Junibebisar 2014

Juronjaure skrev 2014-12-29 16:09:11 följande:

Var ett tag sedan jag skrev, ungen har blivit stor och sitter och ålar och snackar och är inte alls särskilt bebisig längre... Vad hände, liksom?!

Har ni lämnat bort ungen till andra ännu? Det var tänkt att vi skulle gå på teater om några dar, och barnet skulle var med morfar och mormor i 2,5h. Tyvärr blir hon ledsen så fort hon blir lämnad till dem, vill inte ens sitta i knä ett par minuter... Vill mest hänga på mamma eller pappa hela tiden, och när hon i enstaka fall accepterar att sitta hos någon annan handlar det om enstaka minutrar, inte 2,5 h... Så, det blir nog så att vi bokar om teatern och går om ett par månader istället, men vem vet om hon är mindre mammig/pappig då? Suck. Känns som om hon kommer vara klistrad vid oss för evigt :P Hur är era små? Kan de lämnas till andra i ett par timmar, ännu?

Vår bebis e också oerhört mammig/pappig. Kan vara hos andra men om vi är i närheten och kan ta han så fort han säger ifrån haha. Men märker han att varken mamma eller pappa är kvar i rummet efter ett tag blir han ledsen. Men de är ju så små än. stressa inte :) jag hade nog inte ens velat lämna än till någon annan än pappan haha.

Vi har haft det jättteeeeejobbigt på sistone med sömn. Natten vaknar han säkert varje timme om inte oftare ibland och bara gnäller. Dagarna är han omöjlig att söva så han sover kanske 1 pass eller koooortkorta 2. Förut var det varannan timme. Vilket leder till att han är jättetrött och gnällig efter några timmar vaken men kan inte somna. Han ska inte alls vara i en fas nu så förstår inte varför han är sån? Sen har han ju alltid varit strulig med sömnen så det kommer ju inte som en chock precis men i perioder är han ju mycket bättre. Suck!! Jag oroar mig mest över hur länge detta (sömnstrulet) ska hålla på :p tills han blir tonåring? Haha..

ellami

Äldre 3 Jan 17:37

#1661

Vi har inga rutiner alls här :( avundsjuk på er som kan ha rutiner. Känns som att det är omöjligt med min pojk. Ingen dag är den andra lik. Ni som tex har strikta sovrutiner, HUR gör ni???? Är det bara jag som har ett barn som strular så med sömnen att det är omöjligt. Ibland sover han 1 timme. Ibland 30 min. Ibland tar det två timmar att bara "natta" på dagen trots att han är trött vägrar han somna. När han väl somnar sover han en kort stund. Vissa dagar lyckas jag bara få honom att sova ett kort pass. Andra dagar tre längre. Osv.. Mat har jag inte heller koll på. Backat med maten pga strul med magen så helammar senaste dagarna igen och jag har inte alls koll på när eller hur mycket. Ibland äter han bara lite och sen när han gnäller en timme senare tror jag att han är hungrig igen så får han amma lite igen osv osv. Nån som känner igen sig?? Hade varit skönt med rutiner.

Den enda rutinen är att vi börjar natta kring 18.30 varje kväll och mellan 19-19.30 somnar han. Morgonen brukar börja 6.30-7.30. Men nätterna är ju helt kaos dom med :) inatt var vi vakna halva natten med en bebis som hade ont i magen..

ellami

Äldre 5 Jan 11:20

#1679

Juronjaure jag hade också som några redan föreslagit samsovit istället. Uppenbarligen vill hon ha trygghet och närhet då ska hon inte tvingas till att sova där hon inte vill. Det ändras sen igen ska du se :)

Kela, sömnen här har varit katastrof sen han blev 6 månader, nu är han 7.. Gode Gud. Vi vaknar minst varannan timme. I ett desperat försök har jag bestämt mig för att sluta med mjölkprodukter igen, men jag vetetusan om det hjälper något. Varför blir sömnen kaos vid 7-8 mån? Kanske det börjats tidigare här..

