Mitt barn är elak i skola

Tycker att du kan prata med personalen på hans förskola.och fråga om dom har märkt någon. Har han sagt elaka saker innan när han gick på förskolan.Är ju lite personalens skyldighet och undersöka saken. varför han blivit elak.Är inget i er familj som har blivt ändrat.Ett nytt syskon tex.

Skolan har pratat med mig. Men tyvärr över hans huvud så jag har haft vredesutbrott i timmar sen. Han skäms.

Så jobbigt bara när föräldrar till barn man känner och tycker om hör av sig. Vet inte hur jag får stopp på det.

Pratar och förklarar.

Ska försöka få tag på bup omg.

Men om ni pratar tillsammans du och sonen och personalen. Så kan ni kanske komma fram till en lösning. jag skrev en fråga innan.Finns det något annat i er familj som hänt? Nytt syskon skilsmässa. Brukar ju finnas en anledning varför. Sen tror inte jag att det hjälper att du blir arg på pojken. Försök att prata om varför han har blivit elak.

Har pojken fått nya kompisar i Nollan. Har ni flyttat? Fick han inte sina lekkompisar med sig till nollan. För då känner han ju alla barnen.

Låter som det är något han inte trivs med samt att 6 år är en jobbig period för många barn. Här rekommenderar de varken på förskola eller skola att föräldrarna skall ringa varandra och gnälla utan att skolan skall sköta det som sker under barnets vistelsetid där. I synnerhet som en del föräldrar glatt använder ett barn till syndabock för allt. Så som sagt ta upp det med skolan, de skall ha en plan för att både ditt och de andra barnen skall ha det bra under sin tid där. Min egen pojk blev kallad fruktansvärda saker förra veckan av ett par klasskompisar, pratade med skolan och de löste det snabbt genom att prata med både honom, berörda barn och föräldrar, inte ringde jag upp dem. Däremot ringde en förälder upp mig och bad om ursäkt för sitt barns betende och att han skulle få gottgöra det, vilket ju är en annan sak.

Vad har han själv för förklaring? Vad svarar han när du förklarar att han kränker barn och det är mycket allvarligt? Att det är olagligt att mobba?

Som vanligt är det bara skolan som tas upp i svaren. De har pratat på dig, men på fel sätt, så du "har haft vredesutbrott i timmar". Trams, fokusera på att stoppa ditt barns kränkande av andra barn istället, givetvis i samarbete med skolan. Men du som förälder har också ett ansvar för ditt barns uppförande, människosyn och empati.

Haha. Jag hade inte vredesutbrott utan min son när han såg att fröken pratade med mig.

Sen har jag svårt att nå fram till min son när han blir arg i vissa fall.

Men jag tycker att det är mitt ansvar som förälder att se till att det inte händer igen såklart. Svårt bara när man inte är där.

Hemma är jag såklart hela tiden noga med att säga till när han och brorsan kivas och om det sägs elaka saker.

Vi separerade, fast det var i januari 2013.

Har en bra relation med deras pappa dock. Vi träffas ganska ofta med barnen. Äter middag hos varandra osv.

Jag kommer inte på ngt annat än miljöbytet

från dagis till skola

Min erfarenhet är att från dagis till nollan är det ett jättehopp.

Barnen är ofta på en stor skolgård med äldre barn och snappar upp språk och beteenden som ibland är högst tveksamma men som dessutom blir ännu galnare när barnen inte förstår exakt vad de gör, säger eller signalerer

Min äldsta blev otroligt dryg och nonschig. Hennes ett år yngre kompis kunde fråga "vad ska vi leka" och min dotter gick då typ ifrån kompisen samtidigt som hon typ knyckte på axlarna och såg verkligen skitdryg ut samtidigt som hon svara "inte vet jag"

När man då fångade upp henne och frågade varför hon betedde sig så var hon helt frågande. "Jamen vadå, jag vet ju inte vad jag vill leka" Hon hade sett, snappat upp men inte alls förstått innebörden. Var inte ens så lätt att förklara då det var en kombination av kroppspråk, tonläge och annat som gjorde den totala bilden och hon förstod inte.

