Sex och dravel tråden, hämningslöst!

Inte bara nötter (hoppas jag)

Fast jag måste erkänna att jag direkt tänkte på "Plötsligt i Vinslöv"

Till någon:



Just do it Videon är helt underbar!

Menar du den här?
www.familjeliv.se/Forum-25-156/m73448753.html

Jag blev lite lätt road av den här:
www.familjeliv.se/Forum-9-191/m73455340.html
Hen kanske skulle må bra av lite information om att polyrelationer inte är så ovanliga här som en del tycks tro.

Nej, jag hade inte varit med om jag hade varit poly
Nu är jag inte med i någon mono-grupp heller trots att jag är rätt pinsamt monogam av mig  

Tycker jag du gör rätt i. Har man äntligen hittat något man känner att man trivs med och det känns som att hitta hem, så tycker jag inte att det finns någon anledning att inte bejaka det.

Sedan om folk har svårt att förstå ens livsval. Det är deras problem och att folk är undrande och skeptiska mot det som känns främmande för dem, det får de leva med.

Whatever tickles your muffin, go for it!

Fast jag undrar hur din ev partner mått om du var utåt sett väldigt monogam, men då och då lite polyamorös. Så länge alla parter är med på hur det ska vara och att alla mår bra i det, så kvittar det kanske.

Det där med att vara extrem. Det beror på. Är det så att man hänger upp hela sin existens på den andra personen, då är det varken bra för en själv eller den andra, men att inte se eller fatta kärlekskänslor för någon annan, det är väl ganska normalt för en monogam kärleksrelation där man faktiskt är kär i den andre partnern.

Kanske är det så att man missar en massa kärlek och ömhet när man lever monogamt, men jag har svårt att fokusera på fler i taget.

Jag har dock lärt mig att jag aldrig kan äga en annan person, inte ens min avkomma. 

Nu har jag nog gjort något väldigt dumt. 
Har haft storstädning i avkommans rum (utan att fråga först). Arrangerat om i alla lådor och garderober, putsat och fejat.

Nu har jag helt plötsligt sjukt dåligt samvete.

Jag hade inte blivit glad om någon (inte ens en närstående rotat runt bland mina prylar. Oavsett hur mycket det än skulle behövas, om jag inte givit mitt samtycke först.

I vanliga fall brukar jag bara stänga dörren och tänka att avkommans rum är en sanitär olägenhet, men den här gången kunde jag inte förmå mig till att stänga dörren och låtsas som ingenting.

Känner att jag faktiskt har nafsat på avkommans rätt till ett privatliv, även om denne råkar bo hemma fortfarande.

Det var enklare förr när det funkade att kräva en städning av rummet innan det blev lördagsgodis 

Får köra på din mammas linje. Fast om jag inte säger något kanske inte avkomman märker något 

Hm, hur går det till? "Erkänn Sir du är kåt! Jag såg nog din lätt glasartade blick och även om du bär suspensoar är du lik väl skyldig till publik kåthet!"