• winerbrod

    Min mamma dog idag

    Det är den 10 november år 2014. Klockan är 23:42 och jag befinner mig i mitt föräldrahem. Jag är i chock. Skälet till att jag är här och inte i staden där jag bor nu för tiden känns overkligt. Overkligt och obehagligt. Det jag mer eller mindre fruktat hela mitt liv har precis inträffat. Det jag idag fått reda på känns som en mardröm och jag vill inget hellre än att vakna upp. Min älskade mamma dog för några timmar sedan i cancer. Satans jävla cancer.


     Hon är den starkaste personen jag vet. Hon var en så jävla fin människa och utan tvekan den personen jag kommit närmst. När jag var liten var min största fruktan att hon skulle dö. Idag har det hänt och jag kan bara inte förstå det. Hon var alldeles för ung för att dö. 


    Så vad gör man nu då? Min familj och släkt visste ju att hon hade cancer. Vi visste att hon mådde dåligt och vi försökte göra vad vi kunde för att ställa upp. Och stöd hade hon. Släkt och vänner har verkligen visat kärlek till henne under de senaste månaderna. 

    Vi trodde bara inte att det skulle gå så fort. Beskedet om cancer fick vi i slutet på sommaren och idag finns hon inte mer. Jag tänker tillbaka på alla gånger jag varit en bortskämd snorunge och inte visat den kärlek och respekt jag borde och jag får enormt dåligt samvete. Hon visste att jag älskade henne och vi hade en väldigt bra relation men när jag var i trotsåldern var jag extremt jobbig. Det är något jag ångrar nu. Är det någon som känner igen sig?

    Vad gör jag nu? Jag kan fan inte fatta att min älskade mamma inte lever längre. Svar vet jag inte om jag räknar med heller men jag ville skriva av mig. Kan ändå inte sova. 

    Du är evigt saknad och jag älskar dig för alltid mamma. 

  • Svar på tråden Min mamma dog idag
  • winerbrod
    Anna74a skrev 2014-11-11 07:34:09 följande:

    Jag har varit med om samma sak när jag var 25 och min mamma 49.

    En obeskrivlig händelse, väldigt svår att sätta ord och känslor på.

    Kram till dig!


    Ja fy vad hemskt det är :( Min mamma blev 58 och jag är 23. Ens föräldrar ska ju leva för alltid känns det som. 

    Känns så konstigt nu och man undrar ju vad som kommer hända nu. Tänker på pappa och hur han på sikt kommer reagera. De hade varit gifta i över 25 år.. 

    kram själv
  • Anonym (Vet hur de känns)

    Hej!

    Beklagar verkligen det som hänt.

    Min pappa dog i cancer för 3 år sedan.

    3 månader senare dör min mamma helt oväntat.

    De har alltid varit min största skräck, att mamma skulle dö, och så hände de, men på nått jävla sätt så går man vidare, de är inte lätt, men de går.

    De blir lättare att leva med de, men inte lätt.

    ta den tid du behöver för att sörja, prata mycket om de.

    Kram

  • Anonym (Tyvärr..)

    Hej TS. Jag beklagar verkligen din sorg. När jag läste din text rann tårarna ner faktiskt. Jag kände inte din mamma men jag kan förstå hur det känns. Min mormor gick bort förra året och det var det första dödsfallet i min släkt så jag kan relatera till det du skriver om att man ångrar det man har gjort och det man kanske aldrig gjorde eller sa. Så har jag med känt, det går inte en dag utan att jag tänker på henne men TS, tänk inte på vad du HAR gjort eller vad du ångrade att du aldrig gjorde. Tänk på det du faktiskt HAR gjort mot henne, på era fina stunder. Hon kände sig säkert älskad i slutet när alla var hos henne, det är det finaste man kan göra. Alla gör misstag i tonåren och jag tror faktiskt inte att din mamma har tagit illa vid sig vid dem, hon dog lycklig med sin älskade dotter vid sin sida. <3 Återigen, jag beklagar verkligen din och din familjs sorg. Gör vad som krävs för att bearbeta detta, det tar tid. Det blir bättre, din mamma vakar över er och älskar er. <3

  • Anonym (Tyvärr..)

