Mammaledig och deppig

Ja jag känner igen mig tycker det varit rätt tråkigt att vara hemma på dagarna. Börjar bli lite bättre nu när sonen blivit 9 mån och är lite med me. Apropå öppna förskolan har jag gått från han var 4 månader för att få komma ut lite. Där jag bor finns bland annat en dag då de bara tar emot barn under 12 månader. Finns inget sånt hos dig?

Jag kände precis likadant med båda mina barn ffa med det första. Det är inte för tidigt att gå till öppna förskolan vid 5mån särskilt inte om de har någon dag med babyöppet! Prata med BVC om hur du känner det är jätteviktigt att du får hjälp! Jag fick träffa en psykolog vid min andra ledighet vilket jag tror hjälpte mig. Önskar att jag fått hjälp redan vid första ledigheten! Lycka till!

Skönt att höra att man inte är ensam.. Jag har sådana skuldkänslor mot min dotter, vill ju vara glad hela tiden när jag är med henne. Jag har funderat på att ringa vc och få prata med någon. Psykologen på bvc verkar tyvärr inte så bra.
Är så orolig att allt detta ska förstöra min och min sambos relation, just nu tvivlar jag på allt, även på relationen, men det är så svårt att veta om tvivlen beror på att jag är deppig + amningshormoner etc..

Har du pratat med din sambo hur du känner? Jag pratade med min och blev bättre då han blev mer förstående varför jag var som jag var och underlättar och stöttar mig mera.

Även om du ammar kan du inte pumpa ur så du kan få komma iväg lite själv?

Jag skulle tro att det är väldigt vanligt med den typen av känslor som du har. Och som tidigare sagts - det kan hjälpa att prata om det. Prata med din partner, de andra mammorna, bvc. Eller någon annan.

Jag har själv en liten på 3 månader och eftersom det tog ett tag innan vi blev gravida så var hon väldigt efterlängtad. Det gör nästan att jag får ännu mer dåligt samvete de dagar då allt bara känns jobbigt. Jag som brukade vara så positiv och stabil tycker nu att jag pendlar mellan att vara arg, negativ, irriterad och rastlös vissa stunder för att sedan bli uppfylld av glädje, kärlek och lycka inför min bebis. Ibland hinner jag med alla känslor under en och samma dag...

I början tyckte jag att jag var lite knäpp, men nu börjar jag inse att det nog är såhär för många mammor. Vet inte om man delvis kan skylla på amning och hormoner? Ju fler jag har pratat med om det ju mer "normal" känner jag mig i alla fall. Särskilt har det hjälp att erkänna för min man att jag inte alltid kan stråla av glädje trots att vi fick vår bebis som vi drömde om. Och att vi tillsammans accepterar det, det är helt ok. Då kan jag i alla fall slappna av lite mitt i det jobbiga. Och han vet att det inte är honom jag är arg på.

Jag tänker som du, att det blir säkert lättare längre fram. Man kommer ut allt mer. Kanske ska man försöka hitta på mer aktiviteter redan nu? Man får väl ta en dag i taget och testa olika upplägg. Det viktiga är nog att vara snäll mot sig själv. Bebisen blir intr gladare av att mamma har dåligt samvete.

Tack för svaren..ja, detta är säkert ganska vanligt och förhoppningsvis blir det bättre.. Försöker sätta upp delmål - just nu att kämpa på fram till jul då min sambo är ledig ett par veckor. Sen är dottern sju månader i mitten av januari, kan kanske krypa och inte så beroende av att "underhållas". Tycker bara det känns tråkigt att behöva "klara sig igenom" föräldraledigheten och inte njuta av den!!

Ska försöka göra mer aktiviteter också..gäller att våga ta sig ut, trots att dottern inte längre är så förtjust i att ligga i vagnen när hon är vaken..men det blir att packa ner selen vart man än åker antar jag

Testat sittdelen så hon får se något då. Vi blev tvugna att byta till sittdelen redan vid 3 mån för han bara skrek i vagnen. Men blev helnöjd i sittdelen i det lägsta läget på sittdelen. Så bara lite sittande upp.

Provade den häromdagen men tyckte hon försvann i den, såg ut om man hade att en liten docka i en jättevagn..haha..men om nåra veckor kanske det funkar.

Och ja, jag har urpumpad mjölk i frysen..får se till att använda den.

Hehe gjorde sonen också i början men han blev tyst iallafall :p går inte att ha lite läge upp i liggdelen då? Palla upp med en kudde?