• Anonym (tjejen)

    Går det för min pojkvän att adoptera mitt barn?

    Hej!

    Jag väntar barn och ska snart föda. Biopappan stack redan innan jag fick reda på graviditeten och vill inte ha något med varken mig eller barnet att göra och har hotat och varit elak. Jag träffade en ny ganska snabbt och det är den rätte. Han vill gärna ta på sig papparollen och kommer göra det i vilket fall eftersom bio troligtvis inte kommer dyka upp...
    Så kan min pojkvän adoptera mitt barn så det verkligen blir på riktigt och så att hon får rätt till båda föräldrar? Särskilt om det skulle hända mig något vid förlossningen skulle det kännas bra att ha det så.

    Tack på förhand

  • Svar på tråden Går det för min pojkvän att adoptera mitt barn?
  • WhiteOleander

    Du har alltså dejtat en kille i max nio månader och nu vill du göra honom till pappan av ditt barn, som du fick tillsammans med en annan oansvarig slusk det inte höll med? Förstår jag dig rätt?

    Tänk igenom detta ungefär 50 gånger till så kommer du förhoppningsvis till insikten att du varken är mogen för ett förhållande eller mödraskap. Det är dags för dig att mogna jäkligt snabbt innan du börjar skada ditt barn också.

  • Anonym (faderskapspresum)
    oOMayaOo skrev 2014-03-23 00:16:16 följande:
    Suck.... 
    Var snäll och visa mig med vilket lagstöd socialen får begära en utredning för barnets del.

    Socialen får gå in som ställföreträdare för ett omyndigt barn men de har inte rätt att påbörja en sådan. Den begäran ska komma från barnet.

    www.socfamratt.se/faderskap/haeva-faderskap/431-raettegang
  • Anonym (insatt)
    Anonym (tjejen) skrev 2014-03-22 19:14:55 följande:
    Hej!

    Jag väntar barn och ska snart föda. Biopappan stack redan innan jag fick reda på graviditeten och vill inte ha något med varken mig eller barnet att göra och har hotat och varit elak. Jag träffade en ny ganska snabbt och det är den rätte. Han vill gärna ta på sig papparollen och kommer göra det i vilket fall eftersom bio troligtvis inte kommer dyka upp...
    Så kan min pojkvän adoptera mitt barn så det verkligen blir på riktigt och så att hon får rätt till båda föräldrar? Särskilt om det skulle hända mig något vid förlossningen skulle det kännas bra att ha det så.

    Tack på förhand
    Faderskapet kommer att utredas precis som vanligt (även adopterade barn har rätt att känna till sitt biologiska ursprung). Om "din kille sedan skall adoptera barnet så krävs det
    1. att ni är gifta
    2 att bio-pappan inte motsätter sig adoptionen
  • Anonym (insatt)

    glömde:
    3. att adoptionen bedöms vara till barnets bästa.

  • nevermind
    Anonym (faderskapspresum) skrev 2014-03-22 19:40:22 följande:

    Om ni gifter er innan barnet föds blir din pojkvän automatiskt pappa och varken bion eller någon annan kan ta faderskapet ifrån honom.


  • Anonym (gifta)

    När ni är gifta får ni skicka in en ansökan om adoption till tingsrätten. Samt betala en avgift på ca 500;- sedan gör socialen en utredning där de intervjuar dig och båda papporna enskilt samt ibland i par, hembesök sker oftast. De kan drömma mot bio pappan trots att han inte ger medgivande om d anser att d e för barnets pappa. De kollar efter om d tror att din och din nya mans relation är långsiktig tex om planer på gemensamma barn, gemensamma lån, delad föräldraledighet osv

  • Anonym (beenthere)
    Anonym (tjejen) skrev 2014-03-22 20:11:17 följande:
    Han har hotat mig, min pojkvän, skrivit att han hoppas att det blir missfall eller att barnet dör vid förlossningen och att han aldrig vill se oss. Aldrig att jag skulle lita på honom!
    Det skrev min dotters pappa också, men i en vårdnadstvist när hon var 1 år gammal (han kom in i bilden ungefär då) blev det ändå gemensam vårdnad och umgänge som successivt skulle utökas. De tar inte "hänsyn" till vad som känslomässigt sagts innan osv. tyvärr eftersom att barnets rätt till sin pappa är viktig. Nu några år senare är relationen däremot jättebra och han är en fantastisk pappa MEN att du inte litar på honom gör inte att rätten inte gör det ifall han skulle "dyka upp" efter förlossningen eller ett par månader efter. Oavsett önskar jag dig all lycka :) 
  • Ess
    Anonym (faderskapspresum) skrev 2014-03-22 20:25:48 följande:
    "Talan om hävande av faderskap får väckas av mannen i äktenskapet eller av barnet. Är mannen död kan i vissa fall hans arvingar väcka talan. En annan man som anser sig vara biologisk far till barnet kan däremot aldrig väcka talan om hävande av faderskapet."
    Även om man räknar bort biopappan, så kan det du skriver här ställa till det rejält.
    Ponera att ts och hans äktenskap inte håller. Han träffar en ny, bildar familj och anförtror henne att barnet inte är hans. Han dör, och hon vill inte dela med sig till en sk särkulle, och kriget är ett faktum.
    Bättre att dra allt den juridiskt korrekta vägen, även om det innebär bråk med pappan så är det bättre att ta det när barnet är litet och inte förstår vad som händer, än att det kommer när barnet är betydligt äldre och kanske själv ska försöka försvara sina "rättigheter" till arv.
  • Anonym (tändstickan)

