Oktoberbebisar 2015

Bebisar är helt enkelt olika. Sedan kan folk minnas fel, kanske behövde de ändå stoppa in nappen eller ge välling/vatten/ersättning/amning, men minns det inte längre.

Med första var jag jättestressad på första tandläkarbesöket då vi inte lyckats sluta med nattamaten. Amningen gav jag upp strax innan året och då minskade nog uppvaken på natten annars körde hon med 1-3 timmars mellanrum, tätare ju närmre morgonen man kom. Hon går dock upp och kissar och dricker vatten minst en gång på natten och hon är 5 år nu. Lillasyster sover som en stock från ca 20.30- 6/7 när syrran inte är tyst längre.

Andra sov bättre redan tidigt även om hon var nattuggla ett tag. Lilleman äter mer i perioder gång på gång. Jag tror han behöver extra mycket närhet då utvecklingen går i rasande takt just nu. Han tjattrar en massa, väldigt mycket mam-mam, fräser lite papp-papp. När vi har varit iväg har han fått ligga en stund hos mig.

På Liseberg satt han omväxlande i vagnen och selen och det kändes som dagen flöt på. Likaså kunde vem som bära honom på kalaset, men ner på golvet själv vill han inte. Även idag har han varit ursur så fort jag satt ner honom oavsett var inomhus. Något frustrerande när man har behov att bära ner tvätten till tvättstugan o s v.

Andra tösen ammade massor på kvällen någon gång vid den här tiden, så hon fick börja äta välling inför natten och slutade amma helt på eget initiativ någon gång mellan 8 och 10 månader. Lilleman är en tuttnisse, så idag har han nog ammat 3 gånger i natt, 3 gånger till och med lunchen och ett gäng gånger i eftermiddag och än är inte dygnet över ... men det är rätt okej. Hellre att han får i sig vätska i värmen och med förkylning i kroppen. Nattamningen får bort tills jag börjar jobba efter hans ettårsdag.

Det är bara att härda ut. Antingen får man trötta ut dem genom att lägga ner dem gång på gång och stå ut med gråt eller också sätter du dig och läser en bok eller liknande och låter honom leka sig trött i sängen, då du ändå är ointresserad.  Min andra fick somna ensam i rummet. Hon hade lite leksaker i sängen att pyssla med och till slut kröp hon ihop och somnade. Blev hon för ledsen fick jag ta upp henne. Räkna med att ni kommer ha den här fasen ett tag framöver. Min första hittade jag gungandes i krypställning på nätterna och vi hade också bekymmer med att de tränade att ställa sig upp när de väl kunde. Nackdelen var ju att när tröttheten tog ut sin rätt ramlade hon oftare och törnade emot spjälorna och blev ledsen.

 Än så länge är Viktor tydlig. När snuttefilten får ligga kvar över ansiktet och han vrider sig åt sidan är det sovdags, annars drar han bort den och börjar skrika för att bli upplyft. Många gånger somnar han dock vid amning. Än kan han inte resa sig eller krypa på riktigt så våra strider kommer väl.

Vi har bett om barnvakt i början på augusti. Vi behöver åka senast 18 och vet inte riktigt när vi är hemma från svägerskans 40-årsfest. Målet är att det ska fungera med välling innan dess. Det blir mormor som får hantera läget. I dagsläget somnar han ju ibland inte före halv 12. I värsta fall får vi åka hem tidigt, dock ca 1 timmes resa.

Värre känns att vara borta 2 dagar någon gång under hösten för en operation, även om pappan har honom. Det är ju alltid lite läskigt med operationer och denna görs för säkerhets skull då jag har en cellförändring, så halva sköldkörteln behöver tas bort. Vi får väl se hur barnen reagerar på om jag blir hes.

Ja, nu har väl lilleman äntligen somnat här. Han kör tills att han är så gnällig att han kan stupa. Att resa sig mot allt är hans senaste utmaning, dock fastnar han ju på knä då han har en fot fram och en bakom sig, så det är lite frustrerat, för att inte tala om när han hamnar på mage eller ramlar baklänges. Alla gångerna hinner man ju inte fram. Att vända sig själv tycker han är högst överskattat, så det gör han inte. Sedan kan han få för sig att sitta och slå sig själv i huvudet upprepade gånger eller banka handen eller någon leksak i vad han kommer åt.

