Edde

Äldre 25 Nov 18:09

4838 svar

BF Juni 2015

vikarien skrev 2014-11-25 17:52:54 följande:

Idag känner jag mig totalt ogravid!

Noll symptom...

Känns lite jobbigt

Ska till bm om en vecka, vad ska man säga för att få ett tidigare UL än vecka 19?

Känns helt galet att berätta för släkt och vänner till jul när jag inte ens tror på det själv att det finns något där inne...

För mig går det där jättemycket i vågor. En dag förra veckan hade jag absolut noll symtom och hann redan börja tänka katastroftankar. Nästa dag stod jag och kräktes i en hundbajspåse medan hunden sprang runt i ehundparken. Med full fart kom det tillbaka, med andra ord.

Jag vet inte hur långt gången du är, men det kan ju vara bara så att symtomen helt enkelt börjat avta. Så är det för mig, mår inte illa varje dag mera. Även om jag ibland är nojjig och undrar hur det går, så försöker jag tänka som så att eftersom det närmar sig 12 veckor så är det helt enkelt meningen att den första tidens hormonstorm håller på att lugna ner sig.

Bra är väl också att komma ihåg att alla faktiskt inte har en massa symtom hela tiden, utan att det för den delen är nåt fel.

Edde

Äldre 25 Nov 19:07

#3646

vikarien skrev 2014-11-25 18:17:36 följande:

Jag är i vecka 11 nu, 10+2.

Egentligen är det ju jätteskönt att man får må bra! Men jag har rätt svårt att ta in att det faktiskt ligger ett pyre där inne

Känns som om det är vanligt att det stannar av utan att man märker något, och det känns skitjobbigt att vänta ända till vecka 19 för att få veta!

Tänk att berätta för släkten nu och sen behöva berätta om 2 månader att det inte alls fanns något där inne! Huuu så hemskt!

Jag förstår precis hur du menar. Fast jag haft ganska tydliga symtom så känns det som att jag ljuger om det varje gång jag pratar om det med någon. Knäppt. Blev helt kall när min arbetshälsovårdare sade någon om "din bebis". Har nog inte riktigt fattat att det faktiskt ska bli nåt, fast jag ju rent logiskt vet vad en graviditet allt som oftast resulterar i.

Det där med att det stannar av utan att man märker har jag hört att är ovanligt.Jag tror man ska vara försiktig med att dra slutsatser av hur många i den här tråden, eller andra, som upplevt det - vi representerar ju inte hela befolkningen, fast vi är ganska många :) Men ja, visst är det något jag också tänker på. Ännu mer sedan jag började läsa den här tråden, faktiskt. Innan hade jag ännu starkare uppfattningen om att MA är sällsynt. Nå, är ingen expert.

Du har ingen möjlighet att själv bekosta ett ultraljud, då? Annars kanske man om man riktigt broderar ut sin oro och ängslan ändå att få gå tidigare än v 19. Jag bor själv i Finland, här är det ännu standard med ett ul i veckorna 10-12, skönt nog.

Edde

Äldre 25 Nov 19:09

#3647

Isabella89 skrev 2014-11-25 18:45:10 följande:

Är det första barnet?

Förra gången syntes det inte att jag var gravid i mitten av december (bf 17/3, föddes 28/2) om jag tänkte efter när jag använde kläder. Kunde ha mina vanliga byxor till v17-18 ungefär.

Nu kan jag bara ha ett par vanliga byxor, och det är mina superstretchiga jeansleggings... Annars är det gravidbyxor som gäller.

Första barnet, jo. Har förstått att det kan vara så, men man kan ju inte låta bli att jämföra lite grann med andra :) Bland de där bilderna verkar dessutom en hel del förstagångare också vara. Lustigt att det kan vara så olika.

Edde

Äldre 25 Nov 20:40

#3654

vikarien skrev 2014-11-25 19:45:56 följande:

Skulle absolut kunna bekosta ett UL själv, men har 10 mil att åka för att hitta ett ställe som gör det. Det gör att det blir väldigt dyrt med tanke på reskostnad och förlorad lön eftersom jag måste ta ledigt.

