Ni som haft problem med foglossning, min BM pratade om stödbälte om det skulle bli jobbigt för mig att klara de sista veckorna nu eftersom jag fått betydligt mer ont de sista dagarna och risken finns att smärtan är här för att stanna. Har ni stödbälte? Funkar det? Eller är det bara onödiga pengar?
Jag sover också dåligt och vaknar många ggr/natt och har svårt att hitta en bekväm ställning. Men nu inser jag att det finns några nivåer av helvete kvar på ämnet och att det finns de i tråden som har det värre. Jag vet inte om det känns som en tröst eller som ett varsel...
Nu verkar det som om bäbisen växer men inte jag. Det är helt fullt i magen, han får knappt plats. Fattar inte att han ska bli ett kg till, stackarn, fattar att han blir irriterad.
I dag: 4 arbetsveckor kvar! 6 v till bf! Det går undan! Och jag tillhör det senare gänget av oss i tråden! ((Bf 22/3)) Ska bli så spännande när det börjar poppa upp bäbisar här på allvar!
Nu varit hos bm och är helt slut! Första turen utanför huset/sjukhuset på två veckor och det kändes!
Tv1 hade 155 i puls och Tv2 hade 150. För en gångs skull hittade bm dem båda snabbt, det börjar bli lite trångt för dem nu så de kan inte smita undan lika mycket längre 
Jag hade bt på 110/55 och blodsocker på 3,5 så toppen toppen 
Sf-måttet var 37,5 cm så jag följer min bauta-kurva fint . Är i vecka 32+5 idag.
Till min stora förvåning hade jag bara gått upp 0,5 kg på två veckor! Jag som dessutom bara legat stilla och ätit typ de här två veckorna, vart har allt tagit vägen?? Så än står vågen inte på 9 någonting men det lär den nog göra vid nästa besök om två veckor :-P
Såg på efter tio idag om foglossning men blir bara irriterad. Nu har jag förskonats från foglossningssmärta men vet ju hur vanligt det är och den enda lösningen var i princip förebyggande träning. Men för att komma igång med sådan träning måste man ju informeras om foglossning hos barnmorskan. Min barnmorska, som dock är en riktigt vänlig själ, har aldrig nämnt detta. Hur ska man då kunna träna förebyggande? Blir så irriterad. Har vänner som har haft fruktansvärda plågor genom graviditeten och ibland även efter och ändå inte fått någon info om foglossning utan själva fått googla allt. Usch blir så arg!
Idag, när jag känner mig som mest trött och låg, fick jag en himla fin kommentar när jag nämnde att jag inte sover så bra.. "ja det är klart, rör man inte på sig och gör man inget om dagarna så blir man kanske inte nog trött för att kunna sova".
Det tog mig en timme att gå upp till skolan med sonen i fredags och sedan hem igen (1km till skolan) och jag har fortfarande väldigt ont efter den promenaden. Konstigt att jag inte är ute och joggar varje dag? Konstigt att jag inte orkar göra nåt när jag inte kan äta ordentligt och inte kunnat på över ett halvår? Men för all del, kalla mig lat bara!:(
En del borde lära sig hålla käften!
Ny vecka (34+0) och jag sällar mig till er andra med en magbild. Vikten ligger på plus 14 sen inskrivning och jag kan konstatera små bristningar ovanför naveln och på brösten. Av nån anledning så bryr jag mig inte ett dugg.
Igår var det första gången med föräldrautbildning. Vi såg en film om förlossning och jag grät när barnet väl kommit fram till föräldrarna. Utöver det reagerade jag på att paren man följde använde enbart lustgas (man kanske kan ha lite fler olika sätt när det ändå är en informationsfilm) och att de var snabba på att knipsa navelsträngen. Men i övrigt tyckte jag den var okej. Ingen ny information på utbildningen men jag tror nästa gång blir bättre för då ska vi prata om allt efter förlossningen som jag känner jag är mindre påläst om. 
Jag var hos läkaren idag och fick sjukintyg på 50% från nu till bf. Skönt att ha, även om jag klarar att jobba 100% ännu. Men hör upp här: jag frågade om FK ens kommer bry sig, utan hänvisa till föräldradagar. Då sa han: inte här i Sthlm, men i tex Uppsala. De har olika syn på saken i olika delar av landet.
Skönt att fler än jag reagerade på kanske lite fel saker i filmen 