    "TS, tänk inte på vad du HAR gjort eller vad du ångrade att du aldrig gjorde. Tänk på det du faktiskt HAR gjort mot henne, på era fina stunder." Självklart ska det stå tänk inte på det dåliga har HAR gjort mot henne.

  • winerbrod
    Anonym (Vet hur de känns) skrev 2014-11-11 11:53:26 följande:

    Hej!

    Beklagar verkligen det som hänt.

    Min pappa dog i cancer för 3 år sedan.

    3 månader senare dör min mamma helt oväntat.

    De har alltid varit min största skräck, att mamma skulle dö, och så hände de, men på nått jävla sätt så går man vidare, de är inte lätt, men de går.

    De blir lättare att leva med de, men inte lätt.

    ta den tid du behöver för att sörja, prata mycket om de.

    Kram


    Fy vad hemskt. Ja precis så var det för mig att det var min största skräck. Något jag ofta hade mardrömmar om som barn. Nu har det hänt och jag vet inte hur detta kommer förändra mig eller familjen. Snart är det jul också. Ja tack för stödet. Kram!
  • winerbrod
    Anonym (Tyvärr..) skrev 2014-11-11 12:12:30 följande:

    "TS, tänk inte på vad du HAR gjort eller vad du ångrade att du aldrig gjorde. Tänk på det du faktiskt HAR gjort mot henne, på era fina stunder." Självklart ska det stå tänk inte på det dåliga har HAR gjort mot henne.


    Ja det är fint att läsa det du skriver. Skönt att skriva av sig och få så mycket förståelse tillbaka på ett internetforum. Jag tror du har rätt för vi hade självklart fler fina än dåliga stunder jag och mamma. Och hon vet att jag älskar henne för det har jag sagt och visat många gånger. Hon var så underbar och nu finns hon inte mer. Tack för svaret. Kram.
  • Fridayyy
    Anonym (Vet hur de känns) skrev 2014-11-11 11:53:26 följande:
    Hej!
    Beklagar verkligen det som hänt.
    Min pappa dog i cancer för 3 år sedan.
    3 månader senare dör min mamma helt oväntat.
    De har alltid varit min största skräck, att mamma skulle dö, och så hände de, men på nått jävla sätt så går man vidare, de är inte lätt, men de går.
    De blir lättare att leva med de, men inte lätt.
    ta den tid du behöver för att sörja, prata mycket om de.
    Kram

    Fy vad hemskt...Gråter
  • molly50
    winerbrod skrev 2014-11-11 00:11:03 följande:

    Tack så mycket för svaren. Är det någon som varit med om detta? Mamma betydde otroligt mycket för mig så jag vet inte var eller hur jag ska hitta glädje eller acceptans. Att detta har hänt är så jävla sjukt. 


    Jag har varit med om det här. Dock inte med min mamma,men med min pappa.
    Så jag vet vad du går igenom. Det är fruktansvärt!

    Beklagar verkligen sorgen!

    Kramar om!
    Mattias och Hannah.
  • ica

    Massor med kramar Winerbrod. Din mamma kommer aldrig mer igen. Men hon finns samtidigt för alltid i dig. I dina gener, ditt minne och ditt hjärta. Och all den kärlek och omsorg hon gav dig. Det är nåt som alltid är ditt. Nåt som aldrig lämnar dig.
    Gråt, gapa och skrik om du behöver. När du behöver det. Och se till att vara snäll med dig själv. Sorg är fruktansvärt. Men du kommer alltid vara din mammas dotter.

  • winerbrod
    ica skrev 2014-11-11 14:47:48 följande:

    Massor med kramar Winerbrod. Din mamma kommer aldrig mer igen. Men hon finns samtidigt för alltid i dig. I dina gener, ditt minne och ditt hjärta. Och all den kärlek och omsorg hon gav dig. Det är nåt som alltid är ditt. Nåt som aldrig lämnar dig.
    Gråt, gapa och skrik om du behöver. När du behöver det. Och se till att vara snäll med dig själv. Sorg är fruktansvärt. Men du kommer alltid vara din mammas dotter.


    Stort tack för stödet. Du har rätt men det är så jäkla svårt att förstå. Det kommer väl ta tid. Jag ska följa dina råd och tillåta mig själv må som jag mår. För övrigt är jag hennes son, inte dotter :) 
Svar på tråden Min mamma dog idag