskapliga definitioner eller avränsningar av begreppet 'åsiktskorridor'  - detta är en studie och en metastudie av andra studier där SDsvansen grinar över att de inte får sprida sin rasism utan att bli modererade eller motsagda.

Jag måste nog säga att jag har en annan syn än du har på vad som utgör vetenskap och vetenskapliga definitioner.

Jag säger inte att studiern inte är vetenskapliga - för det är de definitivt - de presenterar ett material där SDsvansen berättar att de tycker att det finns en åsiktskorridor. Ingen av SDsvansens företrädare har mer eller mindre akademisk trovärdighet än vilken random snubbe som helst - dvs du eller jag eller någon annan.

Så jag väntar på publikation efter publikation där begreppet är vetenskapligt definierat