Asjak vad ambitiöst att bada varje dag :D det hade jag aldrig orkat eller hunnit haha. Är ju inte nödvändigt heller och huden mår nog bättre av att inte bada så ofta men min kille hade helt klart uppskattat att bada varje dag, hela dagen helst :P riktig liten fisk! Men istället badar vi honom två gånger i veckan ungefär.

Fler bebisar som börjat jollra? Alltså det där jollret, vet inte vad det heter, när de börjar med dada osv. Han gör mest fortfarande höga glädjetjut och skrik i höga toner men har sen några dagar börjar "prata" smått, låter som han säger titta! ibland. Dadada och atattata osv. Så gulligt!!!

ellami

Äldre 14 Jan 09:50

#1758

Kela1981 skrev 2015-01-13 22:22:58 följande:

Nica: så skönt att någon mer har en pyttebebis! Tittade i Alice kläder idag och det står att 62 är för 2-4 månader ha ha ha.... Vi ska snart också gå över till 68 för nu börjar det bli tajt i 62orna. Våra flickor är nog ungefär jämnstora, hon vägde 7kg och var 64 cm på 6-månaders kontrollen så hon har väl växt en del nu kan jag tänka :)

Min son vägde också 7 kg till 64 cm men då var han typ 3 månader haha. Men knubbis var han! Så med den vikten till den längden måste väl din bebis oxå ha lite hull? :D men väldigt liten i längden är hon om man jämför med min gosse (69 cm för 1 månad sen, nu vet jag inte) och han ligger ändå på medelkurvan!

Här har vi precis börjat växa in i strl 74 (7,5 mån). Det mesta 68 passar fortfarande och det mesta i 74 är aningens för stort än men mamma börjar bli trött på garderoben så den vill vi byta ut mot helt nya kläder ;)

ellami

Äldre 14 Jan 19:59

#1765

Måste bara berätta detta. Är så glad, nöjd & stolt :) vi har gått från helvetiska nattningar till så mysiga och fridfulla! Förr skrek han och skrek, vi vaggade, gungade i babysittern, hoppade upp och ner på sängkanten, sjöng, körde i vagnen, vaggade spjälsängen ja ALLT för att få honom att somna, vi kunde vyssja i evigheter och det tog kål på oss och våra ryggar och vi bävade inför varje kväll.. Men så införde jag min egen somna-själv metod. Jag la mig bredvid honom en kväll och så låg vi bara där. I början protesterade han massor och jag lyfte upp var och varannan sekund för att trösta och trösta. Jag distraherade genom att fåna mig så att han istället började skratta och sen började vi om med att bara ligga där nära och vänta ut tiden. Efter ett tag tröttnade han och han vände sig höger och vänster och hit och dit i ett försök att komma till ro. Jag hjälpte till med att stryka över ryggen eller buffa försiktigt på rumpan och efter 1,5 timme den första gången så somnade han för första gången själv!! Ja alltså utan allt detta eviga vaggande och bärande. Numera är nattningarna fantastiska. Han protesterar inte alls längre utan när vi lägger oss i sängen så gosar vi lite, han är förvisso en energiknippe så även då ska han busa och klättra på mig, krypa fram och tillbaka i sängen och försöka ställa sig upp men så småningom blir han trött. Så när det är färdiglekt ligger vi bredvid varandra och tittar på varandra. Jag gör lite miner och han skrattar. Sen märker jag hur hans ögonlock börjar bli tunga.. Han vänder sig från höger till vänster.. Ligger still.. Vänder sig tillbaka.. Och håller på sådär några gånger tills han äntligen sluter ögonen och somnar. Numera tar det inte 1,5 h utan allt som allt 30 min beroende på hur trött han är & hur mycket energi kvar till att busa och leka han har. Helt underbart!!! Var bara tvungen att dela med mig :) trodde inte det skulle vara så lätt att lära honom somna själv (fast med mig bredvid givetvis) nästa steg är att han ska lära sig somna så även på dagen. På dagen behöver vi fortfarande köra i vagn eller vagga osv.

