Forum Känsliga rummet Föräldraskap
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?)
    Äldre 9 Nov 23:15
    38 svar
    Visa endast Anmäl

    Kräver jag verkligen för mycket

    Börjar undra. Såhär ser fördelningen ut å jag håller på knäckas!!!

    2:an vaknar 3-4 ggr / natt då det är mat & byta blöjor. 1:an är vaken 2-6 timmar oftast / natt. Sen på morgonen iväg till dagis med 1:an Sen hem å fixa med 2:an så hon får egen tid & uppmärksamhet. Med lite tur sover hon en stund så jag hinner få vila. Sen hinna laga mat innan det är dax å hämta 1:an beroende på hur länge & om 2:an sovit. Hämta 1:anå hålla allt flytande laga mat om det inte hans med. Ge barnen mat å greja med dom. Sen kommer han hem fixa fram middagen åt honom så han kan värma direkt. Sen gosar han Max 1 timme sen lägger sig barnen. När dom somnat fortsätter min kväll med fixa tvätt, disk fixa lunch låda k& frukost till honom...Sen börjar natten om!

    Hans dygn:

    Går till jobbet har raster & sin lunch. (Inget tungt jobb)

    Åker till gymmet efter jobbet

    Kommer hem äter & duschar gullar en stund med barnen. När dom lagt sig ligger han å kopplar av sen sover han 6-8 timmar / natt.

    På det drar han ju i äg lite då & då över en helg å jag är ensam med barnen. Jag har aldrig fått någon egen tid öht sen barnen kom.

    Sambon gnäller som f-n på precis allt å framför allt att jag är trött. Å jag har inte fått sova en hel natt på 17 månader (sen äldsta barnet kom)

    Har han rätt att jag faktiskt bara är extremt gnällig!?

  • Svara i tråden
    Svar på tråden Kräver jag verkligen för mycket
  • Fjärilslarv
    Fjäril­slarv
    Äldre 10 Nov 15:41
    #21
    Visa endast Anmäl

    Hm du har inte två barn och en man, du har tre barn punkt.

  • Anonym (?)
    Anonym (?)
    Äldre 12 Nov 07:38
    #22
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-10 02:40:20 följande:

    Vi var överrens om båda barnen. Klart jag inte lagar olika maträtter det skulle inte funka. Men lagar middag sen äter ju jag å stora vid 17. Han kommer hem mellan 18-19.30 beroende på arbetstider ( kör buss) plockar fram middag till honom på en tallrik som jag sätter i mickron så han bara kan starta å käka. Sen får jag ju plocka disken efter honom. Han höll på bryta ihop när jag låg på bb med minsta i 7 dygn. Då gjorde han inget hemma & dom åt alla mål ute. Då insåg han hur krävande & hur lite äldsta Sov. Då lovade han att hjälpa till hemma. Vilket han gjorde i 2-3 v sen va vi tbx på ruta 1 igen. Efter ett tag blev det ett jätte bråk om detta & då hjälpte han till med disk & tvätten än en gång i 2 v. Så han glömmer ju jävligt fort. Å jag känner att jag går på knäna som får sova 2-3 timmar / dygn sen 17 månader tbx


    Varför börjar inte du arbeta så han kan vara föräldraledig istället?
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 12 Nov 15:11
    #23
    Visa endast Anmäl

    För det vill han inte.

  • Anonym (*)
    Anonym (*)
    Äldre 12 Nov 15:19
    #24
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-12 15:11:59 följande:

    För det vill han inte.


    Hur ska ni fördela ansvaret hemma när du börjar jobba?

    Varför skaffade du barn med en man som inte vill vara f-ledig?
  • ingeborg34
    ingebo­rg34
    Äldre 12 Nov 19:30
    #25
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-12 15:11:59 följande:

    För det vill han inte.


