vi har nu plussat tråd 2 från "Någon mer som precis har fått mf och vill försöka igen?"

Ja, man tror ju att man ska släppa oron efter vecka 12 och KUB men så enkelt är det nog inte tyvärr. Nu har jag drygt en vecka kvar till RUL men tiden har verkligen gått sååååå långsamt!

Nu när jag känner och ser rörelser i stort sett varje dag känns det lite bättre men jag är fortfarande rädd att RUL ska visa något fel på fostret. Nu ligger inte oron i att fostret inte ska leva längre utan i att allt inte ska vara normalt med något organ eller så. Kommer vara jättenervös innan så tur att vi har en morgontid. Jag hoppas också att vi får veta könet, tror det blir "mer verkligt" då när man kan börja säga han eller hon och då kanske det blir lättare att ta till sig graviditeten.

Kom på en sak är så jäkla trög i magen redan. Kommer ej ihåg att jag var det med sonen. Tips för att slippa? Kunde ej sova inatt för jag var så full.

Kom på en sak är så jäkla trög i magen redan. Kommer ej ihåg att jag var det med sonen. Tips för att slippa? Kunde ej sova inatt för jag var så full.

Ang när det går långsamt eller inte så tyckte jag att veckorna sniglade sig fram till vecka 13, sen fick vi reda på att de var två och UL varannan vecka så då gick det rätt snabbt ändå till RUL men nu efter RUL tycker jag att de går långsamt igen då det är nu risken för mina små är som störst att drabbas av tvillingtransfusionssyndrom (googla om ni inte vet vad det är). Risken har avtagit iofs från vecka 18-20 och är nu i vecka 21 men jag kommer inte att kunna slappna av förrän tidigast vecka 26 då risken är väldigt liten igen. Bläh för denna ständiga oro!

Har ingen direkt känsla för var det är men det är så mycket pojkar i släkten så jag har svårt att tro att det skulle bli något annat, skulle bli rejält chockad om det var en tjej.

Hade du någon känsla för vad det skulle bli med sonen?

Jag har faktiskt vågat mig på att köpa de första kläderna till bebis! Kändes jättekonstigt och lite "förbjudet" att handla men är så trött på att vara rädd för att något ska hända. Tänkte att om jag handlar något så blir det som att tvinga mig själv till att tro på att det ska gå bra.

Åh vad kul!! Längtar att få komma så långt.

Själv tänker jag mig inte gravid. Haft mkt flytningar denna v och nästan apatiskt gått på toa och tänkt "jaha då kommer mf nu". Mår inte så illa längre. Ej sugen på kaffe dock. Trött är jag men orkar ändå vara igång hela dagen. Så jag tror inte det går vägen. Jätte ledsamt att jag tänker så men det är väl något inbyggt försvar för att ej bli lika förkrossad som förra gången om det blir mf, vilket jag säkert kommer bli ändå. Fick mf i v 8-9 och dessa v närmar sig.

Tror inte någon som inte gått mf och kämpat för graviditet kan förstå . Usch nu tyngande jag ner denna tråd igen. Om 1 mån om det går vägen kommer jag vara mer positiv. Lovar .

Ja, det får nog bli BB-kläder. Blev en fleece-overall som jag gissar kommer behövas de första veckorna (om det inte plötsligt blir väldigt varmt i april), två par byxor och två bodys. Man har glömt hur små de är när de föds, verkligen små mini-kläder!

Sonen trodde jag skulle bli en tjej så det var ju helt fel. Ska bli kul att se om du har rätt i att det är en kille. Vilket datum var det du hade RUL?

Vecka 20 nu så halvvägs nu men blir det som med sonen är det mindre än halva kvar eftersom han kom två veckor innan BF.

Hej

Blåsippan: förstår din oro till fullo men det är också vanligt att symtomen kommer och går. Så länge du inte har rosa flytningar eller blöder så är det nog ingen fara.

Cayenna: hur är det med magen nu? Fortf ont? Hoppas det gått över och att det var dina tarmar som bråkade med dig!

Mominthecity: v 20 ! Grattis till färdiga halva graviditeten :) apropå när de små liven kommer så kom mitt första barn på v36+4, andra 38+0 och sista 39+3 ... Så för varje gång går jag allt längre och mitt yngsta vägde 4500g... Förmodligen kommer denna 40+0 och väger 5 kg :)

Jag går in i v 11 idag och har passerat 25 % av graviditeten :) livrädd fortf...!