Anonym (MA v 13) skrev 2015-09-09 22:20:49 följande:
Jo jag var själv orolig över om det kan ha varit för höga tsh värden hos mig som orsakade förra mf:et då både mamma och moster har hypotyreos. Ringde min BM för nån vecka sen för att fråga vad jag hade för värden förra graviditeten (lämnar blodprov varje graviditet pga ärftligheten men hon brukar bara säga att "allt ser okej ut") och fick till svar att det låg på 0,8 så jag kunde släppa den tanken iaf och sluta oroa mig över det. Det är lite jobbigt att inte veta varför fostret dog, man spekulerar så mycket och oroar sig därför in i nästa graviditet... Så på så sätt är det ju skönt för dig att du troligtvis vet orsaken och kan åtgärda den men så fruktansvärt hemskt att du behövde gå igenom det två gånger (!) innan diagnos :( det är just sådant man är rädd för! Jag hoppas du blir gravid fort igen och nu när du får olika hjälpmedel på traven att det ska gå bra, det håller jag tummarna för och tror på!
Det gick bra idag! En enorm sten släppte från mitt hjärta, var så orolig så jag ville kräkas när jag satt där i väntrummet men det visade sig bara vara onödig noja. Hon sa att jag borde slappna av nu då jag passerat den kritiska perioden då förra fostret dog men jag svarade att förra gången upptäckte jag det på KUB så lite till kommer jag nog oroa mig hehe.. Kanske dags att lämna tråden och börja tro på att det är ett barn jag väntar och inte mf, och hoppas på att jag inte behöver komma tillbaka hit trots att ni alla är väldigt goa och att jag har haft ett fantastiskt stöd här!
Jag hoppas att det går bra för er! Det var fruktansvärt att komma tillbaka till tråden efter andra missfallet, då jag lämnade denna tråd när jag blev gravid igen. Så även om man visste att stödet fanns här, var det jobbigt att vara tillbaka här igen.
Jätteglad att det gick bra idag och kan hålla med om att den mest kritiska tiden nu är över. Många kramar och lycka till!