Nu hoppas jag få ordning på nätterna också.. Grabben vakbar ju typ 20 gånger på en natt.. Haha. Lånat boken Somna utan gråt så ska suga åt mig av alla tips därifrån :) smalljey (stavning?) du läste väl samma bok eller var det någon annan??? Vad tyckte du?

ellami

Äldre 18 Jan 19:12

#1781

Humlan26 skrev 2015-01-18 18:25:34 följande:

Min kille vaknar ca 1 gång/timme på natten. Är oftast ledsen då. Ibland bara leksugen. Enda sättet jag lyckas få honom att somna om är att amma.
Hur får ni era att somna om som vaknar många gånger per natt?

Första barnet född 9/7

Hur länge har han vaknat 1 gng/h? Min vaknar också tjugoelva gånger per natt och 99% av dom gångerna måste han ammas till sömns. Han äter inte ens alla gånger utan behöver bara snutta för att somna om. Mycket konstigt för 1) han somnar annars ALDRIG ammandes så det är inte att han kopplar sova med tutte och 2) han tar napp men på natten hjälper den inte. Så jag har tyvärr inga tips, haha! Här vrålskriks det om pappa försöker..

Hur ger ni era barn vatten? Vilken pipmugg är bäst? Min son tar inte flaska och pipmuggar fattar han inte så vill ha en som går lätt att dricka ur, han lär väl sig så småningom. Men vetkar inte sådär jätteförtjust över att dricka vatten dock, grimaserar när han råkar få vatten i munnen..

ellami

Äldre 19 Jan 18:15

#1798

Juronjaure skrev 2015-01-18 23:35:00 följande:

Min ammas nästan bara + några få portioner (fjärdedels portioner...) gröt i veckan + ett par majskrokar per dag. Känner mig så efter vad gäller detta med MAT...:P

Samma här men han blir ju 8 månader om nån vecka och nån här skrev att amning kan vara huvudfödan UPP till 8 mån? Är det så?? Han äter knappt en halv portion gröt till frukost (vill helt enkelt inte ha mer) och jättelite matpure till middag, han äter intresserat i början så det är nog inte smaken han inte gillar men efter några skedar vill han helt enkelt inte ha mer. Inte heller ammas efteråt utan först 2 timmar senare. Förstår ingenting, han äter minimalt känns det som, men ammar ändå rätt ofta. Viktkurvan har börjat plana han låg på +1 och nu ligger han på medel så bvc är lite på. Jag har inte stressat med mat pga att han så lätt blev hård i magen så jag gick ofta tillbaka till helamning men nu börjar jag känna mig stressad faktiskt!

På tal om mat. Idag gav jag fisk första gången. Lite lax med palsternacka. Vid första skeden blossade ungens kinder och haka upp!! Helt röd!!!!!! Så förmodligen fiskallergi :( någon annan som har barn med ev allergier?

ellami

Äldre 23 Jan 20:38

#1833

Amalian83 skrev 2015-01-22 09:54:07 följande:

Jag tror både napp och bröst kan avvänjas om natten om man som förälder vill. Gäller bara att ha rätt attityd och en plan på vad man ska göra istället. Vi har som sagt ett upplägg nu där vi lugnar i sängen, tar inte upp henne för hon behöver inte "räddas" eller tröstas, bara lugnas. Så pratar vi med henne, men bara utanför hennes rum och bara om hon "frågar" oss. Vi säger samma sak varje gång men i olika tonlägen. I princip förmedlar vi att allt är lugnt och säkert, du kan sova vidare. Ibland måste man gå in till henne, men vi stannar bara tills hon blir lugn sedan går vi ut igen. Att hon vaknar om natten och sparkar lite gör ingenting. Huvudsaken är att hon kan somna om själv utan vår hjälp.

