Att hon är en normal 1.5 åring - kommer du ens ihåg vad dina äldre barn klarade då? Har du ngn bok sparad? Ja kroppsspråk är också kommunikation
Var inte överenskommelsen att hon skulle utredas OM hon avvek på 18-månaderskontrollen? Och hon klarade den. Så vad ska utredas?
Min yngre avvek från mallen redan vid 18 månader, utreddes vid 3 års ålder. Den utredningen gav inget mer än "avvikelse i utvecklingen" så hans diagnoser fastställdes när han var sju år inför skolstart.
Allt du beskriver om din dotter låter helt normalt. Njut av henne nu, en utredning kommer inte hjälpa dig eftersom du ändå inte kommer lita på att resultatet är korrekt.
Vi gjorde utredning när sonen var 18 månader men vår situation var annorlunda och kretsade inte kring en ständig oro.
Han fick diagnosen autism. De var tveksama på första mötet men tyckte det var tydligt under lekobservationen. Men du, de hemska bilder du målar upp stämmer inte alls med honom. Det viktigaste den utredningen gav då var att det underlättade för att söka resurs på förskolan men det behöver ju inte din dotter. Nu när han är tre tränar vi lite med honom men egentligen inte så mycket mer än det som kommer naturligt för oss. Jag tycker inte du ska lägga så stor betydelse på en utredning så som situationen är nu. Ser inte att behovet verkar finnas.
Bvc psykolog ringde i fredags och ställde frågor i 50 minuter om dottern!!!
En sak hon frågade om var ifall hon vevade på händer/armar när hon blir glad.
Jag svarade nej men insåg idag att det gör hon visst. Viftar som tusan med bägge händer när hon blir glad ivrig och exalterad.
Är det inte normalt??
Min flicka viftar hej vilt när hon blir glad. Ju gladare desto mer :)
Vet inte om det är någon skillnad på veva och vifta, dvs om psykologen tänkte på ett specifikt mönster?
Om du tänker på alla de frågor som ställdes, var ditt svar "nej" på samtliga? Var svaren kanske ibland nej och ibland ja? Var det kanske blandade frågor, där en del saker var "normala" och andra saker mer ovanliga?
Det som görs är en samlad bild och aldrig kan ett enskilt svar ge en diagnos. Hon ägnade 50 minuter åt detta. Tror du det behövts om man utifrån en enda fråga kunde ställa en diagnos?
Känner du att det spelar dig stor roll att du svarade fel så får du väl kontakta henne igen imorgon och berätta att dottern visst viftar. Det kommer inte göra någon skillnad för bedömningen, men är kanske viktigt för att du skall kunna sova bättre.
Huruvida det är normalt eller inte att vifta har jag ingen som helst aning om så det kan jag inte svara på, och jag tänker inte googla för att leta efter det. Jag är nämligen säker på att både barn med och utan autism beter sig så, precis som med alla andra enskilda detaljer.
Har du sett den här?
feber.se/video/art/336322/bebis_och_hund_blir_glada/
Så om dottern enl psykologen verkar helt normal så är det för att du svarat "fel" på frågorna?
Borde jag kräva att få en riktig utredning?
Nu?
Efter samtalet i fredags lät det inte som barnpsykologen ville göra nått mer med dottern.
Hon skulle gå igenom vårat samtal och mina svar men sa att inget jag sa väckte någon oro, så jag kan ju gissa att det inte blir tal om något mer möte