Padirac

Thu 14 Jul 2022 14:45

23265 svar

Har du förtroende för regeringen?

Digestive skrev 2022-07-14 14:31:41 följande:

Jag är inte särskilt insatt utan reagerar på det som man brukar höra - troligen förenklat - hur mängder av pengar försvinner ner i ägarnas fickor. Så som Henrik Jönsson framställer det, ser det ut att röra sig om pengar som gör varken till eller från.

En sådan manöver har jag faktiskt inte tänkt på men då kan jag inte heller avgöra om en sådan manöver överhuvudtaget är möjlig.

Det senare känns som någonting som inte behöver vara ett driftformsproblem per se. Provar tidigare fråga åt ditt håll också:

Frågan är även om det är värt att minska antalet skolplatser i det här läget och vad det får för effekt på en del orter.

Hur motiverar man det här som en prioriterad fråga med tanke på allt som behöver fokus i dagsläget?

800 miljoner - hur många lärare är det i en vinstrivaned skola som i en inte liten omfattning saknar såväl lärare som behöriga lärare?

1000 lärare? gör det varken till eller från?

Sen tillkommer dolda vinster i de bolag inom koncernerna som får betalt för hyror och andra tjänster?

Padirac

Thu 14 Jul 2022 14:57

#22249

Digestive skrev 2022-07-14 14:45:51 följande:

Jag tror att han bollar med det som en del tar med sig ur enklare diskurser.

Partisk vet jag att vederbörande kan vara liksom han själv och sina åhörare (- med det sagt så är det inte givet att alla åhörare tar åt sig/hanterar det därefter). Mitt förtroende för Henrik Jönsson utgår inte från perfektion utan det bygger på att han är en människa som 1) försöker vara objektiv och ärlig men 2) med ett klassiskt liberalt perspektiv.

I övrigt så misstänker jag att han jobbar på material i det här ämnet och som släpps på lördag.

Ok. så du menar att Jönsson i det material du prestenterar inte återger hela diskussionen/debatten utan fokuserar på en liten oh förenkad bild och att det är någon sorts vinkel på det utifrån 'klassisk liberal' syn

Vad i den klassiskt liberala synen gör att det är objektivt och sakligt att utelämna stora del ar av den verkliga debatten och påstå saker som inte stämmer med det som faktiskt föreligger?

Padirac

Thu 14 Jul 2022 15:15

#22252

Digestive skrev 2022-07-14 15:07:24 följande:

1821 lärare om man enbart tittar på årslönen. Det är dock en meningslös tankefigur i ett land med stor lärarbrist och som beräknas sakna hela 65 000 lärare 2025 om trenden fortsätter.

Jag undrar om färre arbetsplatser liksom sämre utspridning på jobbtillfällen verkligen är rätt väg att gå i det här läget. Det känns som att sådana här större samhällsprojekt/förändringar som potentiellt skakar om hela trädet kan tas när läget är mer stabilt och när basala ting inom skolväsendet överhuvudtaget är på plats.

Istället för utdelning så kunde ju fler lärare och fler behöriga lärare abeta på desdss skolor, så någon fråga om 'färre arbetsplatser och sämre utrpridning av jobbtillfällen' kan jag inte förstå vad du får det till.

Du tror inte att det är glädjebetyg, lärarbrist och frånvaro av ämnesundervisning/undervisningstimmar och ej ändamålsenliga lokaler som är en del av dessa basala ting som måste komma på plats

det är många lärare som saknas i skolan, inte minst i den privata vinstdrivande skolan

Padirac

Thu 14 Jul 2022 16:49

#22257

Digestive skrev 2022-07-14 16:23:27 följande:

Det är inte vad utdelningen ska gå till - den är så att säga lönen till ägarna/utdelningen till aktieägarna. Vinsten däremot, bör återinvesteras i verksamheten så att den mår väl (och ska såklart inte mjölkas av i större utsträckning och på sådana vis som KillBill beskriver ovan).

Vi har alltså ett underskott på lärare. Det utbildas inte lärare i den takt som behövs för att fylla behoven, inte ens i närheten. Som sagt, 65 000 lärare beräknas saknas i Sverige 2025.

Läraryrket lockar inte och jag tvivlar på att sämre utspridning på arbetstillfällen gör det mer lockande. Om du inte vill arbeta som lärare redan idag, hade du plötsligt blivit motiverad om arbetstillfället dyker upp än längre bort från dit hem?

Enligt Lärarförbundet behövs det högre löner och minskad arbetsbelastning. Att begravas i pappersarbete bland stökiga elever och förväntas göra ett gott jobb som underbemannad - för 36 600/mån och med studielån efter en ~treårig högskoleutbildning - det lockar väldigt få och i dessa tider troligen färre (då levernet i sig kostar allt mer och mer därtill).

