Oktoberbebisar 2015

Men det beror ju på barnet. Har ni ett barn som sover två timmar i vagn eller lugnt sitter/ligger och leker är det ju lättare med det mesta. Har man som vi en suris som inte vill sitta/ligga still så är det svårare.

Viktor är förkyld igen, men annars mår vi väl bra fysiskt. Min pappa trippelbypassopererades för 5,5 veckor sedan och har nu kört race på 5 km med rullator. Äldsta tösen har varit på öppet hus i förskoleklassen och regredierade till samma beteende som hon hade vid knappt 1,5 år när hon bytte förskola och inte ville lämna mammas knä, nu hade vi tänjt gummibandet till strax bredvid. Leka med de andra barnen ville hon inte, hon skulle bara vara med mamma och Viktor.

För Viktors del händer väl en del, men inte i så rasande fart på gott och ont. Sitta upp är fortfarande kul och han älskar att köra med sin ratt. När han blir trött lägger han sig ner och tycker efter en stund att livet är skit. Jag tror att han är för klumpig för att orka trycka upp sig på knä. Visst kan han ligga på händerna, men mest kör han sälstil eller ser ut som en banan. Tålamodet är uselt. Av misstag lyckades han vända från mage till rygg och höll på att bli jätterädd och ledsen häromdagen, men det lyckades vi skoja bort. Annars pendlar han mellan knät, matstolen, gåstolen, golvet och babysittern när vi är hemma, så på ett sätt vore det skönt om han kunde röra sig lite mer så han vore nöjdare liggandes. De andra kröp vid 8 månader och reste sig på åtminstone knä.

Han älskar att banka på saker och sparka i spjälorna. Tappa/slänga saker är också en hit. Han försöker få ordning på gripandet, men ibland sitter händerna "fast" i varandra, men han kan byta hand. Idag fick han en smörgåsstav med smör, innan har han bara fått smörgåsrån med leverpastej. Ja, igår fuskade vi och han fick två pommes vi värmt hemma, som han glatt smaskade i sig. På matfronten har inte hänt så mycket då han verkligen tar i när han bajsar, så det är gröt med katrinplommon och vatten till frukost. Till lunch och middag försöker vi köra mer hemlagad mat. Han får mest broccoli för magen och sötpotatis med eller utan köttfärs. Sedan kör vi på köpt persika på burk eller hemlagat med äpple, päron och kiwi för magens skull. Det känns som att det går åt en massa mat, ca 1-2 dl mat och minst lika mycket frukt om dagen, så det är svårt att ligga i fas. Den hemlagade maten ser ju inte riktigt lika äcklig ut. Sedan ammas han fortfarande kanske 2 mellanmål, flera kvällsmål och ett nattmål. 

Är det fler bebisar som inte vänder sig särskilt ofta?

Här tycker jag synd om Viktor då det är varmt både ute och inne, då han nu åkt på feber. Han hade nästan 38 igår vid läggdags och vaknade med 40 grader i natt. Jag försökte få lite koll på om det var okej med så hög feber, men trots plats nummer 3 vid 23.00 hade jag ännu inte kommit fram 1 timma och 40 minuter senare då jag gav upp. Ringde vid 5 och de tyckte han borde kollas upp, men bumm trodde bara det var virus och att vi får räkna med feber i 3-4 dagar. Lite extra nojig var jag då vi träffade en kusin i söndags och inte visste om att han troligen hade halsfluss eller körtelfeber. Igår vägrade han amma helt på ena brösten, så jag hade lagom kul med begynnande mjölkstockning tills jag hann trycka ut lite och ge i flaska, som faktiskt fungerade, annars avänder han pipmugg. Så Viktor har mest velat vara i selen idag. Det var också det enda som dög innan han somnade om efter en ny supp i natt. Dålig tajming då sambon varit borta på jobb över natten och vi har 3-åringens två kalas i helgen att fixa med ... Så idag är jag minst sagt mör.