Ikväll fick han testa första vällingslurken. Sambon fick testa, men blev mest frustrerad då pojken inte förstår hur man använder nappflaska, sedan verkade allt komma upp ändå. Pipmuggen gick det lite bättre i, men just nu vill han ju hålla allt själv, men har inte lärt sig rätt vinkel för att kunna dricka, så det blir lite stridande. Jag hoppas att vällingen ska kunna göra att han sover några timmar längre i stöten på nätterna.

Ja, här hittade jag tredje idag. Inatt var hemsk, han vaknade vid 2, 4, 6 och 7, sedan sov han till halv nio, men då var jag ju redan uppe. Att knappt få sova 2 timmar i stöten tär på psyket. Jag hoppas snuvan går över och att han kan få mer ro i kroppen. Det är ju svårt att veta om det beror på brist på närhet/trygghet eller mat, tänder eller snuva.  En gång brukar han somna om i min säng.

Rutinen har vi inte fått in än, men min avsikt är ju att åtminstone borsta på morgonen när jag gör det på de andra två. Medan de andra borstar tänderna sitter han i gåstolen i hallen, så jag brukar passa på där. Han gapar rätt bra, kanske är det skönt om det kliar i tandköttet.

Efter morgongröten är det ju så självklart, på kvällen svårare då man aldrig vet vilken som är sista amningen inför natten. Lillemans rutiner är helt upp och ner ...

Här blir Viktor 9 månader imorgon, shit vad tiden går fort. Jag längtar inte alls efter att börja jobba om 3 månader med våra pissiga nätter. Igår hade han invägning på 9270 g och 71,4 cm, så han är ganska normal, däremot växer huvudet så det knakar. Han har redan 47,2 cm, men han brås väl på sin far ... Sedan har vi ingen kontroll förrän vid 1 år.

Idag fick han sitta en sväng i spjälsängen och kom upp på fötter för första gången. Det är tur han inte lärt sig sätta sig upp från liggande än ... men snarast måste vi väl tyvärr sänka spjälsängen. Det är inget jag ser fram emot när han vaknar på natten och skriker och vägrar hjälpa till utan ligger som en död fisk. Likaså får jag ju oftast lägga ner honom sovandes från min säng, det lär inte heller bli bekvämt ...

För övrigt har min äldsta gjort sin sista dag som förskolebarn, det kändes lite vemodigt att säga hej då till hennes fröknar idag, en av dem skolade in henne och har nu haft henne en sista vända igen, så hon har ju kunnat se att det hänt mycket på vägen. Så nu väntar ett intensivt sommarlov med risk för mycket småkonflikter. Fast idag lyckades de sysselsätta sig med var sitt pussel en stund, så det var lugnt och skönt.

Nä, formen här är inget att skryta om. Jag vet inte vad som hände för några veckor sedan, men det kändes som magen svällde i värmen. Vikten är relativt konstant. Hungrig är jag nästan jämt, men det beror väl till viss del på att han äter så mycket på nätterna. På dagarna har han inte tid utan tuttar och släpper hela tiden utöver 2 mål gröt och 2 mål mat.

Tyvärr kan jag nog inte skylla på ämnesomsättningen och sköldkörteln heller, utan mer att gottegrisen är i farten för att orka vara vaken 16 timmar i sträck och väckas 4 rejäla gånger plus 5-6 till av skrik under resten av timmarna. Träna har jag tänkt på, men kroppen blir aldrig utvilad på den lilla sömn jag får.

I övrigt väntar jag på operation för att ta bort halva sköldkörteln för säkerhets skull i höst med tanke på de oklara cellerna i den knöl jag har. 

Det kanske blir skönt att jobba när jag väl kommer in i det, men just nu känns jobbsjälvförtroendet i botten och jag vet inte vad jag blir satt på för typ av tjänst. Det vore skönt att gå lite mer som resurs, så man inte är så oumbärlig vid vab.

Jösses, vad verbal hon är! Här är det mest mammammamma och ibland blir det mammampap typ. Någon pommes har testats här med.