    TS, om ni ändå har tänkt att gifta er när barnet är nyfött, varför inte bara göra det några månader tidigare?


    ni har ju känt varandra i många år och ni skulle slippa massa pappersstrul. om ni gifter er nu innan så skulle allt bara rulla på automatiskt.

    skulle sen biopappan mot förmodan återkomma så har ni iaf inte ljugit då din kille blev pappa per automatik då ni redan var gifta. men spara hoten som sagt, så skulle han mot förmodan försöka nåt så har ni bevis.
    i vilket fall har jag svårt att tro att biopappan frivilligt kommer skriva under faderskapsdokumentet när han har sådan inställning. i så fall måste du driva det vidare med blodprov för att bevisa att han är fadern så han blir tvungen att skriva på. och det är väl knappast nåt som varken han eller du vill.

  • Ess
    Anonym (tändstickan) skrev 2014-03-23 09:37:28 följande:

     


    i vilket fall har jag svårt att tro att biopappan frivilligt kommer skriva under faderskapsdokumentet när han har sådan inställning. i så fall måste du driva det vidare med blodprov för att bevisa att han är fadern så han blir tvungen att skriva på. och det är väl knappast nåt som varken han eller du vill.


    Det är ju trots allt hans rättighet att få det gjort. Han har inga skyldigheter att betala underhåll osv för något som han inte säkert vet är hans barn.
  • Anonym (..)

    Har bara läst TS trådstart.

    Jag har varit/är i exakt samma situation som dig!
    Jag träffade en ny kille precis efter att det tagit slut mellan mig och mitt ex och jag inte visste att jag var gravid.
    När jag fick veta att jag väntade barn så valde jag att behålla av olika anledningar och jag berättade för min nya kille att det inte var hans barn. Han tog då valet att han ville vara delaktig och vara pappa ändå då den biologiska pappan inte ville och vill ha med oss att göra.
    Men han fick vara delaktig på ett villkor och det var att han var det på mina villkor och mina villkor var det jag ansåg vara bäst för barnet.
    Först ville han inte berätta för sin familj utan låtsas som att det var hans biologiska barn vilket jag inte tyckte var ok.
    För mig är ärlighet det absolut viktigaste relationer till andra människor oavsett om det är barn eller vuxna.
    Så han berättade för sin familj att det inte var hans biologiska barn men att han valde att vara delaktig ändå och hans familj har aldrig gjort skillnad på vår dotter och deras biologiska barnbarn /syskonbarn.

    Vi har också sagt att vi med en gång skall förklara för henne att han är pappa men hon har en till pappa via blod.
    Jag tycker personligen att det är helt fel att ljuga för sitt barn och undanhålla infon om vem som är biologisk pappa oavsett om det är en idiot eller inte, jag vill inte riskera att min dotter blir bitter på mig i framtiden för att jag undanhållit någon form av information från henne.

    Många har frågat mig varför inte min kille har adopterat vår dotter och mitt svar är alltid detsamma. Vi har inte ens varit tillsammans i två år och även om han är en fantastisk pappa och man ser att han älskar henne så måste han bevisa sig några år till innan jag går med på ett sådant STORT beslut. För det är ett stort beslut och inget man bör göra lättvindigt. Oavsett hur kär du är!

    Dessutom får man inte adoptera om man inte är gift och har haft en längre relation och som någon ovan skrev, att bio-pappan inte motsätter sig och det är till barnets bästa.

    Varför så bråttom? Om adoption är rätt beslut så kommer det att vara det även om några år.
    Om du är orolig för att något skall hända dig så kan du skriva ett dokument med din sista vilja som skall bevittnas av två personer.
    Det var så jag gjorde!
    Du kan aldrig "testamentera" bort ditt barn men om du har skrivit en sista vilja om vad du önskar för ditt barn i framtiden om något skulle hända dig, så måste social tjänsten ta med det i sin utredning om vad som är bäst för ditt barn.

