Vi som äntligen är gravida efter IVF/ÄD 2014/2015

Hej allihopa!

Har följt er ett tag men det är först nu jag vågar ge mig tillkänna. Har svårt att ta in att jag verkligen är gravid men idag var jag på ultraljud och där låg en liten klump med tickande hjärta! Jag blev så lättad att jag nästan grät när jag fick se skärmen!

Vi har gjort äd på Fertinova i Åbo. Testdagen var egentligen på juldagen men jag väntade ända till den 29:e med att testa. Det var så mycket släktkalas och annat de dagarna så det kändes bättre att vänta...

De symptom jag har är framförallt illamående. Jag äter Postafen två tabletter per dag och har SeaBand på mig dygnet runt. Och så äter jag! Det är det enda som hjälper helt.

Tack så mycket alla!

jmt: Nån smoothie kanske? Eller såna här rawfood-kex med frukt och nötter. De är inte lika torra som vanliga kex, glutenfria och nötterna kanske håller blodsockret lite längre än bara frukt. Eller små ostar, Baby Bell, om du gillar det. Håller också blodsockret lite längre. Annars vet jag inte. Tycker det är svårt att hitta saker som funkar... Vill inte hålla på och äta en massa lakrits, choklad, kex och sånt men just nu får jag ta det som går.

Drog ner på gluten ett tag innan jag blev gravid och började baka kesobröd. Det är i princip det enda som jag inte ens kan tänka på nu utan att må illa. :-/ Annars kan jag fortfarande äta det mesta.

Blomman701: Ja usch, förstår verkligen din oro! Men det är förmodligen ingen fara alls. De tål mer än vi tror och det är mycket runt om som skyddar. Och du har ju dessutom känt sparkar. Men jo, jag förstår din känsla. När man kämpat så här känns allting så skört tycker jag. Som att en nysning på fel sätt kan förstöra allt, typ.

Hej tjejer!

Jag håller på att trappa ner Lutinus och Progynon nu, tycker det känns så nervöst... Minns att jag tyckte det förra gången också och frågade läkaren om man verkligen kunde vara säker på att moderkakan hade tagit över. Det försäkrade de att jag kunde. Och allt gick ju bra men det känns tryggare med hängslen och livrem... :-/

Moolie och lisodan: Oj vilket tufft 2014 ni haft! Hoppas verkligen att 2015 blir bättre för er båda.

Skrattade lite när jag läste det du skrev om SeaBanden, lisodan. Förstår hur du menar. Själv mår jag illa, tack och lov utan att kräkas, hela tiden så mina SeaBand är på dygnet runt och jag äter Postafen också. Behöver inte ta av mig armbanden för att känna efter... Men hade det tagit bort illamåendet helt hade jag nog gjort som du.

Moolie: Nej, det är inte för mycket begärt. Jag känner verkligen med dig.

Jag har förstått mer och mer nu i efterhand att jag hade mycket svårare att knyta an till barnet i magen än vad jag förstod när jag var gravid. Min första tanke när vi fick ett positivt test var att det var värt att fortsätta försöka eftersom jag tydligen kunde bli gravid, inte att vi skulle få barn. Inte förrän runt v 30 vågade jag tro att det skulle gå bra, för då säger statistiken att 90 % av de som föds då klarar sig. Och det dröjde ända till vecka 38 (!) innan jag liksom förstod att vi verkligen skulle ha ett barn på utsidan. Ändå var jag ju glad under graviditeten och gillade ändå att vara gravid. Men jag tog hela tiden bara en dag i taget och vågade inte se längre fram. Var helt oengagerad när vi köpte vagn för jag kunde inte tro att vi skulle få använda den. När hon föddes trodde jag hela tiden att hon skulle tas ifrån oss för att det var för bra för att vara sant att hon skulle överleva. Lite sorgligt så här i efterhand. Jag är lite lugnare den här gången. Jag vet att det kan gå bra och att det mest troligt också gör det.

lisodan: Jag är i v 11. Förra gången fick jag äta Postafen till v 16 och använda SeaBanden till v 22... Då hade jag ju också mer tid till vika och återhämtning, det har jag inte riktigt nu... Jag mår mer illa den här gången!