Min äldsta son använde mer fula ord och sa dumma saker. Nästan enklare komma till rätta med.

Min trea går sexårs nu, p g a utrymmesproblem på skolan går inte sexåringarna där utan 400 meter ifrån. Där är det stor skillnad, inga dryga storbarnsfasoner och betydligt mycket mindre fult språk. Gissar att den förändringen då ist kommer i ettan när de flyttas till stora skolan.

Men rent specifikt i din sons fall så prata igenom vad han eg säger, åk med honom till de barnen han varit dum mot och så får han be om ursäkt. Det brukar bita betydligt bättre än att man som förälder är arg och ger också de drabbade barnen någon form av upprättelse.

Jaha, då missförstod jag dig. Förstår att det är svårt att nå fram när han är arg men när han inte är det, vad säger han om detta då?

Jag jobbar själv inom skolan och har sett sådant här hända och föräldrar som inte känner igen sina egna barn. Det är viktigt att ni pratar i lugn och ro hemma om vad som är rätt och fel och vad som står i skolans regler. Jag är helt övertygad om att det står någonstans att man inte får kränka någon annan m.m. Sedan kan det vara bra att ditt barn pratar med någon personal också. Han kanske känner förtroende för någon i personalen som kan prata med honom. Det kan också vara en idé att personalen observerar honom och antecknar när det händer och griper in så fort det händer. Ta tag i det direkt och kan säga till honom att "jag såg vad du gjorde, sade..." I den åldern är det vanligt att skylla ifrån sig eller inte ta på sig saker man gjort. Det låter som att din som inte har hittat sin plats i gruppen. Hans tjejkompisar kanske inte leker så mycket med honom mer. I den åldern hittar man andra vänner och det kanske dom har gjort. Har han kompisar i skolan/hemma? Det är också lätt att snappa upp beteenden och ord från andra äldre barn också. Personalen kanske inte har fått ihop gruppen? Viktigt att leka mycket tillsammans och ha kul, lära känna varandra i den nya miljön. Det är också vanligt att barn i den åldern testar var gränserna går. Hoppas det löser sig :)

När min dotter började nollan så kastade hon en sten i huvudet på en annan tjej. Absolut inte ok! 
Fröken hade kontaktat mig och vi pratade om det och dottern skämdes verkligen och hon fick be flickan om ursäkt och prata med hennes mamma. 
Sen kom det fram att den flickan hade sagt elaka saker till min dotter och den flickan och en annan flicka sa pratade "skit" om min dotter så hon blev jätteledsen och visste inte riktigt hur hon skulle hantera det. Och då kastade hon en sten. 
Hon har inte gjort om det utan vi har noga poängterat att om det är någon som är elak så måste man gå och säga till fröken så tar de hand om det.
Det har funkat väldigt bra efter det . 

Dovey: Jag tycker personligen att du verkar vara en bra förälder som oroar dig och känner ansvar i en situation som uppenbarligen är jobbig både för din son och dem han sårar. Finns ju alltför många föräldrar som lämpar över hela ansvaret på skolan och då blir det ju mindre och mindre tid för personalen att fokusera på sitt jobb. En bra skola skapar föräldrar, lärare och barn gemensamt och det är ju det du försöker göra genom att visa för din son och alla andra att du bryr dig. Det är säkert jobbigt just nu men i det långa loppet blir det nog bra, när du har inställningen att du vill prata om problemen och försöka lösa dem. 

Fråga: Har du diskuterat med din pojke om vad han kan göra ISTÄLLET för att slåss när han blir sådär tvärarg? Typ gå iväg och vara själv en stund, räkna till tjugo, eller något annat?