BF Mars 2015! :) Någon som vill följas åt?
Upplevde du att du fick mer mensvärk eller rikligare mens med kopparspiral?
Tack alla för tips ang naveln!
Jag svettas också ner minst en t-Shirt per natt men när jag insåg att det måste vara allt vatten i kroppen som vill ut så har jag inget emot det. Kunde skönja ben i högerfoten i morse. Det finns hopp! Vänster är fortfarande som en skogaholmslimpa i en flipflop.
Jag kan inte ens tänka på sex, så jag har inte alls funderat på preventivmedel. Skulle helst också leva hormonfritt, men jag har provat kopparspiral och jag tyckte att jag fick för riklig mens av den. Jag skulle vilja ha ingenting, se hur min kropp skulle leva utan hormoner. Men jag har ju inte tänkt klart här, uppenbarligen...
Ca 30 timmar efter de första värkarna där på natten till den 3 april föddes vårt lilla charmtroll. Så han kom på min födelsedag trots allt. Det var en väldigt utdragen förlossning med först en lång latensfas (typ från 2 på morgonen till 19 på kvällen) Vid åtta var vi på förlossningen och jag var öppen 4 cm och slapp därmed åka hem igen. Fram tills jag var öppen 7 cm klarade jag mig utan något smärtstillande alls även om det var jobbigt men just vid 7 cm tog det stopp och då började vi med tens och värmekudde vilket jag överlevde på en halvtimme innan jag testade lustgasen. Vilken skillnad det blev trots att jag fortfarande kände allt. Detta var runt 2 på morgonen. Krystningarna var jobbiga och jag var väldigt nära att ge upp allt när de kom. Men just då var det skiftbyte och den bestämda barnmorskan och undersköterskan såg till att jag inte fick ge upp. De tvingade mig att byta ställning för att vi skulle få ut honom men dt var många gånger jag bara ville ge upp för det kändes som att huvudet aldrig ville komma fram även om jag fick känna på det. Men till sist kom bara hela bebisen ut med en krystvärk och så hade jag mitt lilla underverk på magen.
Blev bristningar på insidan för han hade satt handen vid huvudet som Stålmannen så dels hade det gjort det svårare för mig och dels hade han skurit upp insidan. Vi blev även tvungna att stanna en stund på komplikationsavdelningen (eller vad den heter) för jag hade feber och kunde inte kissa. Men nu är allt bra och vi befinner oss på familje-BB och försöker förstå att nu är allt över och det stora föräldraäventyret har börjat.
Första natten som inte blev sådär toppen direkt... Tage somnade som en stock kl 18 igår när vi var på middag hos mannens föräldrar. När vi kom hem pt han och fortsatte sen att sova. Kl 03.40 tyckte Tage att vi hade sovit klart. Och har man somnat för natten kl 18 kan jag förstå att man kan känna så :)
Jaha, ännu en skitnatt.
Hon började runt nio tror jag, och somnade inte förrän vid två. Jag var så jävla trött, stressad och ledsen. Sambon var som vanligt bättre på att trösta. Tur det...
Imorgon fyller Josefin fyra veckor, och vi har då två tredjedelar av den klassiska kolikperioden framför oss. Jag ska försöka få tag på en pump idag och ge sista målen på flaska. Har ingen aning om det hjälper eller om jag isf borde ge alla mål på flaska. Jag vill veta hur lång tid efter att luft är svald magknipet kommer, och hur lång tid efter att jag ätit något hon kan reagera på det.
Men jag fick inte riktigt känslan att vår BVC-sköterska vet sånt (eller så är det jätteolika så det inte går att säga).
Sedan magknipet började tror jag vi har haft två hyfsade kvällar, då hon bara varit ledsen, men inte otröstlig flera timmar i sträck.
Någon annan som nästan slutat blöda helt efter förlossningen och som det sen börjat om igen för?
Jag har blött väldigt väldigt lite och både igår och i förrgår har jag klarat mig med en supertunn vanlig binda och det har bara kommit en ynka liten droppe per dygn. Det har oroat mig mer än gjort mig glad, känns som att det BORDE blöda mer och att det kanske är en massa kvar som inte tar sig ut. Har känt mig konstig ett par dagar nu också.. yrsel, huvudvärk, magen som gör ont på ett sätt jag inte är van. Och nu när jag var på toa hade det plötsligt kommit mycket mer blod igen, färskt klarrött, inte mörkt som det var tidigare. Droppade på golvet innan jag ens hann dra på mig byxorna.
Hur orolig behöver man bli över att det börjar om igen?