Vi runt 35 år som väntar barn

Ja det kan väl vara kul! 33, från Stockholm, första barnet. BF 25/9 enligt senaste UL. Hur går det för dig? Mår du bra än så länge? Tänk att jag klarade mig helt från illamående :D

Ja, det var störtskönt! Men ledde också till lite mer oro tror jag. Klart man undrade hur det stod till där inne eftersom jag inte kände något. Har inte haft några humörsvängningar heller. Däremot ville jag ju helst sova dygnets alla timmar där några veckor. Men efter v12 blev jag piggare :) Hur mår du?

Hej, vad kul att ni kom hit!  Bebislängt: vad skönt att slippa illamående!! Det låter som en dröm Jag är fortfarande så kort gången (4+6 idag), så något illamående har jag inte känt av ännu. Men det kommer säkert . Brösten är väldigt svullna, så inga bh:ar passar längre. En hel del tröjor/koftor har blivit för korta också. Så i helgen ska jag köpa åtminstone en bh och några större/längre t-shirtar som jag kan ha under koftor. Inte så kul med glipande tröjor...haha. I övrigt känner jag av en del värk i livmodern, och så är jag lite tröttare än vanligt på eftermiddagarna / kvällarna.  Mjölkchoklad: när började ditt illamående? Hur länge har du mått illa med dina tre första barn?

Jag mådde illa dom två första dagarna efter att jag plussat och hade migrän för att jag inte kunde dricka kaffe för att jag mådde illa. Jag började gråta och snyftade att jag inte kunde leva så i två månader till. Men sen gick det över. Tror att det var chocken mest. Utöver det så har jag bara mått illa när jag blivit för hungrig, men det är ju lätt fixat. I morgon går jag in i v15 och den andra trimestern. Känns sjukt stort! Bara sex månader kvar nu. Bjuder därför på min lilla förstföderskemage :))

Tack! Jag hoppas att den inte blir så stor. Den växter enormt i v11 men sen lugnade ner sig lite men den här veckan har den växt igen. Kul att se hur det växer tycker jag. Har också hört att den växer fortare efter första graviditeten. Såg någon i septembertråden som såg ut som hon skulle föda vilken dag som helst men som bara var i v17. :D

Om man är väääldigt osäker på när bebben blev till kan man nog eventuellt få ett VUL. ;) Jag tror att min blir en pojke. :) särskilt eftersom jag inte har mått illa alls, är sugen på salt och har magen ganska lågt. Men jag vet inte hur mycket som är skrönor. Om en månad får jag förhoppningsvis veta i alla fall :) Den här gravidglowen de säger att man ska ha, är det det här rödmosiga ansiktet?

Hahahahaha! Rödmosigt ansikte är säkert en del av glowen Min mage är så svulken igen - mannen flinar och tror inte jag kan dölja detta till vecka 13 (ska på KUB när jag är v 12 + 2). Men jag hoppas det ska gå. Lite lösa och slappa kläder, så kan det nog funka

Haha svulken!? Det var nåt nytt! Vilken vecka är du i nu?

Jag är så stor nu på eftermiddagarna att jag inte kan ha mina t-shirts, de sitter som magtröjor och det är inte sexigt.

Och om jag försöker dölja det ser jag bara jättetjock ut. MEN går in i v16 på fredag och har berättat för alla på jobbet så har inte nån anledning att dölja det längre heller, rätt skönt faktiskt :)

Bebislängt: hihi, då får jag kanske låtsas att jag är lite förvirrad med datumen då . Skämt å sido, jag hoppas att läkaren som jag ska träffa tycker att det är motiverat med ett vaginalt UL ändå. Vill så gärna veta om hjärtat slår samt om det är ett embryo eller fler. Har ingen ärftlighet för tvillingar, men kan ändå inte låta bli att oroa mig. Det känns som att ett barn räcker till att börja med. Vad kul att du snart får veta kön på barnet! Nu har mitt illamående börjat komma krypande. Mår inte kräk-illa, utan det är mer att jag känner mig konstant mätt. Om jag går för långt mellan måltiderna så börjar jag må illa på riktigt. Är i v. 6+2 nu (började känna av illamåendet på 6+0). Hur var det för er när illamåendet började, kom det stegvis eller eskalerade det och blev värre med tiden?

Ljusfat: välkommen hit! Jag kände också lite yrsel så där precis i början.  MjölkChoklad: Hm, det är precis det som händer mig nu - det kryper sig på och blir värre. Mitt illamående började v. 6+0 och då var det mest att jag kände mig mätt och äcklad av vissa maträtter. Det fungerade ganska bra att äta bort illamåendet. Idag är jag på 7+0 och illamåendet började kännas outhärdligt i förrgår. Mår illa precis hela tiden, och det fungerar inte att äta bort det längre. Det är hanterbart om jag ligger ned och slappnar av. Men minsta lilla stressmoment eller rörelse gör mig