Sira skrev 2015-05-12 21:14:46 följande:
Kelsson: Tack för ditt svar. Skönt med någon som vet hur det känns. Rent logiskt vet jag ju att det inte går någon nöd på henne. Hon har mat och rena kläder varje dag och jag är med henne hela tiden, bara att det inte blir så aktiva dagar. Det får hon å andra sidan med sin pappa och på förskolan. Det blir mycket barn-TV. Som hon älskar. Så det är mitt samvete som lider bara. Jag sitter ofta med henne i soffan och tittar så hon får mycket närhet. Det är liksom det bästa jag kan just nu, jag måste ta hand om barnet i magen också och det gör jag bäst med vila.
Jag önskar att jag vore en sån där människa som kunde hålla igång hela graviditeten. Jobba fram till två veckor innan bf, som jag hade tänkt göra förra gången. Istället var jag sjukskriven de tre sista månaderna. Det hänger ju naturligtvis även på vilket jobb man har och jag har ett jobb där jag inte själv kan styra över arbetsbelastningen, jag kan inte flexa eller ta långlunch. Hade jag kunnat styra mer själv hade det förmodligen varit lättare.
Jaja, det är som det är och det är under en begränsad tid. Trots allt är jag ändå mest glad över att det faktiskt gick en gång till även om tråkiga känslor ibland tar över.
Jag orkade inte mycket sista tiden jag var gravid. Storasyster som var drygt 2 år då blev det mycket gos och mys med och mycket barn-tv sista veckorna för jag orkade inte så mycket mer. Var likadant i början då jag mådde jättelilla. Hon är 3 år nu och det verkar inte gått nån nöd på henne för det
Så känn inte dåligt samvete (även om jag förstår att du gör det). Det viktigaste är ju att du finns där och berättar varför så hon förstår. Och har hon en aktiv pappa och går på förskolan så får hon all stimulans som hon behöver. På ett sätt blir det en övning inför det som komma skall också. Då bebisen kommer finns det ju inte lika mkt tid och man är inte alltid lika "rolig" som man var innan. Det större barnet får lära sig att roa sig själv mer ville ju på många sätt är väldigt nyttigt också. Vi ser till att få egen tid varje dag jag och stora tjejen, hon kallar det mammatid
En stund då det bara är hon och jag och hon får bestämma vad vi ska göra. Ibland blir det då mys i soffan då vi tittar på barn-tv ihop
Lycka till! Kram