BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Jag har inte ens facebook :)
Så jag hoppas verkligen att inte tråden dör bara för att det skapas en grupp där!
För mig finns ingen anledning att byta från ett form till ett annat.
Jag har inte ens facebook :)
Så jag hoppas verkligen att inte tråden dör bara för att det skapas en grupp där!
Ok nu har jag samlat mod till mig, här kommer bild på magen. v 14
känner mig ENORM!
Hej igen alla, jag är tillbaka efter en veckas radioskugga. Efter flera veckans tuffa besked på KUB 1:15 så blev det moderkakasprov morgonen därpå innan jag lastade mig iväg på jobbresa till Bangkok.
"Vid ett friskt provsvar får du besked i posten inom 6-7 dagar. Om provet visar avvikelser ringer vi tidigare än så". Sa läkaren på Ultragyn.
Jag gav mig själv Google & FL-förbud för att överleva och hålla huvudet kallt. Jag har aldrig varit så rädd.
Jag fixade resan och jag har fixat veckan även om jag räknat timmar och minuter, hårdbevakat brevlådan. Varje gång mobilen ringt med okänt nummer har jag fått hjärtsnörp.
Idag, dag 8, utan besked i posten ringde jag labbet. Det visade sig att mitt provsvar legat klart sen i måndags, men det har GLÖMT att skicka det vidare. Det är inte gardiner från ellos, det är livsöden de sölar med!!! Jag gjorde klart för dem vilken plåga denna väntan i ovetskap är. Några min senare ringde de igen och översteg sina befogenheter och gav mig provsvaret över telefon: ett helt normalt prov, jag väntar ETT HELT FRISKT BARN!!!
Vårt kub igår gick också väldigt bra. Vi fick fina siffror, PÅ BÅDA BEBISARNA. Japp, det är två där inne! Vi var helt chockade för jag hade ju varit på ett VUL i början av vecka 8 och då syntes där bara en. Bm igår sa att den andra måste ha gömt sig bakom den som syntes.
Så istället för att bli tvåbarnsmor så ser det ut som att jag skippar det steget och går från en till tre istället
En bonus med moderkaksprov: man får en länk med en kod där man kan kolla vilket kön det är redan nu. (13+5). Igår var min mans födelsedag, så vi satte oss högtidligt framför datorn och kollade. Efter åtta dagars tortyr i väntan på mkp-provsvaret kändes detta som ett lotto med bara vinster. På skärmen stod: "Det är en pojke." Jag fick visst en liten chock. Min man gjorde segertecken och fick tårar i ögonen. Jag satt bara och stirrade. Jag hade inte haft någon känsla för det ena eller andra innan, men jag insåg - och skäms för det - att jag hoppats på en flicka. Gör alla kvinnor det med första? Hur känner ni? Efter en natts sömn känns det redan toppen med en kille, förutom att de ha tråkigare kläder. Oh, ytliga tankar, vik hädan.
Jag har en ordentlig kula, men när jag sitter ner är det som en bulldeg på magen :(
Såhär såg jag ut igår, v.14+2