    Du verkar helt enkelt bry dig för mycket om vad han vill. Man kan tycka att ni borde pratat om det innan ni skaffade barn men det är inte försent: meddela nu på en gång att det är hans tur att vara föräldraledig. Imorgon får han helt enkelt meddela sitt jobb att han går på föräldraledighet för du tänker inte vara föräldraledig längre. Han kan "inte vilja" hur mycket som helst - det är hans skyldighet som vårdnadshavare att ta hand om sina barn. Det kanske inte blir konfliktfritt men det val du har är att nöja dig som du har det nu. Vill du det?
  • Ellie
    Ellie
    Äldre 12 Nov 20:03
    #26
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-12 15:11:59 följande:
    För det vill han inte.
    Är det bara han som har rätt till en vilja i ert hem?
    Vad vill du?
    Vad gör du för att få som du vill?
    När kompromissar ni?
  • elmadumle
    elmadu­mle
    Äldre 12 Nov 22:54
    #27
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-10 02:40:20 följande:

    Vi var överrens om båda barnen. Klart jag inte lagar olika maträtter det skulle inte funka. Men lagar middag sen äter ju jag å stora vid 17. Han kommer hem mellan 18-19.30 beroende på arbetstider ( kör buss) plockar fram middag till honom på en tallrik som jag sätter i mickron så han bara kan starta å käka. Sen får jag ju plocka disken efter honom. Han höll på bryta ihop när jag låg på bb med minsta i 7 dygn. Då gjorde han inget hemma & dom åt alla mål ute. Då insåg han hur krävande & hur lite äldsta Sov. Då lovade han att hjälpa till hemma. Vilket han gjorde i 2-3 v sen va vi tbx på ruta 1 igen. Efter ett tag blev det ett jätte bråk om detta & då hjälpte han till med disk & tvätten än en gång i 2 v. Så han glömmer ju jävligt fort. Å jag känner att jag går på knäna som får sova 2-3 timmar / dygn sen 17 månader tbx


    Kan han inte ens lägga upp mat på tallriken menar du? sluta att lägga upp hans mat på tallriken, lunchlåda och frukost får han ju göra själv, sluta med det också.
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 11:21
    #29
    Visa endast Anmäl

    Ett steg mot att bryta mig loss. Han har skrivit på om att ge mig ensamvårdnad. Å idag med både ångest mm så skrev jag också på...

  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 16:04
    #30
    Visa endast Anmäl

    Å kan väl tillägga att han inte varit här på några v nu. Detta ang hjälpa till hemma är något jag diskuterat via mail. För att än sista gång försöka få honom att fatta!!

  • Anonym (....)
    Anonym (....)
    Äldre 14 Nov 17:02
    #31
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-14 16:04:51 följande:

    Å kan väl tillägga att han inte varit här på några v nu. Detta ang hjälpa till hemma är något jag diskuterat via mail. För att än sista gång försöka få honom att fatta!!


    Om tråden du länkade till är din så handlar det inte om att han ska fatta.

    Det handlar om att du ska fatta att detta skadar dina barn! DU har nu ansvaret för att dom slipper lida.

    Även om tråden inte är din så är det iallafall du som ska fatta. Det hjälper inte att sitta och tycka synd om sig själv, det handlar om att ta sitt ansvar som vuxen. Du ansvarar för dina barns uppväxt och du väljer hur du anser att dom ska ha det. Det är dessutom bara du som kan styra hur du vill leva.
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 17:13
    #32
    Visa endast Anmäl

    Tack för den. Jag har precis skrivit att jag försöker ta mig ur detta & att han nu varit ute ur bilden några v. Dock med massa mail & tjaffs från hans sida. Tack (....) dina ord värmde verkligen å ja det är min tråd.....

  • Anonym (....)
    Anonym (....)
    Äldre 14 Nov 17:19
    #33
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-14 17:13:01 följande:

    Tack för den. Jag har precis skrivit att jag försöker ta mig ur detta & att han nu varit ute ur bilden några v. Dock med massa mail & tjaffs från hans sida. Tack (....) dina ord värmde verkligen å ja det är min tråd.....


    Det kanske verkade hårt. Men för 5 år sedan satt jag i en relation där jag blev misshandlad.

    Det som krävdes var att jag tog mig i kragen, sket i att " försöka förklara för honom" eller " diskutera saker". Jag tog mig i kragen, tog ansvar och lät andra sköta den mest nödvändiga kontakten med honom.

    Jag hade " försökt" lämna i 2 års tid. Jag behövde faktiskt bara fatta att det var upp till mig att verkligen göra det. Kasta av mig offerkofftan, sluta älta hur dålig han var och bara börja skapa ett nytt liv.

    Idag lever jag ett fantastiskt drömliv :) Gift med en man som jag har ett helt grälfritt liv med. Bara kärlek och respekt, varje dag.