Men vad gör ni om hon skriker eller skriker hon aldrig? Vaknar min pojke på natten hjälper det inte ett dugg att vi lugnar på avstånd. Det är antingen närhet, amning eller napp som gäller. Annars skriker han hysteriskt. Och det är inget särskilt bra sätt att lära dom att det är lugnt du är trygg och kan sova vidare. Så det beror ju på från barn till barn, inte föräldrarnas inställning tror jag.

ellami

Äldre 23 Jan 20:44

#1835

Och som svar på frågan sover han i spjälsäng bredvid vår säng (med ena långsidan borttagen). Vi har inget rum till honom och hade vi haft det hade jag ändå inte flyttat honom, dels för att han vaknar så ofta och dels för att jag tycker det är mysigt att vara nära <3 ps. vi samsover större delen av natten pga att jag inte alltid orkar lyfta över honom till spjälsängen om jag ammat, eller pga att han ibland vill ligga nära för att somna om, eller pga att han bökar så mycket så han kan rulla ut från sin säng in på vår i sömnen osv då vaknar jag och måste flytta på mig för han fortsätter rulla hela vägen till pappa och jag får lägga mig på tvären ;)

ellami

Äldre 24 Jan 18:52

#1841

Amalian83 skrev 2015-01-23 22:50:10 följande:

Ska försöka förklara hur vi gör, men det är inte så lätt att vara kortfattad märker jag. Först och främst vill jag bara säga det att för mig betyder det att skrika hysteriskt att bebisen skriker så att det är risk för att han eller hon spyr eller svimmar av utmattning. Alltså totalt outhärdligt för bebis. Så skriker aldrig min dotter och jag hoppas att det inte är så din son skriker ????????????

otröstlig däremot. Det kan hon vara och då går vi in till henne, men det är viktigt att det är just otröstlig som skriket signalerar, annars är det risk för att vi stör. Arg, trött, uttråkad är andra skrik som kan komma och då lugnar jag utanför dörren, om hon inte hinner somna om själv. Hon blir också lugn av att jag gör annat t ex diskar, skramlar, pratar med pappa, promenerar runt på lägenhetens knarrande trägolv etc.

När jag lugnar henne i sängen lägger jag mina händer på henne. Hon sover på rygg så jag trycker inte, markerar bara att hon ska ligga still. Detta lugnar henne oftast. Om det inte skulle göra det skulle jag puffa på hennes rumpa så att hon typ vaggas fram och tillbaka. Då ska det vara totalkris och jag slutar när hon blir lugn så att hon alltid somnar av sig själv.

Ibland när jag lägger mina händer på henne börjar hon försöka leka med mig. Då vet jag att hennes skrik inte betyder att hon är ledsen, men att hon är uttråkad och känner sig utvilad. Då säger jag god natt och går ut. Hon behöver inte mig för att somna. Jag stör / distraherar.

Hoppas du fick svar på frågan!

Måste fråga om det är någon slags AW kur? Jag har faktiskt lånat hennes bok för att få lite perspektiv (man greppar efter varje halmstrå när sömnen strular såpass) men tänker nog inte tillämpa hennes metoder.

Min personliga åsikt är att bebisar inte ska behöva skrika alls och skriker de tar man upp dem och ger dem trygghet, men gnälla är inte samma sak som skrika så vi kanske har olika definitioner på det. Och lugnar sig ditt barn av att du tröstar på håll så är det toppen men det skulle aldrig funka för oss och säkert många andra. Jo min son kan nämligen skrika HYSTERISKT. En gång vaknade han när jag var i duschen, pappan sprang in till rummet och satte i nappen men han ville uppenbarligen ha mig och bröstet för han gnällde mer och mer, slutligen tog han upp honom för att han skulle försöka söva om i famnen men gråtet eskalerade i gallskrik. Jag skyndade så fort jag kunde och tog över en hysterisk bebis som lugnade sig i samma sekund han hamnade i mina armar och somnade om på tre röda. Så det där hade inte funkat alls för oss. Kanske om man står ut med skriket i några kvällar men jag är inte riktigt en förespråkare av skrikmetoder som lär barnet den hårda vägen att ingen kommer ändå.

Junibebisar 2014

INNEHÅLL