Nu går jag skola men förra grav jobbade jag, blev sjukskriven då det blev för jobbigt att vara i hemtjänsten (alla odörer, toaletter, pottor mm) höll på att kräkas nästan över vårdtagarna ibland och det blir ju ovärdigt för både dem och mig :/ var sjukskriven några veckor
Min man är med på allt, MVC besök, UL. Och med sonen försöker vi följas och hjälpas åt med allt också. Delat på FP, inskolning på fsk, vab, BVC mm :)
Rutin UL brukar vara mellan v 17-21 :)
Tänkte bara tipsa om en grej! Frukt är bra men ät inte vindruvor kvällen före/morgonen före BM, blodsockret blir väldigt högt av det! Då kan ni måsta göra glukosbelastning :/
Har lite jobbigt med att berätta för släkten. Vi har berättat för våra föräldrar och min syster. Men har en bror som kämpat länge och när de äntligen blev gravida fick de missfall. De är inte så unga heller så förstår att det kan bli känsligt :/
Tänkte iaf vänta till efter UL men det känns jobbigt :(
Ingen av mina bröder vet än och inte heller makens systrar så vi kommer avvakta till efter UL att berätta för dem. Men det är ju på tisdag så inte så långt bort. Vet bara inte riktigt hur jag ska lägga fram det. Vet hur jobbigt det är att andra väntar när det inte blev för en själv :(
Vanligtvis görs ingen koll efter missfall. De vill ju helst inte ens att man åker in vid missfall.
Eftersom jag haft MA så har jag fått göra skrapning båda gångerna, då tror jag att de kollar att allt är borta medan man är sövd
Risken för missfall för en normal frisk kvinna är 25% så ja absolut det är en risk men tänk så stora chanser att allt går bra :)
Varför det diskuteras är väl för att vi är många med den erfarenheten som behöver/vill ventilera oro.
Eftersom allt såg bra ut på UL idag tänkte jag ta på sonen en t-shirt där det står "blivande storebror" och skicka mms till mina bröder och mannens systrar :)