Ansökningarna till högskoleutbildningar har även sjunkit med 10% sen i fjol.

Jag tror inte att det är läge att röra runt allt för mycket på det här området. Börjar privata skolor att läggas ner så innebär det även att lärare förlorar ett jobb, ett jobb de möjligtvis trivdes med och absolut inget talar för att dessa lärare hux-flux skulle söka sig till en annan arbetsplats - i en redan missnöjd och oattraktiv branch. Att skola om sig med en lärarutbildning bakom sig är väldigt lätt.

I det här läget - menar inte att det måste vara såhär för alltid - är det nog viktigare att ge upp på toppen istället för att styra från den. Helt enkelt börja med att göra lärare nöjda och yrket attraktivt igen.

Utdelning är beroende av vinst i ett aktiebolag och om vinsten går till utdelning istället för de 1800 lärare du pratar om så saknas de 1800 lärarna som skulle tillföra mycket i de privata skolorna som saknar både lärare och behöriga lärare. Dessa lärare skulle minska arbetsbelatningen på de befintliga lärarna både i lektionssalarna (ja, nu ha ju inte alla skolor lektionssalar ens :-/) och ge lärarna möjlighet att arbeta med pedagogik och metodik i arbetslagen istället, någonting som gör lektionsarbetet både enklare och lättare enligt min egen erfarenhet.

blogg.ekonomi-bolaget.se/ekonomibloggen/n%C3%A4r-kan-du-tidigast-ta-utdelning-fr%C3%A5n-aktiebolag

"För ett aktiebolag är det ägarna som beslutar om utdelning på årsstämman. Vanligast är att det sker på ordinarie årsstämma, men det kan också hållas en extra bolagsstämma för detta.

Detta föregås av att styrelsen lämnar ett förslag om vinstdisposition, d v s hur vinsten ska fördelas, som bolagets ägare sedan beslutar om på årsstämman.

Ett måste i sitt förslag ta hänsyn till försiktighetsprincipen - dvs förslaget får inte medföra uppenbara risker för bolaget, t ex genom att försvaga likviditeten eller det egna kapitalet kraftigt. Här kan ni läsa mer om vad man bör ha i åtanke när det är dags att besluta om utdelning.

För att styrelsen ska kunna lämna ett förslag om vinstdisposition krävs att det finns en fastställd vinst att disponera.

Vinsten fastställs när årsbokslutet fastställs genom upprättad (och vid tillämpliga fall reviderad) årsredovisning"

Problemet är alltså att utdelning tar ekonomiska resurser från det som skall återinvesteras eller användas i verksamheten för att barnen ska få den utbildning de har rätt till, både i de privata och de publika skolorna.

Men Jönsson vill inte ens nyansera sina påståenden om var 'vänstern och media' utran drar till med att de thandlar om driftsformen - Jönsson är partisk och försöker förvilla i debatten.

Padirac

Thu 14 Jul 2022 17:12

#22260

Digestive skrev 2022-07-14 16:49:49 följande:

Jag är osäker på att den här åkern bör plöjas en runda till och i nuvarande läge. Att lägga den i träda, pyssla om den och låta den återfå näring känns som ett säkrare kort.

Visst bör man rätta till saker som fungerar dåligt, det vill säga se över ramarna för dessa verksamheter, man risker dock att skjuta sig i foten om det görs för mycket. Om någonting händer så att yrket blir än mer oattraktivt så kan vi (och väldigt snabbt) stå inför problem som pengar inte kan lösa.

Att vara försiktig och i första hand höja lönerna för lärarna i offentlig sektor skulle ge trippel effekt - 1) fler nöjda lärare i offentlig sektor, 2) den privata sektorn skulle behöva höja lönerna för att kunna konkurrera, det vill säga spendera mer pengar på själva verksamheten och 3) oseriösa verksamheter skulle tveka mer.

Du får även tänka på att verksamheter utan skattkistor påverkas av besluten som tas.

Verksamheter utan skattkistor kan inte ge utdelning.

En verksamhet utan skattkista var väl John Bauer skolan - genom ett upplägg men räntekostander till ägarna

www.expressen.se/nyheter/inloggad/agarna-blev-miljonarer--eleverna-allt-samre/

"Tedfors och de andra ägarna blev stormrika. 2006 ombildades skolbolaget genom ett komplicerat upplägg där ägarna sålde bolaget till sig själva. Köpeskillingen på 450 miljoner kronor finansierades med hjälp av ett banklån på 250 miljoner kronor. Resterande 200 miljoner kronor blev det nya bolaget skyldigt ägarna. På så sätt kunde det nya bolaget betala ränta till ägarna själva, kostnader som betalades med elevernas skolpeng. Bara 2007 gick 30 miljoner kronor till räntor.