I lördags hade Viktor lärt sig klappa händerna, imorgon är han 8 månader. Idag la han en rejäl bajsblöja innan vi gick upp på morgonen. När jag kom tillbaks efter toabesöket fick jag en applåd. Så gulligt.

Annars är separationsångest stor, i synnerhet efter igår när vi hade kalas och han fick vandra runt medan vi bar ner fikat. Så idag hade jag två gnälliga barn på morgonen och gråter den ena, gråter Viktor också och jag står där och funderar på vem jag ska trösta först. De andra barnen minns jag inte som lika lättpåverkade av andras gråt.

Jag kan inte påstå att jag minns att separationsfasen var så jobbig heller, så den satt några bestående minnen hos mig. Viktor har varit hemma för mycket med mig, säger pappan. Sonen gillar ju inte att man säger nää med mörk röst heller, då blir han jätteledsen. I övrigt börjar han ta sig fram sittandes på rumpan genom att böja sig fram efter saker. Att hamna på mage (av misstag) är bara okej en stund, sedan skriker han som han vore övergiven.

Idag hittade jag två vassa kanter i munnen, så nu har de två första tänderna nere brutit igenom. Vi har inte märkt något särskilt mer än att han verkar föredra mindre varma saker. Kall fruktpuré har varit poppis länge. När vi har burkmat med frukt gnäller han, om det beror på innehållet eller den fina bilden på burken vet jag inte, annars river vi ju bort etiketterna så burkarna ser tråkiga ut.

Ikväll har han börjat träna på att resa sig, men det är lite knöligt när han sitter med ett ben framåt och ett bakåt. Det är lite tungt att dra sig upp fortfarande, men det känns som att han har lyckats innan tröttheten tog över. Annars tar han sig runt på golvet i vardagsrummet. Det känns som att han har en diameter på ca 1,5 meter plötsligt. Han har ingen enhetlig teknik, utan vrider sig runt sittande och böjer sig framåt så rumpan lättar något. Sedan hjälper det lite på mage eller rygg också, även om det mest gör honom förbannad. Återstår att se om han lär sig krypa eller blir rumphasare.

De är inte hemska, men lite sämre än vanligt. Innan sov han oftast för att amma först vid 4 och jag var piggare. Nu känner han för det både vid ca 1-2 och 6, därefter är det inte självklart att han somnar om. Varje gång han vaknar är han skitsur och skriker, så jag vaknar med ett ryck. Jag är också rätt trött nu, så jag lyckades nog sova middag ikväll i 2 timmar. 

Hos Viktor händer en massa just nu både motoriskt och verbalt, så jag antar att det bidrar. Han har lärt sig förflytta sig ca 2 meter, mestadels på rumpa, men blir sur på rygg eller mage där han hamnar ibland. Han börjar försöka resa sig. Ikväll höll sambon honom i händerna och gick från vardagsrummet genom hallen till köket. Viktor var alldeles själaglad.

Vid maten vill han ha en egen sked att bita på. Han började säga ha, ha, ha idag, det lät för kul. Sedan klappar han händerna. Andra ljud är nä och något som låter som mamma. Igår lät det som han sa städa, när vi tjatade om det till barnen. Däremot har det blivit mycket bättre med separationsångesten och han skriker inte längre för minsta lilla jag går ifrån honom, men det händer ibland.

Så ja, det är mycket troligt att utvecklingen påverkar sömnen, de får ju en massa nya intryck nu. Min äldsta låg i krypställning och övade på nätterna att gunga fram och tillbaka en period.

Jag har fått lägga Viktor i min säng för att få honom att somna om vissa gånger framåt morgonkvisten. Jag vägrar göra morgon före halv 7 i alla fall. Han somnar oftast runt 22.20.

Ja, jag skrev ju häromdagen. Bara för det fick vi en skitnatt känns det som och han var vaken mellan halv fem och halv sex, somnade och sov en kvart. Suck! Jag lyckades dessutom att välja att amma på fel bröst, så jag fick begynnande mjölkstockning, så jag var rätt mör. När han väl somnade om var jag inte lagom trött ...

