När lär sig barn läsa?

Ja, absolut, men man kan hitta på olika sätt att leka med ljud och bokstäver. Barnet gillar bilar - bilarna kör bokstäver i sanden. Barnet gillar pinnar, skriv bokstäver med pinnar. Barnet gillar att springa, skrik bokstäver medan ni springer (otroligt populär utomhuslek). Barnet gillar dockor, skriv dockornas namn på deras kläder. Osv, osv, osv. Man kan komma rätt långt med lite kreativitet, man behöver inte alls prata om att det faktiskt är bokstäver man leker med.

Det är också väldigt lätt att tro att det är enkelt att motivera / lära ett barn något bara för att ens eget barn är lättlärd. Vissa barn kan lära sig att läsa inlindat i lekar i 3-års åldern. Andra behöver kämpa medvetet i flera års tid innan bokstäverna blir till ord.

Min 5-åring kan simma, det finns barn som fortfarande inte simmar 10 meter när de är 9 år. För att vi arbetat mycket med vattenvana men också för att vi har en tjej som gillar att röra sig och därmed får mycket mängdträning motoriskt utan någon större mängd extrainsatser från oss föräldrar.

Samma unge är extremt ointresserad av allt som har med form att göra. Hon bryr sig helt enkelt inte om triangeln har 3 eller fyra kanter, om A med två prickar på blir Ä osv.  Hon vet att det finns treanglar, hon kan räkna föremål, hon kan rabbla delar av alfabetet. men att para ihop bokstavsnamn med bokstaven är totalt ointressant.  Intresset börjar komma så smått nu. Hon kan skriva sitt namn men kan bara namnge några av de ingående bokstäverna. Och hon är väldigt duktig på att detektera om det kommer in något hon är ointresserad av i leken.

 

  

Ja och nej, skulle jag säga. Min äldsta har alltid varit superintresserad av siffror, bokstäver, form, färg, system, kartor, modeller, ritningar, tabeller etc etc. Han suger åt sig som en svamp allt som har med sådant att göra. Han knäckte som sagt läskoden strax efter 3 års ålder. Han äldsta lillebror har varit fullkomligt ointresserad. Han har en helt annan personlighet. Han har alltid älskat färger och att måla men lärde sig namnet på färgerna sent för att han inte såg någon vits med det. Trots att han har sin läsande, siffergalna storebror runt sig mest hela dagarna så kan han idag som snart 5-åring kanske hälften av alfabetets bokstäver (bara stora och de har trillat ner bara sista halvåret om ens det). Det har inte spelat någon roll hur mycket vi lekt med siffror och bokstäver han är fortfarande nästan helt ointresserad. 16 månader äldre storebror räknar, fattar tiokompisar, jämna och udda tal, delar etc. medan han fortfarande inte kan se skillnaden mellan 6 och 9 och efter tjugo så blir det tjugotio, tjugo elva etc. Han har andra intressen men just det har han inget intresse av. För utom storebror så har han även en lärare till mamma, moster, mormor och morfar som lägger vikt vid läsning och räknar deciliter när lagar pannkakor, steg i trappan, gör bokstavspepparkakor .Trots det började han plötsligt kunna ljuda ihop enkla ord för ett par veckor sen, så det kan ramla in rätt snabbt när det väl kommer. Och nej, lekar fungerar inte. Han älskar bilar och fordon. Lär sig snabbt märken, information om teknik, motorer etc. men bokstäverna på registreringsskylten går inte in , eller snarare passerar obemärkt . Han skulle aldrig springa och ropa bokstäver. Han skulle titta på mig som om jag vore dum i huvudet . När man har väldigt olika barn så inser man att det är lite mer komplext än du beskriver . 

Jag har inga belägg för detta, men jag tror att barn som lär sig läsa spontant (på egen hand) tidigt har det lättare rent akademiskt även senare i livet.

Jag är en av de personerna. 

Jag började läsa vid 4 år, visst man kunde sitta av mycket tid i skolan första året men sen kommer ju alla ikapp en. Har alltid haft intresse av böcker och varit en bokmal, snarare det som ger bra betyg inte om man börjar tidigt.

Tack, bra beskrivning. Barn är ju så olika :) jag skulle gärna lära min son alla bokstäverna och lära honom läsa helst nu om jag kunde. Men vill inte han så är det svårt eller rentav omöjligt. Jag tror det kommer och känner mig inte orolig. Han har fotografiskt minne för saker som intresserar honom. Så blir han väl motiverad att läsa så kommer det att gå fort, det är jag övertygad om.

Jag tror också det. Lärde mig själv läsa innan 5 års ålder och har alltid haft fördel av det. Önskar naturligtvis att mina barn också hade lärt sig så tidigt men nu ser det inte ut att bli så med den äldsta i alla fall. Alla kan ju inte vara tidiga heller utan en del lär sig senare. Vill inte pressa sonen heller så man förstör glädjen i att lära sig.

Min dotter, som snart blir 8 år lärde sig läsa flytande som 6-åring, helt på egen hand. När hon började skolan som 7-åring var hon ensam om att vara på den nivån. Fortfarande finns det barn i klassen som inte knäckt läskoden. Hennes bror som snart blir 6 år kan inte ens ljuda. Verkar inte ha samma intresse.
Det finns ett tydligt samband mellan tidig läs- och skrivfärdighet och framtida prestation, det behöver ju dock inte gälla på individnivå.

Vart hittar man det? Jag tycker att jag har läst motsatsen så jag är nyfiken :)