Men jag ska kolla med BM nästa vecka om dom inte kan göra ett UL lite snabbt för att bara bevisa för mig att det finns något där som lever

Dom kan ju göra kub i dessa veckorna så då borde dom kunna kika lite för att stilla oron tycker jag

Äsch, då förstår jag att det är krångligt. Är väl lite bortskämd som storstadsbo, där jag bor kunde jag friskt ringa runt efter bästa erbjudande. Inte för det, dyrt blev det ändå - närmare 200? totalt. Men då tog hon iofs också papa-prov. Två år sedan sist, så det skulle jag ändå ha behövt göra. Själva ultraljudet kostade nog bara runt hundringen, sen kom också mottagningsavgifter och sådant på.

Hoppas din bm är schysst. De flesta brukar väl vara det!

Edde

Äldre 25 Nov 20:44

#3655

Mla skrev 2014-11-25 20:36:11 följande:

Jag väntar första barnet och är i v 10. Min mage ( läs typ tarmar) putar ut så jag känner mig tjock. Och jisses, jag är ju inte långt gången så hur kommer det bli framöver? :/

Har skippat vanliga kläder sen några veckor bak och har figursydd skjorta på jobb och tajta byxor, måste verkligen be om andra arbetskläder för det ser ju inte klokt ut... Jag känner mig ju inte gravidfin utan bara tjock. :(

Det låter inget vidare :( Men jag är alldeles säker på att det så småningom förvandlas till en "riktig" rund bebismage! Och om det är tarmsvullnad så lär det lägga sig, har jag förstått. Hoppas! Framför allt låter det väldigt obekvämt om du har figursydda arbetskläder.

Edde

Äldre 2 Dec 21:04

#3789

Nån mer som har haft svårt att hålla det hemligt?

Jag har. Inte för att det skulle synas eller märkas - jag har knappt kräkts och någon mage har jag i 11+5 inte heller fått - men för att jag har så fruktansvärt svårt att hålla snattran

Alltså. På mitt jobb finns flera stycken som har småbarn, eller som är gravida eller mammalediga. Det handlar helt enkelt väldigt mycket om barn i våra kaffediskussioner - och det är så himla svårt att inte börja tala om sig själv! Varje gång rådgivning kommer på tal, varje gång ultraljud kommer på tal, eller varje gång diskussionerna rör sig kring hälsovård i allmänhet håller jag på att avslöja mig själv genom att dra någon egen gravidanekdot. Får riktigt bita mig i läppen för att inte försäga mig

Ska iaf vänta med att berätta på jobbet till efter årsskiftet, av kontrakttekniska skäl. Familjen ska däremot informeras med start inkommande veckoslut. Firar finska självständighetsdagen med min mamma, nästan alla syskon kommer att vara på plats också. Spännande! Det är första barnbarnet för mina föräldrar, de kommer nog bli överväldigade!

Edde

Äldre 5 Dec 18:23

#3856

Lilindski skrev 2014-12-05 16:44:38 följande:

Svår fråga det där! Jag har hela tiden tänkt göra det efter RUL men nu får jag inte göra det förrän sent i vecka 20. Min BM vill inte att man gör det innan 19 fullgångna veckor för att tydligare kunna granska fostrets hjärta.

På jobbet har vi interna planeringsdagar då vi ska åka iväg ett par dagar innan jag gör RUL. Jag har svårt att tro att jag kommer kunna dölja min mage i vecka 20, dessutom känns det ju rätt bra att flagga för att man kommer vara föräldraledig större delen av året under just årsplaneringen.. Så för mig lutar det nog att jag säger det då vilket blir ca 3 dagar innan RUL. Försökte verkligen få till ett RUL dagen innan planeringsdagarna men hon vägrade då det fanns risk att jag inte hunnit 19 fullgångna veckor då, suck. Kommer nog försöka lyssna på hjärtljuden innan för att försäkra mig om att allt går som det ska där inne!