    Ibland blir jag förbannad på mig själv som slösade så lång tid på att försöka förändra och försöka lämna.
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 17:29
    #34
    Visa endast Anmäl

    Ja å då vet du att man knappast behöver få skit! När man väl håller på bryta sig loss. Då är offerkofta eller ej skitsamma eller hur. Jag har tagit steget nu. Men det är jävligt svårt när man inte ens vet vem man är längre. Som ex. Om han sa hoppa & jag gjorde det så var det inte bra iaf. Trotts att jag inte gjorde något utan hans godkännande fick jag ändå skit. Han har varit på mig om att passa på å träffa vänner (dom som passade honom) gjorde jag det fick jag skit ändå. Hur jag än vänt ut å in på mig själv har det ändå blivit fel....

  • Anonym (....)
    Anonym (....)
    Äldre 14 Nov 17:36
    #35
    Visa endast Anmäl
    Anonym (Krävande?) skrev 2014-11-14 17:29:15 följande:

    Ja å då vet du att man knappast behöver få skit! När man väl håller på bryta sig loss. Då är offerkofta eller ej skitsamma eller hur. Jag har tagit steget nu. Men det är jävligt svårt när man inte ens vet vem man är längre. Som ex. Om han sa hoppa & jag gjorde det så var det inte bra iaf. Trotts att jag inte gjorde något utan hans godkännande fick jag ändå skit. Han har varit på mig om att passa på å träffa vänner (dom som passade honom) gjorde jag det fick jag skit ändå. Hur jag än vänt ut å in på mig själv har det ändå blivit fel....


    Jag ger dig inte skit. Jag skriver som det är. En sak du måste inse är att det inte enbart är han som gjort fel, du har valt att stanna. Om du tar på dig ansvaret för ditt egna liv så kommer det bli lättare att fortsätta lämna.

    Kan du inte skylla på någon annan än dig själv så kommer du förstå att det är DITT val och ingen annans om du veknar och går tillbaka.

    När du kommit ur allt detta så kommer du se allt med nyktra ögon. Då kommer du förstå att det jag skriver är nödvändiga insikter.
  • Anonym (Saga)
    Anonym (Saga)
    Äldre 14 Nov 18:02
    #36
    Visa endast Anmäl
    Anonym (....) skrev 2014-11-14 17:36:49 följande:
    Jag ger dig inte skit. Jag skriver som det är. En sak du måste inse är att det inte enbart är han som gjort fel, du har valt att stanna. Om du tar på dig ansvaret för ditt egna liv så kommer det bli lättare att fortsätta lämna.

    Kan du inte skylla på någon annan än dig själv så kommer du förstå att det är DITT val och ingen annans om du veknar och går tillbaka.

    När du kommit ur allt detta så kommer du se allt med nyktra ögon. Då kommer du förstå att det jag skriver är nödvändiga insikter.
    Men klart att TS vill kämpa, jag förstår henne. Men när man kämpat tillräckligt länge så är det dags att se sig om efter en plan B, vilket hon ju verkar ha gjort. TS jag har också levt med en värdelös man, tog två år innan jag gav upp och insåg att det aldrig skulle bli bättre. Är nu ensamstående på heltid, mycket lättare än att dessutom ta hand om en vuxen bäbisman. Allt löser sig så småningom bara man rör sig i rätt riktning!
  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 18:45
    #37
    Visa endast Anmäl

    Sen så när man är inne i det å isoleras bit för bit hinner man inte heller reflektera över det hela. Det är ju först nu jag kunnat prata med vänner & framför allt vågat vara ärlig hur det varit som man vaknat. Klart jag haft tanken på psykiskmisshandel. Men sen har man ursäktat det hela med att man bara är lite överkänslig. Å när man väl är på botten ja då ser man inget. Å jag är säkert inte ensam om att blivit så tryckt å hört hur värdelös man är. Så tillslut ser man bara att man inte är värd mer....

  • Anonym (Krävande?)
    Anonym (Kräva­nde?) Trådstartaren
    Äldre 14 Nov 19:46
    #38
    Visa endast Anmäl

    Bara att få be om att ta en snabbdusch. Gå på toa inte ens det har jag reflekterat över förrens nu...

Svara i tråden
Svar på tråden Kräver jag verkligen för mycket

INNEHÅLL

Forum
Avdelningar
FamiljeLiv.se
© 2003-2025 - All rights reserved       Lifeofsvea AB       Kungsgatan 44, 5tr       111 35 Stockholm       Sweden


Annonsera Kontakt Säkerhet & regler Cookies