I natt sov han tack och lov bättre. Nu har han precis somnat, så får se hur natten blir.

Viktors sömn är som sagt oregelbunden och extra mycket nu när vi har simskola helt fel tid. På vardagarna somnar han kanske på väg till förskolan vid 9. När vagnen stannar vaknar han, sedan somnar han om. Vid 10.20 går vi in på badhuset och då har jag fått ta honom i selen och han vaknar. Ibland sover han en stund på väg till förskolan eller på väg hem så det blir väldigt snuttigt.

Ja, Viktor gillar också att gå så, men för att själv kunna behöver de ju oftast lära sig resa sig först för att gå ut med möbler och sedan våga släppa för att få egen balans. Mina barn har rest sig på knä på 8-månadersdagen förutom Viktor som vill, men inte kan. Han sitter ofta med ett ben framåt och ett ben bakåt när han ska resa sig. Sedan har de kunnat gå minst 10 steg vid 10,5-11 månaders ålder med rätt bra balans. De första stegen är ju svåra att bedöma när de sker då de mer eller mindre faller från den ene till den andre. Däremot kan han ju sätta sig upp från krypställning utan problem (med ett ben under sig).

Ni har inte en soffa han kan sova i eller skaffa en uppblåsbar hög madrass att sova på. Extra madrassen går ju använda till gäster senare också och lättare att flytta vid behov.

Här sover sambon i soffan sedan andra barnet föddes då han väckte mig när han gick och la sig sent, så jag fick vakna flera extra gånger, då han oftast tömmer (stomi)påsen någon gång på natten också. Flyttat ut från föräldrasovrummet gör barnet först vid 2-2,5 år när syskon varit på g. Så det har jag ingen panik för, däremot kunde lilleman gärna sova lite längre nätter och amma färre gånger.

Några matallergier har vi inte, men däremot en kille som lätt bajsar väldigt kompakt. Vi har också dilemmat att han nästan alltid bajsar i matstolen och tar i för kung och fosterland, så han blir knallröd. Därför är jag också nojig med maten då storasyster har bekymmer med förstoppning.

I Viktors fall undviker jag att ge morötter, majs och banan och försöker ge mer lösande som päron, kiwi och persika, tyvärr är det ju hopplöst med burkarna som alltid innehåller morötter.

I helgen har det gått bakåt med maten, sedan i söndags då vi var på Liseberg. Efter två dagar på köttfärssås och spaghetti fick han testa en 8-månadersburk med Thaiwok. Den var ingen hit och till slut hade han munnen full så jag fick rensa, han saknade nog den såsiga konsistensen. Efter det har i princip bara frukten funkat.

Natten till i måndags fick han bekymmer med andningen och pep på inandningen så jag blev lite smått nervös, så vi fick hålla oss upprätt en sväng vid fönstret och en stund testade vi med varmvatten i duschen. Lite jobbigt att inte vara hemma då vi inte tog med syrrornas mediciner för luftrören. Till slut var han trött och stupade vid tutten, så han fick ligga uppallrad igen.
Idag har han nog knappt ätit en halv portion gröt på morgonen och det var knappt det dög med katrinplommon. Han skriker och spänner sig som ett streck så fort jag försökt sätta honom i matstolen, så det har blivit mer amning. Ikväll gick lite köttfärssås på burk ner, annars har han levt på frukt. Sambon lyckades dock med gröten så jag hoppas på en bättre natt.

De senaste nätterna har han ätit tre gånger mellan 23.30 och 7.30, så jag är rätt trött då vi varit iväg torsdag till måndag förmiddag. Hos kusinen blev han jätterädd och började skrika när hon skrek strax innan midnatt. Inte så kul när vi behövde sova. Så det är skönt att vara hemma i alla fall. På 3-åringen tog det också på krafterna så hon sov middag på nästan 4 timmar igår.