    Det var min historia och hur jag har valt att göra, lycka till!

  • Fosfor

    Låt det gå en tid. Barns rätt till sitt biologiska ursprung är starkt. I praktiken innebär det att den biologiska förälder som är avogt inställd till att vara förälder väntas in tämligen länge innan det anses vara barnets bästa att någon annan kan överta föräldraskapet juridiskt. Att en styvbarnsadoption skulle godkännas innan förlossningen som verkar vara det du är ute efter som du vill vara på den säkra sidan om något skulle hända dig vid din förlossning är uteslutet. Det fungerar inte så.

  • Anonym (tändstickan)
    Ess skrev 2014-03-23 10:04:46 följande:
    Det är ju trots allt hans rättighet att få det gjort. Han har inga skyldigheter att betala underhåll osv för något som han inte säkert vet är hans barn.
    Absolut, men han verkar inte intresserad ens av det.
  • skpklm
    Anonym (..) skrev 2014-03-23 10:20:30 följande:
    Har bara läst TS trådstart.

    Jag har varit/är i exakt samma situation som dig!
    Jag träffade en ny kille precis efter att det tagit slut mellan mig och mitt ex och jag inte visste att jag var gravid.
    När jag fick veta att jag väntade barn så valde jag att behålla av olika anledningar och jag berättade för min nya kille att det inte var hans barn. Han tog då valet att han ville vara delaktig och vara pappa ändå då den biologiska pappan inte ville och vill ha med oss att göra.
    Men han fick vara delaktig på ett villkor och det var att han var det på mina villkor och mina villkor var det jag ansåg vara bäst för barnet.
    Först ville han inte berätta för sin familj utan låtsas som att det var hans biologiska barn vilket jag inte tyckte var ok.
    För mig är ärlighet det absolut viktigaste relationer till andra människor oavsett om det är barn eller vuxna.
    Så han berättade för sin familj att det inte var hans biologiska barn men att han valde att vara delaktig ändå och hans familj har aldrig gjort skillnad på vår dotter och deras biologiska barnbarn /syskonbarn.

    Vi har också sagt att vi med en gång skall förklara för henne att han är pappa men hon har en till pappa via blod.
    Jag tycker personligen att det är helt fel att ljuga för sitt barn och undanhålla infon om vem som är biologisk pappa oavsett om det är en idiot eller inte, jag vill inte riskera att min dotter blir bitter på mig i framtiden för att jag undanhållit någon form av information från henne.

    Många har frågat mig varför inte min kille har adopterat vår dotter och mitt svar är alltid detsamma. Vi har inte ens varit tillsammans i två år och även om han är en fantastisk pappa och man ser att han älskar henne så måste han bevisa sig några år till innan jag går med på ett sådant STORT beslut. För det är ett stort beslut och inget man bör göra lättvindigt. Oavsett hur kär du är!

    Dessutom får man inte adoptera om man inte är gift och har haft en längre relation och som någon ovan skrev, att bio-pappan inte motsätter sig och det är till barnets bästa.

    Varför så bråttom? Om adoption är rätt beslut så kommer det att vara det även om några år.
    Om du är orolig för att något skall hända dig så kan du skriva ett dokument med din sista vilja som skall bevittnas av två personer.
    Det var så jag gjorde!
    Du kan aldrig "testamentera" bort ditt barn men om du har skrivit en sista vilja om vad du önskar för ditt barn i framtiden om något skulle hända dig, så måste social tjänsten ta med det i sin utredning om vad som är bäst för ditt barn.

    Det var min historia och hur jag har valt att göra, lycka till!
    Man ska inte ha så bråttom med att adoptera bort barn till ny partner.  Känner en tös som är faderlös;  biopappan utbrast när han fick  frågan  "Jättebra,  då sparar  jag underhåll i en massa år!"  

    När äktenskapet med  adoptivpappan  tog slut  tröttnade mannen på sitt extra barn. 
  • Ess
    Anonym (tändstickan) skrev 2014-03-23 11:14:59 följande:
    Absolut, men han verkar inte intresserad ens av det.
    Det vet man aldrig. Barnet finns inte där ännu, och möjligheten finns att han ser annorlunda på det när barnet verkligen finns där.
  • Anonym (..)
    skpklm skrev 2014-03-23 12:04:04 följande:
    Man ska inte ha så bråttom med att adoptera bort barn till ny partner.  Känner en tös som är faderlös;  biopappan utbrast när han fick  frågan  "Jättebra,  då sparar  jag underhåll i en massa år!"  

    När äktenskapet med  adoptivpappan  tog slut  tröttnade mannen på sitt extra barn. 
    Jag håller med
Svar på tråden Går det för min pojkvän att adoptera mitt barn?