Oktoberbebisar 2015

Här älskar vi klämmisar! Nils tycker om att äta själv och vi tycker om en nöjd bebis :) Jag gick in och beställde Smoothpack så fort jag hade läst ditt inlägg. Nu kostade den bara 99 kronor dessutom, så det var inget att orda om direkt.

Tack för tipset!

Vi har haft en period med riktigt jobbiga nätter, men det verkar vara över nu som tur är. Det var aldrig så illa att han vaknade och skulle vara vaken, men det var mycket mardrömmar och tårar :( Han kunde även få för sig att vara pigg klockan 04, men allt gick över/lugnade ner sig när han lärde sig krypa. Kan det vara nåt sånt? Att det händer en massa i huvudet och det är jobbigt att bearbeta allt?

Nils har en tendens att hamna på mage när han sover och ibland kan han fortsätta sova så, men har vi otur så tycker han att det är jobbigt och gnäller tills någon av oss vänder på honom (för det vägrar han göra själv).

Nils kan numera krypa, resa sig mot möbler och säga mamma (eller åtminstone nåt som låter som det). Det har gått i en rasande fart de senaste veckorna! För bara en månad sedan så kunde vi lägga honom på golvet och han lekte snällt med sina leksaker, nu måste vi övervakar hela tiden. Han har även kommit in i en mamma-period (tror vi iaf) och det är bara jag som duger. Detta trots att vi har varit hemma båda två sedan slutet av april. Mysigt på ett sätt, frustrerande på ett annat.

Sömnen går fortfarande helt okej. Dagtid sover han helst i vagnen, men ibland går det bra att sova i babynestet i soffan. Nattetid sover han fortfarande från ca 19 till 05/06 nån gång. De senaste kvällarna har dock krånglat då han, efter nattning, har rest sig upp och står och hoppar i sängen tills någon kommer in. Och sen upprepas proceduren några gånger. Förhoppningsvis lugnar det sig snart eftersom han var likadan när han höll på att lära sig krypa.

På matfronten känns det tyvärr som att vi går bakåt. Numera ratas all "riktig" mat och flaska och fruktpuréer är det enda han vill ha. Kanske är det tänder på gång, vad vet jag. Vi försöker ta det lugnt och låter honom smaka på vår mat och plocka lite själv medan vi äter, och sen får han ersättning efteråt. Huvudsaken är ju ändå ATT han äter, inte VAD han äter.

Just nu är han nog i en tillväxtperiod, de senaste dagarna har han bara velat äta och sova, så det blir en hel del flaskor (för han vill ju äta typ varannan timme) och en hel del rullande av vagn. Det går ju förvisso helt okej så länge det är skönt att vara på balkongen.

Nils slutade med nattmål när han var 5-6 månader, och innan dess åt han bara en gång runt 03. Två uppvak har han nog inte haft sedan han var typ 3 månader.

Oftast sover han 19-0530/06, men de senaste nätterna har han fått för sig att somna en timme senare och vakna en halvtimme tidigare, till mammas och pappas förtret -_-

En ångestfundering: hur har ni tänkt kring eget rum? Det börjar bli aktuellt för oss nu, då sambon kommer jobba många tidiga morgnar i juli och hans väckning stör Nils. Jag är långt ifrån redo för detta, men om det får Nils att sova bättre så är det så klart positivt. Jag har märkt att han ibland kan störas av att vi är i rummet när han sover, men samtidigt är jag så nojig över att inte höra honom förrän han faktiskt gråter :S

Ja, jag har tänkt åt det hållet med men vi har bara vår säng och spjälsängen (och en vagga, men den är lite väl liten) så det skulle bli rätt dyrt att göra så.

Jag ska prata lite med mina föräldrar också, tydligen flyttade jag till eget rum när jag var bara 5 månader så de har nog nåt tips.

Vi har en babywatch, och den kommer jag så klart använda, men den är inte fullt pålitlig då föräldraenheten kan få för sig att stänga av sig själv...

Vad skönt för er! Egentligen vet jag att det bara är onödigt att oroa sig, det är ju bara att testa och se hur det går. I värsta fall får han väl flytta tillbaks till vårt rum bara.

Nils vill också ha mörkt och tyst, det händer rätt ofta att han vaknar till lite när vi går och lägger oss.

Vi har babymonitor och rummen ligger vägg-i-vägg så det borde inte vara någon fara. När han väl sover så sover han och om vi inte stör så kanske mardrömmarna lugnar sig.

Usch. Nu ligger jag på sovrumsgolvet och håller på att bli galen! Nattningarna brukade gå så himla smidigt på typ 10 minuter, men den senaste tiden så ska han envisas med att ställa sig upp. Det spelar ingen roll hur trött han är, så fort vi lägger honom så tar han tag i spjälorna och reser sig upp. Hur länge ska detta pågå?! Jag är helt slut efter en kväll med nattningar som tar uppåt en timme och innehåller en hel del gråt (mest från Nils men lite från mig med)!

Är det någon mer som har/har haft samma problem? Finns det något ljus i nattningstunneln?

Woohoo! I kväll testade jag nåt nytt. Nils fick sin kvällsflaska i sängen och när han var mätt (men inte somnade) så tog jag upp honom för en godnattkram, sedan gav jag napp och snutte och höll en stödande hand på hans höft för att han inte skulle kunna snurra runt och ställa sig upp och efter lite klappande och smekande på huvud och rygg så somnade han. Och allt tog bara en kvart! När jag kom ut sa sambon "oj, vad du ser lycklig ut" :D

Visst, en kväll är ingen kväll, men detta var en enorm skillnad mot de senaste veckornas nattningar! Jag får testa igen i morgon för att se om det inte bara var en engångsföreteelse.

Vi har haft barnvakt ett par gånger. Den ena gången var det bara över kvällen (typ samma tider som du skrev) och då var sambons mamma hemma hos oss och nattade, andra gången spenderade Nils natten hos min pappa och hans fru. Båda gångerna gick relativt bra ändå, men senast hade det varit en del tårar vid nattningen. Jag tycker att huvudsaken är att det är någon han trivs med och känner sig trygg med, och både farmor och morfar är såna människor.

Ska ni ha barnvakt hemma hos er? Jag tror att det är lättare, då får han iaf sova i sin egna säng. Det är ju alltid tryggare hemma :)

Nattningen var lite jobbigare i dag, men det tog iaf bara 20 minuter. Han var ganska mammig under eftermiddagen och behövde min närhet. Förmodligen för att jag var upptagen med att städa och han bara fick hänga med pappa ett tag. Hur som helst så slutade nattningen med att jag vaggade honom till sömns (vilket jag vill kunna sluta med, han blir inte direkt lättare).