- När skolan blev en affärsverksamhet som man köpte och sålde kom det andra effekter med det, till exempel att man belånade bolagen så att det uppstod räntekostnader som skolpengen skulle betala, säger Kristina Lagerström som tillsammans med Johan Zachrisson Winberg ligger bakom granskningen.

...

Delar av skolpengen gick rakt ned i ägarnas fickor. John Bauerskolorna gav över 100 miljoner kronor i vinst bara fram till 2006, och SVT:s granskning visar att Rune Tedfors kan ha tjänat runt 150 miljoner kronor på skolorna.

När det danska riskkapitalbolaget Axcel köper John Bauer-koncernen 2008 uppgår prislappen till 675 miljoner kronor, enligt SVT:s granskning.

Axcel skriver under avtalet med övertygelsen om att ha gjort en god affär. En avkastning på runt två gånger pengarna är önskvärd, förklarar riskkapitalbolagets företrädare i SVT:s dokumentär "Skolfesten".

...

När det stod klart att skolkoncernen var utom räddning och väntade konkurs var det fler än Pär Lindberg som ville prata. I SVT:s dokumentär vittnar en annan lärare, arbetsledaren Agneta Holmberg, om hur resurserna försämrades på bekostnad av höga avkastningskrav och räntekostnader.

- Det blev snålare, det vill jag nog säga. Det var sällan budget fick hålla hela året ut, den kapades någonstans på vägen, säger hon.

Snart stod skolan, som tidigare prisats i affärspressen, utom räddning. Marknaden var hårdare, eleverna färre och skolorna fler. Skolans dåliga rykte gjorde den nästintill uträknad i konkurrensen. Pengarna fanns hos de tidigare ägarna, men inte i skolverksamheten.

...

"Dagens elever och föräldrar är kritiska och kvalitetsmedvetna, och skolor som inte håller måttet väljs bort. Därför menar jag att John Bauers exempel visar att friskolesystemet fungerar", skrev Anders Hultin på DN Debatt i samband med konkursen."

När marknaden räknat ut JB så står ägarna kvar med stora vinster och elever står utan behörighet och kunskaper eller med glädjebetyg,

Allt kan inte marknadiseras - det är barnens utbildning och möjlighet till att förverkliga sin framtid det handlar om.

Padirac

Thu 14 Jul 2022 18:56

#22265

Digestive skrev 2022-07-14 18:24:06 följande:

Jag tolkade det inte så bokstavligt, jag tror helt enkelt inte att friskolor i regel täljer guld.

Engelska Skolan och Academedia har sammanlagt 113 friskor och John Bauer-koncernerna hade 36 stycken.

Jag vet inte vad dessa exempel säger om resterande 1139 friskolor. Vet du?

Uf, batteriet börjar säga ifrån.

Alla friskolor är ju inte företag med utdelning av 800 miljoner eller lön till 1800 lärare som du skriver summan.

Det finns en del fria skolor som har svårt att få ihop budgetar och personaltäckning utan utdelning, räntesnurror, koncernöverföringar och dyra avtal med moderbolag.

Varför ska detta premieras före lärare, lektioner och riktiga betyg för elever som behöver resursstarka skolor?

Padirac

Thu 14 Jul 2022 20:22

#22269

Digestive skrev 2022-07-14 20:07:44 följande:

800 miljoner är samtliga utdelningar för friskolor som drivs som aktiebolag. 76% av friskolornas elever går i en sådan skola.

Det enda jag säger är att det inte känns lägligt att ideologiskt ploga om åkern en gång till i dagsläget. Vilket även gäller mina egna tankar och idéer. Basala saker som att göra läraryrket mer attraktivt, mindre stök i skolorna och så vidare är långt mycket viktigare just nu.

Tror du att driftformer spelar någon större roll om det fattas 65 000 lärare i Sverige om 2,5 år? Att frigöra mer resurser - på det ena eller det andra viset - spelar mindre roll när vi inte kan köpa examinerade lärare som vi köper lagervaror.

Säger du att det nu inte är lägligt att ta bort vinstdriva skolor som saknar lärare och inte ger barnen lektioner de har rätt till?

Tycker du att det någon gång är lägligt att göra det?

Pratet om driftsformen är en skendebatt som döljer de verkliga problemen med marknadsskolan.

Marknad i form av skolval är en sak, marknad i form av att skolor rationaliserar bort lärare, lokaler, lektioner och cherrypickar elever som behöver mindre stöd men kräver samma ersättning som de skolor som tar det större ansvaret och dessutom gör detta med våra skattepengar är det verkliga ideologiska experimentet som skapar problem som ingen vill ha - även om friskolekoncernerna gärna vill ha skattepengarna.

marknad när det är som sämt och inte är tillräkligt reglerad - det är den marknadsskolan som skapar problem som M, KD och SD själva gnäller om.