När man berättar för jobbet beror väl lite på vilken relation man har med sin chef och vilket förtroende man känner för denne, samt vilken typ av arbetsuppgifter man har. Om man tex har ett fysiskt tungt jobb kanske man känner att man behöver berätta tidigare om man skulle drabbas av foglossning, illamående eller något annat som påverkar ens arbetsinsats. Inget är ju rätt eller fel, tror lagen säger att man måste berätta minst två månader innan BF vilket ju är långt fram, så lite hur man känner själv helt enkelt!

Hur tänker ni andra?

Jag väntar till efter årsskiftet, hade jag tänkt. Nog för att jag i princip hade kunnat berätta redan nu, har ett gott förhållande med mina chefer (plus att de alla är kvinnor med barn, det känns på något sätt mer som att de har förståelse än vad en man skulle haft.. Knäppt kanske) och har precis passerat 12 veckor (12+1 idag!!! Äntligen!).

För mig är det en kontraktteknisk fråga, jag är visstidsanställd och även om det varit tal om förlängning in på nästa år så vågar jag tyvärr inte lita på att de ändå kommer ge mig det om de fick veta om gravidteten. Det är självfallet olagligt av dem OM de skulle göra så, men på den punkten är jag ändå både misstänksam och neurotisk nog för att vänta till bläcket torkat, så att säga. Vill ogärna göra en rättegångssak av det och bränna alla broar till en sjukt bra arbetsplats, ifall de nu skulle vara så korkade (ibland är de).

Dessutom vill jag berätta för familjen först, och min sambos familj får veta först till jul. Sambon vill berätta facetoface, och de bor i ett annat land så det är bara att vänta tills vi ses.

Edde

Äldre 8 Dec 17:27

#3889

Awe83 skrev 2014-12-08 15:37:45 följande:

Man har så sjukt dålig självdisciplin nu. Jag som aldrig äter gluten heller är såååå sugen på allt som har med gluten att göra. Blir galen!

Åh, gluten ja! Och kolhydrater överhuvudtaget. De första månaderna har jag typ levt på färskpasta och bröd. Och då äter jag normalt aldrig varken pasta eller bröd! Det och typ smaksatt yoghurt är vad som har fallit mig i smaken.

I början kunde jag ännu äta fisk, men nu går varken fisk eller kött ner. Just fisken harmar, för det rekommenderas här att man äter minst två gånger i veckan (tror jag. Eller var det mer?) men när det nu bara helt enkelt inte går. Får kväljningar av bara tanken.

Edde

Äldre 10 Dec 14:26

#3908

Awe83 skrev 2014-12-09 16:45:54 följande:

Edde, kan du inte få i dig Imega 3 kapslar varje dag så att du får i dig det viktiga fettet. Även om jag äter fisk så tar jag kapslarna ändå. Värt att göra!

Jo, det är nog det jag måste börja göra. Har inte behövt tidigare, för jag är i normala fall en stor vän av fisk av (nästan) alla de slag. Just nu mest sugen på rökt och gravad, men det ska man såklart inte äta.. Typiskt.

Edde

Äldre 11 Dec 14:53

#3918

carolinheiner skrev 2014-12-10 19:00:17 följande:

Varmrökt kan du la äta? Å ny gravad? Köp en laxsida å frys 3 dagar å sen grava den själv? :)

Joo, varmrökt går ju men jag vill ha den kallrökt :P har aldrig provat att grava själv, men kanske det är dags att lära sig då!

Helst av allt skulle jag vilja äta sushi hela dagarna. Bara rå fisk. Så otroligt gott. Konstigt att rå fiskskulle gå an, medan tanken på ugnsstekt ger mig kväljningar... Lite sushi har jag också ätit, men jag är ganska nojjig och tänker att jag inte vill vara den av några få som smittas varje år. Någon är ju, det kan lika gärna vara jag.

BF Juni 2015

INNEHÅLL