• Anonym (ledsen och förvirrad)

    Fängelse

    ja jag vet inte ens vart jag ska börja. För att göra en väldigt lång historia kort.

    November 2012 så tog det slut mellan mig och min 2 årigas pappa. Seperationen var fruktansvärt jobbig. Vi hade daglig kontakt och han träffa sin dotter flera dagar i veckan. I slutet av januari så bestämmer vi oss för att försöka igen. Dagen efter så får jag ett samtal av han att han dödat någon. Trodde det var ett skämt!

    En vecka senare så hittas en kvinna mördag. Kopplade aldrig. I April så ringer polisen och jag får åka in på förhör. Då kopplade jag.

    Det blev ett 2013 av förhör, rättegångar, plus jag vittande på mannan jag älskade. Det var det absolut jobbigaste jag har gjort.

    Han anklagade mig aldrig för att jag vittna och vi har haft veckakontakt via brev och samtal. Vi försökte även få träffas men det är först nu som vi fick igenom besöket.

    Jag kan inte gå vidare, det är först nu jag verkligen inser vad han har gjort. jag gråter så fort jag tänker på det. Jag tänker tillbaka på allt underbart, Vi skulle gifta oss men valde att flytta fram bröllopet. Förhållandet var en bergochdalbana men när det var bra så var det verkligen bra. Jag kan inte släppa taget. Jag vet inte hur jag ska hantera det. Har bra kontakt med hans föräldrar då jag vill att min dotter ska träffa sin farmor och farfar. Mina föräldrar hatar mig för att jag umgås med dem och det leder till att dem inte kommer på deras barnbarns födelsedagar m.m. Jag får höra när jag går ut att jag har barn med en mördare, folk frågar mig om han m.m..jag orkar inte mer. :( Detta är LITE vad som hänt..vad ska jag göra för att hantera det.

  • Svar på tråden Fängelse
  • Jesssssica

    Förlåt man varför utsätter du dig själv för en person som mördat en kvinna?

  • Anonym (ledsen och förvirrad)

    vad menar du med att jag utsätter mig själv? jag kan inte hjälpa att jag älskade han...han är världens snällaste människa när allt är som det ska..sen att han började dricka igen efter alla dessa år som nykterist..samma dag vi gjorde slut..och att alkoholen spårade ur denna kväll..försvarar inget men jag har försökt men kan inte gå vidare..

  • Anonym (y)
    Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 21:54:29 följande:
    vad menar du med att jag utsätter mig själv? jag kan inte hjälpa att jag älskade han...han är världens snällaste människa när allt är som det ska..sen att han började dricka igen efter alla dessa år som nykterist..samma dag vi gjorde slut..och att alkoholen spårade ur denna kväll..försvarar inget men jag har försökt men kan inte gå vidare..
    Hahaha. Världens snäällasteeeee mördare. Hahaha.

    Sen heter det "Jag kan inte hjälpa att jag älskade honom". (Svenska - grundskola åk 3).

    Är han svensk?
  • Anonym (AN)

    När kommer han ut? Har du fortfarande känslor för honom?

  • Anonym (??)

    Hur kan du älska en mördare??? :s

  • Anonym (ledsen och förvirrad)

    lätt för dig att sitta där och skratta...

    han fick 15 men kommer ut efter 10, har 8½ år kvar,

    känslor och känslor...jag har inte kunnat hantera sorgen...så vet inte vad jag känner

  • Anonym (AN)

    Det verkar som att folk här aldrig träffat en mördare. Bry dig inte om dem.

    Vad var det som gjorde att det var ett bergochdalbaneförhållande? Det måste ha hänt dåliga saker mellan er innan detta hände.

    I mina öron så låter det lite som att du nu mest fokuserar på det positiva som var innan detta hände. Kanske vettigt stt fundera över hur ert förhållande verkligen var.

    Men också hur du vill att framtiden ska bli. Om du tycker att det är jobbigt att få frågor, tänk på hur din dotter kommer att känna när hon förstår. Bor ni i en stor stad eller liten by? Är det mycket tissel om er? Är det viktigt för dig att bo kvar?

    Bra att du håller kontakt med hennes farmor och farfar.

  • Anonym (ledsen och förvirrad)

    för han var ingen mördare när jag blev kär i han...känslor dör inte bara

  • Anonym (guilt)
    Anonym (ledsen och förvirrad) skrev 2014-09-08 21:54:29 följande:

    vad menar du med att jag utsätter mig själv? jag kan inte hjälpa att jag älskade han...han är världens snällaste människa när allt är som det ska..sen att han började dricka igen efter alla dessa år som nykterist..samma dag vi gjorde slut..och att alkoholen spårade ur denna kväll..försvarar inget men jag har försökt men kan inte gå vidare..


    Okej, så du har bortförklarat mordet med att han drack alkohol? Det är en ganska grov tankevurpa faktiskt men självklart väldigt lätt att göra när man är i din sits. Du älskar honom och vill/kan såklart inte tro att han är en sådan hemsk person som är kapabel till mord. Du vill hitta en förklaring som gör att han fortfarande kan vara den fine mannen som du blev kär i. Tyvärr, så är det inte.

    Många av oss dricker sprit utan att bli mördare. Många av oss dricker oss redlösa och tappar kontrollen och får minnesluckor - men vi mördar ingen. Du kan inte använda spriten som förklaring tyvärr utan du måste någonstans lära dig att inse att den underbare mannen inte är så underbar utan saknar något som gör att han kan mörda en annan människa.

    Säkert påverkar det dig också till en del att du tar lite skulden på dig för händelsen såtillvida att ni gjorde slut=han började dricka=han mördade. Sluta med de skuldkänslorna, han är ansvarig - inte du.

    Ja, han är världens snällaste människa när allt är som det ska - och det är alla andra också. De flesta av oss blir dock inte mördare när allt INTE är som det ska.

    Jag är ledsen, men den här mannen är det något allvarligt fel på och det måste du nog få hjälp med att inse.
  • forfucksake

    Att omgivningen känner avsky är inte så konstigt. Och om du fortsätter ha ett förhållande med honom, får du räkna med reaktioner. Däremot är han fortfarande din dotters pappa. Ja, hon kommer att tvingas växa upp med att hennes pappa är en mördare. Det kommer inte att bli lätt, men så länge han inte är dålig som pappa, eller bedöms som farlig för henne, får hon väl fortfarande träffa honom?

    Därtill tycker jag att det är svinigt av dina föräldrar att försaka sitt barnbarn bara för att pappan till barnet har gjort något oförlåtligt. Inte ska er dotter straffas för det! Och det är väl bra om hon kan ha kontakt med sin farmor och farfar? Om de är "normala" vill säga?

    Sen spelar det ju viss roll hur brottet gick till. Mördade han bara random kvinna och lät henne ligga i en vecka, eller hamnade han i bråk med någon? Kände han offret? Varför hände det? Tar han ansvar för det han har gjort?

Svar på tråden Fängelse