Padirac

Thu 14 Jul 2022 20:57

#22271

Digestive skrev 2022-07-14 20:42:32 följande:

Jodå, undermålig skolor kan gott gå.

Vad vill du se hända på det här området just nu?

Avskaffa marknadsskolan

Bryt skolsegregationen

Avskaffa Björklunds flumskola

Titta på Finlands skolsystem och hur de hanterar barn som behöver mer stöd

Stärk personalsituationen på skolorna

Ge lärararna möjlighet att undervisa

Ge lärare möjlighet till mer fortbildning och utveckling.

Padirac

Fri 15 Jul 2022 12:04

#22277

Digestive skrev 2022-07-15 01:06:20 följande:

Så drygt 80 000 elever och knappt 20 000 lärare ska bara maka på sig och börja på ett nytt blad? Ett helt Södertälje som alltså ska finna sig i en ny tillvaro, en ny klass, ny kollegor, ny arbetsplats, kanske flytta till en annan ort och ställa om sig efter direktiv?

Jag tror inte att en sådan omställning blir lika smidig som att blanda en kortlek.

2018 behövde man 0,05 poäng på högskoleprovet för att kvala in på lärarutbildningen och kortast utbildning ligger på 1,5 år. Det kanske ligger i linje med fortbildning men inte direkt utveckling. Även idag ligger poängen kvar på 0,05 för att bli ämneslärare i historia och samhällskunskap på gymnasienivå.

Menar du essentiellt att det borde bli lättare att utbilda sig till lärare eller är det främst en total omställning av ett 40-årigt skollandskap som ska lösa problemen?

Drygt 8000 tar lärarexamen om året och vi behöver 65 000 fler lärare fram till året 2025 (om 2,5 år) för att täcka behoven som Lärarförbundet larmar om. Hur ska det på riktigt gå till?

Jag tror att vägen framåt är att kanta den med vart enda rosenblad vi har råd med och inte alls börja styra och ställa från toppen av Olympus, igen. Det finns tid för ideologiska strykjärn men ingenting som jag ser pekar på att den tiden är här och nu.

Vad får du allt från?

Vem har sagt att elever och lärare ska packa och flytta och byta ort? Jag tror det är du som nu blandar bort korten. Det är fler frågor och att hantera marknadsskolans misslyckande och konsekvenser är en del av det som behöver göras.

Skolor kan drivas vidare med nya huvudmän, om det är det publika eller om det är andra aktörer som inte stoppar pengar motsvarande '1800 lärare' i fickan är inte alls klart, det finns mpnga sätt att lösa det på. Att kommamemd påståendet att 80000 elever och 37000 lärare måste maka på sig och byta blad, ort, kamrater, kollegor är ett sätt att glida på argumenten - vilka nya argument hittar du om detta argument inte håller för att försvara marknadsskolans misslyckande.

slippery slope kallas argumentationen du anför

Padirac

Fri 15 Jul 2022 19:49

#22280

Snake skrev 2022-07-15 18:37:07 följande:

Eeeh....så fort du får lite mothugg, så är det ohederligt uppförande och slippery slope å fan och hans fru, moster mm mm.
Det är inte vackert å skåda, Padirac!

Inte vackert alls.

Ja, Beauty is in the eye of the beholder som det sägs - och Plissken är väl enögd!

Det är som jag ser det inte bara argument som får bemötas utan också argumentationsmetoder . men det är visst fult säger du. Är det långt till att du skall säga att debatterande är att förbjuda andras åsikter? Fundera på var slippery slope finns där

Så när argumentet att inte tillåta vinstutdelning eller avskaffande av vinstutdelning glider iväg till att implicera 80 000 barn och 37 lärare ska rycka upp med rötterna från kamrater, kollegor och bostadsort är det en typ av argumentation som kallas 'slippery slope' - den typen av argument kallas för ohederlig argumentation då den drar växlar på den ursprungliga framställan som det inte finns belägg för i någon mening,

"In a slippery slope argument, a course of action is rejected because, with little or no evidence, one insists that it will lead to a chain reaction resulting in an undesirable end or ends. The slippery slope involves an acceptance of a succession of events without direct evidence that this course of events will happen"

Jag tror att Plissken mer cyniskt skulle konstaterat att det handlar om omtanke om de egna pengarna och inget annat överhuvudtaget,

sv.wikipedia.org/wiki/Argumentationsfel

sv.wikipedia.org/wiki/Argument_(retorik)

Har du förtroende för regeringen?

INNEHÅLL